Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ann-Sofie Axelsson, FD Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Avdelningen för teknik och samhälle, Chalmers TekniskTeknisk.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ann-Sofie Axelsson, FD Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Avdelningen för teknik och samhälle, Chalmers TekniskTeknisk."— Presentationens avskrift:

1 Ann-Sofie Axelsson, FD Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Avdelningen för teknik och samhälle, Chalmers TekniskTeknisk funktion och social situation: Hur digitala medier passar in i, förändrar och anpassar sig till vardagslivetvardagslivet 1/30

2 Upplägg •Digitala medier/IKT i vardagslivet. Varför studera detta? •”Domestication”-begreppet. •IKT och familjerelationer. •IKT, tid och rum. 2/30

3 IKT i vardagslivet ”Vardagslivet”: Aktiviteter utanför arbete och utbildning. Studier främst sedan 1990 (IT-marknaden exploderade: prylar och tjänster.) Många telekomföretag insåg att de måste lära känna marknaden bättre för att skunna skapa gångbara produkter: samhällsvetenskaplig forskning inom företagen (bl.a. sociologer, socialpsykologer). Stort intresse för att förstå (och motverka) en snedfördelning av tillgång och användning (digital divide), och negativa effekter av användning särskilt vad gäller barn- och ungdomar. Varför studera vardagslivet – mikroaktiviteter och sociala relationer – när vi är intresserade av ”samhällsförändringar”? Genomgripande (stort antal, viktiga personer t.ex.) förändringar på ett område kan komma att åstadkomma förändringar på meso- och makronivå (Jonathan Turner, 2002). 3/30

4 Domestication •Sociala processer som är verksamma när nya IKT:er kom in i hemmet. ’Att tämja det vilda’. Hur inordnas IKT i vardagslivet? •IKT har betydelse för människor. Domestication-analys försöker förstå vad olika IKT symboliserar, om de ses som ett hot eller en möjlighet att förbättra vardagslivet. •Tyngdpunkt på sociala relationer som omger IKT:er. Exempelvis tittar man på interaktionen mellan medlemmar i hushållet, deras förhandlingar rörande regler för IKT-användning, spänningar och konflikter kring användningen. När IKT har kommit in i våra hem eller vardagsliv så återstår att: •hitta en fysisk plats för apparaten •hitta tid för att använda den (i ett redan späckat vardagsschema) •på olika vis uppvisa dess plats i våra liv för andra 4/30

5 Livssituationer och relationer – kulturellt betingade – förändras över tid Förväntningar på vad ungdomar/vuxna/äldre kan och bör göra, deras juridiska ramverk, omständigheterna i deras liv, etc. har förändrats med tiden. Påverkar individers livssituation och relationerna mellan familjemedlemmar. 5/30

6 Livssituationer Ungdomar Kompis-orientering. Identitetsskapande. Vuxna Familjen och yrkeslivet. Äldre (+65) Fungerande hemmaboende. Tillfresställande aktivt liv. 6/30

7 Livssituationer – behov – IKT-användning •Kultur, livssituation, behov styr införskaffande och användning •Syfte och sociala nätverk styr användning Livssituation> IKT-användning > förändrad livssituation, förändrade behov, förändrade sociala relationer, förändrat samhälle..? 7/30

8 Relationer Mellan barn/ungdomar-föräldrar Två olika tolkningar: 1.Från barns/ungdomars självständighet och ansvar till att de är mer beskyddade, fattar färre beslut och är mer omgärdade av restriktioner i det dagliga livet. 2.Barn och ungdomar åtnjuter större frihet, mer demokrati i hemmet och individualisering – men även ökad reglering och riskhantering när det gäller barn, av föräldrarna. Mellan vuxna (mellan könen) •Fortfarande inte jämställt mellan könen. (Kvinnor gör mer hemarbete och tar i större utsträckning hand om barnen) Se SCB Mellan vuxna och deras föräldrar •Fler äldre boende hemma – färre idag som vill vårda sina föräldrar i hemmet. Utbyggd hemvård. •Socialt aktiva äldre – kontakt med barn och barnbarn 8/30

