Att motivera när ingen motivation finns

En presentation över ämnet: "Att motivera när ingen motivation finns"— Presentationens avskrift:

1 Att motivera när ingen motivation finns
Martin Hugo Nora 2 december, 2011

2

3 Skolan har aldrig varit så viktig som nu! (Social Rapport 2010)

4 Sverige har en bra skola!!!
De flesta trivs i skolan och når målen!!! Ca 10 procent når inte målen i Sv, Ma, Eng Skolan har aldrig lyckats med alla elever! Arbetsmarknaden för 16-åringar försvann! Idag finns inget annat alternativ än skola för människor mellan 6-19 år. 749 mål ska uppnås på 6665 timmar

5 Det jag uttalar mig om som skolforskare är framförallt hur utsatta, omotiverade och skoltrötta elever upplever och har upplevt skolan. LIVSVÄRLDSFENOMENOLOGI genom ETNOGRAFISKA FALLSTUDIER Jag deltar under en längre tid med lärare och deras elever för att försöka beskriva deras upplevelser av lärandesituationer i skolan

6 VAD DRIVER MIG I MIN FORSKNING!?
Att förstå hur meningsfulla lärandesituationer i skolan ser ut för dem som skolan tidigare har misslyckats med att möta. Att ge en röst åt de mest utsatta. Alla intressanta möten med unika människor lär mig viktiga saker om livet. I ett ”rättvist” samhälle strävar vi efter att eliminera medfödda ojämlikheter och orättvisor.

7 Två olika forskningsprojekt:
Liv och Lärande i gymnasieskolan ( ) (Avhandling 2007) 2) Skolupplevelser, Lärande & Bildning ( )

8 Den grundläggande orsaken till att elever inte når grundskolans mål är inte att de har för låg intelligens eller att lärare i skolan inte har kontrollerat deras kunskaper tillräckligt ofta! Det stora problemet är att många av dessa elever har tappat förtroendet för skolan och inte upplever att de kan lära sig meningsfulla saker i skolan.

9 Elevernas erfarenheter från Grundskolan:
“Skolan och lärarna var liksom inte på riktigt för mig på högstadiet […] När jag blev portförbjuden från högstadiet så trodde de att det var någon jävla bestraffning, men för mig var det precis tvärt om.” (Boel, IV-programmet)

10 ”[…] i högstadiedet var det ett jävla tempo
”[…] i högstadiedet var det ett jävla tempo. Man kunde inte hänga med…man kom bara efter […] Det var väl i slutet av åttan. Det blev ju bara värre sedan med tempot och allt sånt. Då var det ju bara arbete som gällde…bara arbete, arbete. Det blev så mycket […] det blev mer tempo, mer press. Det var väldigt mycket arbete hela tiden just i nian var det bara arbete, arbete, arbete för att få upp betygen.” (Jan)

11 “I nutidens utmärkta skola infogas det späda personlighetsämnet - eller rättare utströs det för vind och våg, som en liten sten vid stranden. Där träffas den av det ena vågskvalpet efter det andra, dag från dag, termin efter termin. Plask - fyrtiofem minuter kristendom; plask - dito historia; plask - dito slöjd; plask – dito franska; plask – dito naturkunnighet! Nästa dag nya ämnen i nya små stänk! ... Under dessa vågskvalp domna hjärnorna, fördummas och förstummas själarna, lärarnas som lärljungarnas.” (Ellen Key 1900).

12 ”Jag pallar inte med den här skiten” (Kea)
”Jag har alltid haft svårt att sitta stilla och att lyssna och har alltid haft svårt att lära mig och så.” (Boel) ”[…] där (på högstadiet) var det så att när hälften av klassen hunnit färdigt till en sida så skulle vi ha ett prov även för de som inte hunnit färdigt. Det blev fel…så snett.” (Karin)

13 ”[…] läraren såg alla som en mängd elever och de ska kunna lika mycket samma saker liksom”.
(Louise) “[…] innan hade man ju ångest på kvällen före. Man ville inte gå till skolan för det var så svårt. När det är svårt är det lätt att man blir stökigare” (Boel) “Jag har väl aldrig tyckt att det var roligt i skolan […] jag har ju haft svårt för att läsa och skriva, jag har dyslexi så skolan har varit piss” (Karin)

