Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? 070-298 93 18.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? 070-298 93 18."— Presentationens avskrift:

1 Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

2 Förändringens ramverk Vilka juridiska utmaningar och krav bör övervägas vid ett eventuellt överförande av idrottsanläggningen?

3 •Avknoppning •Skolpeng •Check •Privatisering/avveckling •Beställare/utförare (intraprenad) •Resultatenhet •Skolpeng •Check •Energi •Renhållning •VA Driftentreprenad Köp av enstaka platser Kundval Bidrag till enskild verksamhet Offentlig finansiering Privat drift Samverkan/partner- skap/OPP ”Revolution” Traditionell förvaltningsform Privat finansiering Privat drift Offentlig finansiering Offentlig drift Reform Offentlig drift Privat finansiering

4 Kommunal kärnverksamhet  Kommunallagsreglerad verksamhet  Obligatorisk verksamhet

5 Vad är alternativa driftformer? När en verksamhet som har drivits eller kan drivas i förvaltningsform drivs av någon annan än kommunen och helt eller delvis finansieras av kommunen

6 Olika typer av driftformer  Driftentreprenader  Köp av enstaka platser på privata institutioner (ramavtal och abonnemang)  Valfrihetssystem (kundval)  Bidragsfinansierad enskild verksamhet  Samverkan/partnerskap (äkta och oäkta)

7 Driftentreprenad Driftentreprenad föreligger när kommunen anlitar en extern producent, som åtar sig att på kommunens uppdrag, varaktigt och självständigt, utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet

8 Driftentreprenad forts.  Extern producent  Kommunens uppdrag  Kommunen huvudman, dvs. ansvarar juridiskt gentemot mot användarna  Varaktighet  Självständighet  En eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet

9 Valfrihets/kundvalssystem Med valfrihets/kundvalssystem avses att en enskild person, som bedöms ha rätt till viss omsorg eller tjänst med offentlig finansiering, ges möjlighet att välja mellan olika av kommunen utvalda leverantörer av omsorg/tjänst Urvalet av leverantör sker enligt LOU eller LOV

10 Bidragsfinansierad enskild verksamhet  Fristående skolor  Enskilda förskolor  Föreningsdrift (om ej föreningsentreprenad)  Privat drift

11 Offentligt privat partnerskap (OPP)  Samverkan mellan kommun och privat företag / förening  Förenligt med kommunallagen?  Upphandlingsskyldighet enligt LOU?  Hyreslagstiftning  Tjänstekoncession  Institutionellt partnerskap

12 ”Äkta partnerskap”  ”Äkta” partnerskap föreligger när kommunen och en extern part samverkar utifrån ett ömsesidigt intresse av föremålet för samverkan  Endast huvudmän  Ingen part är uppdragsgivare  Ingen ekonomisk förpliktelse för kommunen  ”Äkta” partnerskap = ej upphandling

13 Den allmänna kompetensen (2:1 KL)  Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunen eller landstingets område eller dess medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

14 Den särskilda näringslivskompetensen (2:7 KL) Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.

15 Stöd till näringslivet (2:8 KL)  Allmänt näringslivsfrämjande åtgärder  Individuellt stöd till enskild näringsidkare endast om det finns synnerliga skäl

16 Otillåtet statsstöd (artikel 87 EU-fördraget)  Ett stöd från en kommun till ett bolag kan vara ett otillåtet statsstöd och därmed oförenlig med den gemensamma marknaden om stödet snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsländerna  Exempel Åre kommuns försäljning av mark till underpris  Täby kommuns uthyrning av gymnasieskola med och försäljning av inventarier till underpris

17 Principer för marknadsanvändning  Övergripande mål och förväntningar,  Obligatoriska kärnområdet  Andel av övriga verksamheter som skall utsättas för konkurrens,  Motivering för olika driftformer,  Marknadsplan för varje nämnd,  Principer för övertagande av personal, lokaler, inventarier mm,  Möjligheter för mindre företag att lämna anbud.