9 Livssituationer – behov – IKT-användning Ungdomar Gruppen (det sociala nätverket) och identitetsskapandet viktigt •SMS (istället för röst), kamera i mobilen: billigare, tystare, passar för dejting och för nya kontakter. Passar en ”gift economy” •Kontaktlistor: kan samla hela sitt nätverk i mobilen, status att ha lång lista •Ringsignaler, mobilsmycken, ”rätt” storlek på telefonen, mp3-spelare och kamera i mobilen: identitetsskapande •MMORPGs, Lunar och MSN (även på telefon) Ska bli självständiga individer, men i trygghet Eget rum/egen dator/egen mobil, ”Bedroom Culture” Mobiltelefoner och datorer passar bra! (OBS! Ungdomar en heterogen grupp vad gäller IKT- användning: olika inriktning (hem eller kompisar), olika grad av föräldrakontroll och reaktioner på dessa. Foto: Nokia 9/30

10 Livssituationer – behov – IKT-användning Ungdomar ”Föräldrahanteringssstrategier” – ett led i att bli självständig gentemot föräldrar och bygga på sina kompisrelationer •Föredrar mobil framför fast telefon •”Batteriet tog slut” •Direktkoppling av vissa nummer till röstbrevlådan... •Fler sätt..? Mobiltelefoner och datorer passar bra – fast det inte var tänkt så..! 10/30

11 Livssituationer – behov – IKT-användning Vuxna Att hantera en familj (familjeliv och yrkesliv) •Samordning och logistik. Hämta, lämna, skjutsa, handla. •Yrkesarbete förenat med familjeliv. •Ha tid med och ha råd med. Mobiltelefoner och datorer passar bra! •SMS och korta mobilsamtal för korta meddelanden (”köp mjölk på vägen hem”, ”pappa, kan du hämta mig efter träningen”). ”Mikro- koordinering” •Arbete och familjeliv flyter ihop (göra privatärenden på jobbet, ta arbetssamtal, kolla jobbmejl hemma) •Begränsad telefon-, mobil- och Internetanvändning (av ekonomiska skäl) 11/30

12 Livssituationer – behov – IKT-användning Vuxna Relationer mellan könen Fortfarande inte jämställt mellan könen (kvinnor gör mer hemarbete och tar i större utsträckning hand om barnen). Män har mer fritid och gör mer ”begränsade uppgifter” i hemmet. Mer ”ren” fritid. •Män, i högre grad, är ”teknikansvariga” (köper, underhåller, använder) i hemmet, även för nya medier. •Män ägnar mer tid åt Internet (”ockuperar datorn”). Kvinnor mer ”funktionella” i sin användning. •Kvinnor traditionellt de som upprätthåller sociala band. Med och mobiler så har mäns sociala kommunikation ökat (män har i större utsträckning haft tillgång till tekniken). I och med att kvinnors teknikanvändning ökar, kommer de att återta den ”sociala kontrollen”? •Kvinnor, i större utsträckning än män, vill vara nåbara per mobil (”remote mothering”). 12/30

13 Genomsnittlig tid för hushållsaktiviteter efter familjecykel år 2000/01. Befolkningen år (Källa SCB) 13/30

14 IKT-användning Vuxna IKT och jämställdhet Stärker IKT de traditionella könsrollerna eller hjälper de till att förändra våra relationer? I vilken riktning är vi på väg? 14/30

15 Livssituationer – behov Äldre •Vi blir allt äldre 15/30

16 Livssituationer – behov Äldre •Äldre bor hemma längre ”Äldreuppdraget” (Socialstyrelsen) EXT/ / pdf EXT/ / pdf 15/30

17 Livssituationer – behov Äldre •Äldre mer aktiva 17/30

18 18/30

19 Livssituationer – behov Äldre •Äldre har många sociala kontakter 19/30

20 Livssituationer – behov – IKT-användning Äldre •Internet för att uppehålla sociala kontakter (barn och barnbarn) •Internet för att sköta vissa tjänster hemifrån (banktjänster) samt odla intressen (patiens, spel, släktforskning), medicinsk information •Mobil som en säkerhet 20/30

