Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bakgrund P. Söderbaum Uppsala universitet Pol mag. 1964 Nationalekonomiska institutionen: föreläsare i internationell ekonomi 1962-63 Företagsekonomiska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bakgrund P. Söderbaum Uppsala universitet Pol mag. 1964 Nationalekonomiska institutionen: föreläsare i internationell ekonomi 1962-63 Företagsekonomiska."— Presentationens avskrift:

1 Bakgrund P. Söderbaum Uppsala universitet Pol mag Nationalekonomiska institutionen: föreläsare i internationell ekonomi Företagsekonomiska institutionen: föreläsare i marknadsföring och konsumentbeteende mm , licentiatavhandling om teknisk forskning och utveckling 1967, doktorsavhandling om positionsanalys 1973, docentkompetens Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna Institutionen för ekonomi och statistik, docenttjänst i miljövård, särskilt naturresursernas ekonomi m fl. tjänster Mälardalens högskola, Västerås Ekonomihögskolan, lektor i ekologisk ekonomi, sedan 2000 professor, numera emeritus vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

2 Föreläsning/seminarium i kursen ’Den global ekonomin’ vid CEMUS, Uppsala den 28 sept. 2009, 17-19:30 EKONOMI SOM IDEOLOGI Peter Söderbaum, professor emeritus, ekologisk ekonomi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens Högskola, Västerås Hemsida: Senaste bok: Understanding Sustainability Economics. Towards Pluralism in Economics, Earthscan, London 2008

3 Gunnar Myrdal: ”Values are always with us” in social science research and education P. Söderbaum: ”Forskning och undervisning i nationalekonomi (och företagsekonomi) har med nödvändighet ett speciellt vetenskapligt och ideologiskt innehåll” Några frågor att diskutera:  Vad menas med ideologi?  Vilket är det ideologiska innehållet i neoklassisk ekonomisk teori?  Varför är detta ett problem (om alla teoretiska perspektiv inom nationalekonomin har ett ideologiskt innehåll)?  Vad gör vi åt detta? Vem kan göra vad?

4 Vad menas med ’ideologi’? Ideologi står för ’idéer om mål och medel’, ’mål-medelfilosofi’ Ideologibegreppet används i fortsättningen både på individnivå och kollektiv nivå. På individnivå använder vi ofta uttrycket ’ideologisk orientering’ Utöver etablerade politiska ideologier finns ideologiska spänningar inom speciella politikområden, t ex sjukvård, hälsovård, miljö, transporter (t ex mellan centralisering/decentralisering inom vård). Man kan tala om vårdideologier, transportideologier etc. Ideologier (liksom individers ideologiska orientering) är fragmentariska, osäkra och omprövas då och då såväl på individnivå som kollektiv nivå KRAV PÅ HÅLLBAR UTVECKLING INNEBÄR EN IDEOLOGISK UTMANING AV LÅNGTGÅENDE SLAG FÖR ETABLERADE OCH ANDRA POLITISKA IDEOLOGIER

5 Neoklassisk ekonomisk teori har ett politiskt ekonomiskt innehåll men samma sak gäller konkurrerande teoretiska perspektiv (institutionell ekonomi, feministisk ekonomi, ekologisk ekonomi etc.) Termen ’politisk ekonomi’ är applicerbar på var och en av dessa varianter Som jag ser det är neoklassisk teori och ideologi otillräcklig i relation till kraven på hållbar utveckling Av det skälet ser jag monopolet för neoklassisk teori vid universitetens nationalekonomiska institutioner som speciellt olyckligt – en tragedi Neoklassiska modeller och teorier är OK (precis som andra modeller) men monopol för neoklassisk teori bryter mot demokratiska ideal eftersom det samtidigt blir ett monopol för viss ideologi

6 Hur försvarar neoklassiska ekonomer sitt monopol och hur försöker man legitimera det? (Här följer mitt försök till tolkning)  Positivismen med dess tro på objektivitet och värdeneutralitet. Man ser (väljer att se) nationalekonomin som ’ren’ vetenskap vilken kan skiljas från politik  Man tänker sig att det inom varje vetenskap i visst tidsskede bara finns ett korrekt paradigm (teoretiskt perspektiv). Jfr Thomas Kuhn om ’paradigm- shift’  Genom egen propaganda och standardiserade läroböcker (t ex. N Gregory Mankiws Principles of Economics) som studeras av hundratusentals elever varje år  Genom att avvisa studenters frågor om alternativa sätt att se på ekonomi  Genom tidskrifter som prövar förenlighet med neoklassiska ideal  Genom incitament av typ Riksbanken pris i ekonomiska vetenskaper till minne av Alfred Nobel (Det så kallade Nobelpriset i ekonomi)