18 Principer för marknadsanvändning forts.  Principer för kalkylering av interna bud  Övergripande kvalitetsmål och krav på att varje nämnd skall utarbeta kvalitetsmål för sitt ansvarsområde  Aktiv värdeskapande kontraktsstyrning  Samråd med brukare, personal och fack  Dialog med föreningslivet  Avknoppningsstöd  Information till näringslivet/branschråd  Utmaningsrätt  Organisation för konkurrensutsättning

19 Föreningslivets villkor  Utformning av anläggningen?  Tillgång till tränings- och tävlingstider?  Föreningslokaler?  Vem skall driva simskolor?  Vem skall driva kaféverksamhet?  Övrig försäljning?  Reklam?

20 Lagar om offentlig upphandling  Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och  Lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)

21 Gemenskapsrättsliga grundprinciper  Principen om icke-diskriminering  Likabehandlingsprincipen  Proportionalitetsprincipen  Transparensprincipen  Ömsesidighetsprincipen

22 Regelverkets syfte (1)  Öppna upp den offentliga sektorn för konkurrens  Befrämja den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och arbetskraft  Motverka godtycke till skydd för leverantörer  Bättre utnyttjande av offentliga medel

23 Regelverkets syfte (2)  Upphandlingslagarna är inte den offentliga sektorns lagar  Skyddsintresset är främst leverantörerna

24 LOU gäller inte vid  Köp och försäljning av fast egendom, hyra av befintlig fast egendom  Anställning  Myndighetsutövning  Ensamrätt  Bidragsgivning  Interna avtal  ”Äkta partnerskap”  Tjänstekoncession

25 Tjänstekoncession (Kommissionens tolkningsmeddelande) Den offentliga myndigheten ger tredje man det totala eller partiella ansvaret för en ekonomisk verksamhet som myndigheten normalt har ansvaret för, förutsatt att den tredje mannen tar på sig riskerna med driften.

26 Exempel på tillämpningsområden  Parkeringsverksamhet  Småbåtshamnar  Badhus/simhallsdrift  Campingverksamhet  Renhållning  Vatten- och avlopp  Spårvägar

27 Val av upphandlingsform  Öppet förfarande  Selektivt förfarande  Förhandlat förfarande med föregående annonsering  Förhandlat förfarande utan föregående annonsering (riktat förfarande)  Förenklat förfarande  Urvalsförfarande  Direktupphandling

28 Konkurrenspräglad dialog  När den upphandlande myndigheten inte kan beskriva föremålet för upphandlingen  Annonsering  Beskrivande dokument  Dialogen  Anbud  Begränsad tillämpning

29 Konkurrenslagen  Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete  Förbud mot missbruk av dominerande ställning  Exempel konkurrensbegränsande samarbete  Exempel på missbruk av dominerande ställning

30 Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet (Prop.2008/09:231)  Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om  Det snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det  Hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens

31 Konfliktlösning forts  Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt  En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet som avses ovan  En sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är förenlig med lag  Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010

32 Konfliktlösning forts  Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt  En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet som avses ovan  En sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är förenlig med lag  Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010

33 Gym i simhall  Kommunallagen  Konkurrenslagen  Konkurrensrådets rekommendation

34 Hyra  Upplåtelse av hus eller del av hus till nyttjande mot ersättning  Även krav på låga priser eller arbete kan vara ersättning  Uppsägningstid  Formkrav för uppsägning  Hyresgästens besittningsskydd

35 Arrende  Upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag  Jordbruksarrende  Bostadsarrende  Anläggningsarrende  Lägenhetsarrende  Besittningsskydd  Uppsägningstid  Gränsdragning mellan arrende och hyra

36 Argument för föreningsdrift  Totalkostnaden blir lägre om en förening ansvarar för driften. Föreningsmedlemmarna lägger ned mycket frivilligt arbete.  Anläggningar och verksamhet drivs med större engagemang och känsla.  Risken för skadegörelse minskar. Anläggningen utnyttjas mera effektivt genom längre öppethållande.  Pedagogiskt hjälpmedel i föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet.  Föreningarna kan utnyttja ledarkrafter som inte direkt kan utnyttjas som instruktörer.  Föreningen kan få materiel och underhållsarbeten till lägre pris, t.ex. genom gåvor eller sponsring.