21 Livssituation – behov - IKT-användning Äldre i relation till ungdomar och vuxna •Äldre har en annan livssituation och därmed inte samma behov som yngre •Äldre har inte samma sociala nätverk (adoptionstryck och tekniska support) •Men, yngre blir äldre (tar med sig vanor?) 21/30

22 IKT, tid och mobilitet •Tid – viktigt ramverk för våra aktiviteter. •Hur passar IKT in i våra vardagsscheman? Tid för att införskaffa, använda och underhålla tekniken. •Förändrar IKT vårt sätt att organisera vår vardag? Vår uppfattning om tid? •IKT och resevanor 22/30

23 IKT och tid •Tid centralt när människor överväger att införskaffa ny teknik (tar tid att skaffa sig, lära sig använda den). Kanske kan man använda den disponibla tiden till något annat, något vettigare? •Undersökningar visar att de flesta gör saker online på sin lediga tid (helger och kvällar) samt under korta stunder (mellan andra aktiviteter). Varför viktigt att veta detta? •Kommer människor kunna/vilja ägna mer tid åt online- aktiviteter i framtiden? Kommer bredband (alltid online) innebära att människor är online fler tillfällen per dag? 23/30

24 IKT och tid •IKT – sparar inte tid men ökar flexibiliteten. Vi kan göra saker när vi vill! (Telefonsvararen, videon, , Internet- bank, SMS). Det tekniska löftet! •MEN – vi ingår fortfarande i tidsscheman som vi måste anpassa oss till (arbete, skola, affärers öppettider etc.) •Vi måste också rätta oss efter andra människors tidsscheman (ringer när vi vet att folk är hemma, SMS:ar när vi vet att folk är vakna, mejlar när folk är på plats att svara, gör online-ärenden när barnen somnat etc.) •Socialt tryck gör oss mindre flexibla (måste svara inom en viss tid). 24/30

25 IKT och tid •Långa ”tidsblock” eller fragmenterad tid av IKT- användning? En könsfråga men också en fråga om arbetsuppgifter. •Längre tidsperioder online (bredband) – ökade möjligheter till”bättre” användning och lärande? 25/30

26 IKT och tid IKT – en stressfaktor eller ”stressavhjälpare”? •Individuell flexibilitet – stress att koordinera sin tid mot ens sociala nätverk, mot institutioners (skola, barnomsorg, arbete) tidsstrukturer. •”Hot spots” och ”cold spots” •Fortfarande obesvarad fråga huruvida IKT skapar eller motverkar stress... 26/30

27 IKT och mobilitet 1. Har förändrade resevanor, mobilitetsmönster banat väg för IKT-användning? 2. Har IKT medfört förändrade resevanor? Ökat eller minskat mobiliteten? Förändrat hur vi organiserar våra resor? •Frågor som inte är besvarade – än... 27/30

28 IKT och mobilitet 1. Har förändrade resevanor, mobilitetsmönster banat väg för IKT-användning? Tidigare tekniker (fotografi, grammofon, biograf, dagstidningar) har ansetts tagits emot lättare p.g.a. ökad rörlighet. Fyllde vissa behov. Ungdomars, vuxnas (män resp. kvinnor) och äldres rörlighet. Ex. pendling till arbetet, utlandsresor har ökat. 28/30

29 IKT och mobilitet 2. Har IKT medfört förändrade resevanor? Ökat eller minskat mobiliteten? Förändrat hur vi organiserar våra resor? Hållbarhetsaspekter. •Distansarbete. Förekom redan innan IKT slog igenom. Men underlättades av dess inträde. Tekniken ingen avgörande faktor. •Online-shopping. Ofta kombinerat med fysisk shopping. •Sociala kontakter. Ibland kan mobiler förhindra ”onödiga” träffar, i andra fall leda till nya träffar. 29/30

30 IKT och mobilitet Medför IKT-användning förändrade upplevelser av att resa, av att vara utomlands? Mindre främmande, på gott och ont. 30/30


Ladda ner ppt "Ann-Sofie Axelsson, FD Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Avdelningen för teknik och samhälle, Chalmers TekniskTeknisk."

Liknande presentationer


Google-annonser