14 “[…] innan (syftar framförallt på högstadiet) var det ångest för att gå till skolan för jag klarade inte av att arbeta och stor klass och det var typ att alla var så mycket duktigare än jag. Om jag fick G på ett prov så var jag jätteglad och alla andra var skitledsna för att de fick VG liksom”. (Louise) “Jag har alltid haft svårt och varit jättestökig hela tiden och såhär. Har alltid luggit efter alla andra och så, det har jag ju gjort hela tiden ända sedan jag började skolan”. (Jan)

15 “Det var hemläxor hela tiden, man hinner ju knappt göra någonting
“Det var hemläxor hela tiden, man hinner ju knappt göra någonting. Så blev det att man gjorde inte hemläxorna. Jag ville ha det som att när skolan är över då är skolan över, då har man sin fritid sedan. Sedan är det ingen mer skola. Det är så jag vill ha det i alla fall, men det får man aldrig som man vill. Inte i skolan i alla fall” (Nils)

16 “[…] jag kan inte skriva på engelska det blir hieroglyfer Man ser knappt inte vad det står, eller man kan ju läsa vad det står men det är ju inte rättstavat. Jag har dyslexi det vet jag, det hade min far också […] jag har ju inte svårt att läsa eller förstå engelska, det är bara att skriva […] mm, det är ju bara, allting hänger på att skriva i skolan […] jag skriver ju men det blir ju inte rättstavat. Men man ser ju vad det står”. (Nils)

17 Negativa skolerfarenheter
Negativ inställning till lärandet i skolan Skolmisslyckanden Dåliga lärarrelationer Skolk Ofullständiga betyg Svag självbild Icke agenter Negativt lärande

18 När man möter dessa elever handlar det främst om att sakta, sakta bryta deras skolmotstånd och försöka ändra deras negativa inställning till skolan! Detta tar lång tid och kräver mycket engagemang !!!

19 Innan de här eleverna har ändrat sin inställning till skolan så motiveras de inte överhuvudtaget av Betyg, Läxor, Prov, Kursplaner mm Snarare är det så att detta blir ett hinder för att de ska lära sig! De behöver något annat, något som de upplever är PÅ RIKTIGT !!!

20 Skickliga lärare fokuserar på kunskap som berör!
”Att skolan är på riktigt!” Lämnar eleverna likgiltiga… Berör eleverna! Källa: Martin Hugo, 2011

21 “[…] Trodde det skulle gå åt helvete” (Jan)
“Jag var rädd och ville inte vara ensam och jobba. Min förväntning var att lärarna och eleverna kan vara elaka mot mig”. (Karin) “Tror ni inte jag fattar att man egentligen inte kan bli någonting här”. (Boel)

22 ”Jag hade ju ett konkret mål…mitt viktigaste mål när jag började här var ju att bygga upp en relation. Skit i vad vi gör. (Anna) ”MAN MÅSTE TYCKA OM DEM! ” (Erika) ”Alltså…det viktigaste för mig är att de går ut härifrån som människor som faktiskt tror sig att kunna något och som vågar prova.” (Sara)

23 ”Sara ser ju inte mig enbart som en elev som ska prestera något i hennes ämne…hon är mer som en kompis…och en lärare samtidigt. (Boel) ”Nu läser man ju i sin egen takt” (Lasse) ”Ja men va faan…det här är ju på riktigt”. (Kea)

24 ”Jag har känt mig som vuxen eftersom man har lagat 400 portioner och det känns som meningsfullt arbete. Jag har tyckt att det har känts meningsfullt och roligt att gå till skolan. Lärarna har haft en annan syn på mig än vad högstadielärarna hade” (Boel)

25 ”[…] det har ju aldrig varit så att Sara eller Anna har kommit och sagt att det här ska ni klara…och så kanske ett prov på 100 sidor …utan man får ju välja själv hur man vill att ett prov ska se ut…om man vill ha arbete…eller muntligt förhör…så det är mycket att man får välja själv.” (Kea)

26 Avgörande för att eleverna lärde sig och ändrade inställning till skolan:
Mellanmänskliga relationer Ett innehåll som eleverna upplevde var på riktigt En upplevelse av delaktighet

27 “Pedagogik förstådd som ett möte mellan livsvärldar inkluderar även en etisk dimension som tar hela människan i beaktande. För att pedagogiska möten skall komma till stånd krävs ett engagemang i och en omsorg om den lärandes livsvärld […] Man kan som pedagog välja att bortse från den andres livsvärld, vilket då innebär att det pedagogiska mötet med den andres livsvärld uteblir (Johansson, 2001, s.83).