37 Argument emot föreningsdrift  Anläggningarna sköts dåligt. Framförallt uppstår brister i det långsiktiga underhållsarbetet. Totalkostnaderna blir därmed högre.  Ansvaret för driften kan bli betungande för föreningen.  Föreningarna skall inte slösa bort sina krafter på att sköta anläggningar.  Andra föreningar och allmänheten stängs ute.  Den kommunala insynen i hur anläggningarna fungerar kan bli sämre.  Föreningarna har inte den yrkesutbildade personal som behövs.  Föreningarna har dåliga kunskaper om arbetsgivarrollen  Föreningarna kan inte göra avdrag för momsen.

38 Argument för entreprenaddrift  Minskade kostnader för kommunen hanterats på ett bra sätt  Snabbare beslutsvägar - mindre byråkrati genom att flera beslut kan tas på anläggningsnivå  Enklare och snabbare att investera i anläggningar under avtalstiden  Ökat utrymme för nytänkande och verksamhetsutveckling  Ökat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell kringverksamhet  Kommersiellt utbud kommer inte i konflikt med privata företag  Privata företag med flera kontrakt har skalfördelar jämfört med kommunal egenregi som har en anläggning att driva  Entreprenadföretag har ofta tillgång till specialkompetens  Kommersiell kringverksamhet ökar behovet av personal och skapar flera arbetstillfällen  Allmänheten blir mera intressant som målgrupp – kund. Kundanpassningen ökar

39 Argument emot entreprenaddrift  Ökade kostnader till följd av sämre finansiering. Kommunen kan i regel få lägre ränta  Kommunen kan få avvecklingskostnader för personal  Minskad kommunal insyn  Utrymmet för föreningsverksamhet kan begränsas genom färre och sämre träningstider  I simhallar kan föreningarnas egna inkomstbringande aktiviteter slås ut (simskolor, Plask och Lek, tävlingsverksamhet, kaféverksamhet och materialförsäljning  Dyrare hyror för föreningslivet  Långa avtal låser upp del av budgeten minskar kommunens handlingsutrymme  Reklamplatser/intäkter försvinner för föreningarna  Korta och otydliga avtal minskar entreprenörens intresset för underhåll och kan medföra att anläggningen sköts dåligt  Entreprenaddrift kan leda till att föreningarna blir mindre benägna att arbeta ideellt

40 Argument för partnerskap  Minskade kostnader för kommunen  Anläggningar kommer till stånd som annars inte skulle ha byggts  Delad finansiering gör det möjligt att satsa på större anläggningar  Privata intressenter tar en större del av riskerna för projektet genom att de även tar på sig att driva anläggningar under längre tid  Tillgång till ny kompetens genom nya resurser, idéer och arbetssätt kan tillföras  Ökad regional utveckling genom att nya anläggningar bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen  Det privata näringslivet tar ett ökat samhällsansvar och vill bidra till ortens utveckling och attraktionskraft  Genom partnerskap kan utbudet av produkter och tjänster utvecklas och nya marknader tillskapas för näringslivet

41 Argument emot partnerskap  Ökade kostnader för kommunen genom sämre finansieringsmöjligheter. Kommunen kan i regel få lägre ränta  Låser upp kommunens budget genom långa kontrakt. Avtalen löper ofta på år.  Den privata aktören tar beslut kring skattefinansierade tjänster och offentlig service som i grunden är en politisk fråga  Föreningsverksamhet riskerar att trängas ut av kommersiell verksamhet  Politiska risker - försämrad insyn och kontroll, minskat politiskt handlingsutrymme  Ekonomiska risker - Kommunen får ofta stå för allt risktagande  Juridiska risker- partnerskap kan komma i konflikt med upphandlingslagstiftning, reglerna om statsstöd och kommunallagen  Partnerskap kräver komplicerade avtal med stor risk för tolkningstvister  Kommunen tappar all kompetens om privata intressenter tar över ansvar för byggande och drift av verksamheten


Ladda ner ppt "Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? 070-298 93 18."

Liknande presentationer


Google-annonser