7 Det neoklassiska monopolet stärks också av andra aktörer och krafter i samhället (som bejakar neoklassisk ideologi)  Det finns ett stort antal aktörer ute i samhället (i offentlig förvaltning, privata företag, media etc.) som är indoktrinerade i neoklassisk teori (och i företagsekonomi som ideologiskt inte skiljer sig så mycket från neoklassisk teori)  Ideologiskt finns mycket gemensamt med transnationella företag, deras agenda och praktik  Neoliberalismen som politisk ideologi (t ex privatisering) legitimeras av neoklassisk teori. Tankesmedjor av typ Cato Institute och Timbro i Sverige hyllar neoliberalismen och stärker samtidigt neoklassisk nationalekonomi LYCKLIGTVIS (som jag ser det) FINNS MOTKRAFTER dvs. aktörer som verkar för att bryta det neoklassiska monopolet

8 I det neoklassiska budskapet återkommer principer av nedanstående slag:  Alternativkostnadsprincipen (’opportunity cost principle’)  It is often unwise ”to put all eggs in one basket” Neoklassiska ekonomer tillåter sig själva att bryta mot dessa kloka principer när det gäller paradigm. På detta sätt undermineras successivt den egna positionen

9 Vad är ideologiskt i neoklassisk teori?  Fokuseringen på det monetära (t ex vinst, BNP, CBA) dvs. endimensionell monetär analys, så kallad ’monetär reduktionism’  Fokuseringen på marknad (När det gäller individer uppmärksammas endast marknadsrelaterade roller; när det gäller organisationer endast företag (’firms’) som maximerar vinst)  Den speciella etiska infallsvinkeln (betoningen på egenintresse, den ’osynliga handen’ som påstås åstadkomma att det som är bra för marknadsaktörerna också automatiskt är bra för samhället) Cost-Benefitanalysen (CBA) är kanske det bästa exemplet på en tydlig ideologi med tal om ’samhällsekonomiskt korrekta priser’ och ’samhällsekonomiskt korrekt resursallokering

10 Det ideologiska i neoklassisk teori framträder också när man jämför med hållbar utveckling (HU) som ideologisk orientering:  HU innebär fokusering på ekosystemtjänster och naturresursbas i ett långsiktigt perspektiv  HU handlar om att vidga etiska perspektiv utöver egenintresse (Jfr Brundtlandrapporten Our Common Future)  HU innebär en uppmaning att beakta försiktighetsprincipen (’precautionary principle’) i motsats till extrem teknikoptimism  Demokratiprinciper anges som vägen till HU t ex. i Agenda 21 efter Riokonferensen 1992

11 Hur kan nationalekonomin öppnas för olika teoretisk/ideologiska infallsvinklar? Svar: genom en demokratisering där det politiska hanteras på ett öppet sätt  Political Economic Person (PEP) dvs en aktör med olika roller som leds av sin ’ideologiska orientering’  Political Economic Organization (PEO) dvs aktör (grupp av individer som aktörer som leds av sin verksamhetsidé  PEP och PEO som marknadsaktörer  Effektivitet kan ej längre dikteras av vetenskapen utan blir en fråga om ideologisk orientering  Alternativa metoder för att ta fram beslutsunderlag som är förenliga med demokratiska ideal Fokusering på aktörernas subjektivitet aktualiserar andra vetenskapsteoretiska infallsvinklar än positivism (social constructivism, hermeneutics, narratives, discourse analysis, contextualism etc.)

12 HUR MOTVERKA DET NEOKLASSISKA MONOPOLET?  Läroböcker t ex Reardon John, Handbook for pluralist Economics Education. Routledge, London  Tidskrifter t ex International Journal for Pluralist Economics Education  Studentkritik t ex den kritik som ledde till etablerandet av CEMUS  Hemsidor för dialog:  Aktörsstudier  Allmän debatt  Ingripanden från statsmakt  Etc.

13 Vad kan jag göra som aktör? Vad kan du göra som aktör? Vad kan vi göra som aktörer? Vad kan andra aktörer göra t ex aktören X?


Ladda ner ppt "Bakgrund P. Söderbaum Uppsala universitet Pol mag. 1964 Nationalekonomiska institutionen: föreläsare i internationell ekonomi 1962-63 Företagsekonomiska."

Liknande presentationer


Google-annonser