28 Tio slutsatser: Inled inte ett möte med omotiverade elever med att testa deras kunskaper. 2) Man måste tycka om dem! Det kan vara bra med små undervisningsgrupper och endast ett fåtal undervisande lärare. 4) Lärares förväntningar på sina elever påverkar hur det går. Fokusera på att spegla elevers positiva sidor så väljer de själva ett annat beteende.

29 6) Elever med starkt skolmotstånd lär sig ofta
både praktiskt arbete och teoretisk kunskap genom att göra något konkret med händerna. 7) Lärandesituationer måste vara på riktigt! 8) Eleverna lärde sig bäst när de arbetade tillsammans i gemensamma projekt. 9) Målen i skolan måste upplevas som möjliga att uppnå och de måste vara elevernas egna mål. 10) Eleverna måste uppleva delaktighet!

30 Vad innebar dessa tre år för eleverna?
Skolan är OK!!! Bättre självbild!!! De flesta av eleverna blev agenter!!! Godkända grundskolebetyg för de flesta!!! Alla klarade gymnasiepoäng!!! Hälften av eleverna fick arbete och två pluggade vidare på komvux!!!

31 MÅNGA AV DE ELEVER SOM HAR MISSLYCKATS I SKOLAN KAN TA IGEN MYCKET PÅ GANSKA KORT TID NÄR DE ÄNDRAR SIN INSTÄLLNING TILL SKOLARBETE!!! SKICKLIGA LÄRARE MED MYCKET TÅLAMOD OCH ENGAGEMANG SOM SER DEN LILLA MÄNNISKANS LIVSSITUATION KAN VARA HELT AVGÖRANDE FÖR HUR DET GÅR!!!

32 “Jag kan inte skriva på engelska, det blir hieroglyfer”.
Citat som speglar elevernas horisont när de kom till gymnasieskolan: “Trodde det skulle gå åt helvete hela tiden”. “Jag var rädd. Min förväntning var att lärarna och eleverna kan vara elaka mot mig”. “Tror ni inte jag fattar att man egentligen inte kan bli någonting här”. “Jag kan inte skriva på engelska, det blir hieroglyfer”. “Jag har stavfel”. “Jag har aldrig varit bra i skolan, har alltid hatat att läsa och sådan skit”. “Har alltid haft svårt att lära mig”.

33 ”Jag har lärt mig mer de här tre åren än vad jag lärde mig från
Citat som speglar elevernas horisont när de lämnade gymnasieskolan: ”Jag har lärt mig mer de här tre åren än vad jag lärde mig från sexan till nian”. ”Här har åren bara gått”. ”Jag ska gå på komvux, då kan jag både restaurang och omvårdnad sen”. ”Nationella betyg, det är väl vad jag försöker sträva efter. ”Jag har klarat mitt andra matteprov i hela mitt liv…det känns rätt bra”. ”Ja va faan, det här är ju på riktigt”. ”Jag har höjt nians betyg i alla fall, då kan jag plugga vidare på komvux”. ”Lite utveckling har ju aldrig skadat någon”.

34 Skolupplevelser lärande och bildning – Ett treårigt forskningsprojekt om skolverksamheten på särskilda ungdomshem

35 Några fakta om SiS särskilda ungdomshem:
SiS tog över anvaret för dessa ungdomar i början av 90-talet. Det finns 33 (30) särskilda ungdomshem i Sverige. Där finns ca 700 ungdomar inskrivna. Ungdomarna är mellan år, 80% är äldre än 15-år. 1/3 är flickor och 2/3 är pojkar, de blandas sällan. Nästan alla ungdomar på SiS särskilda ungdomshem är tvångsomhändertagna enligt LVU & LSU. Det finns låsta och öppna ungdomshem, akutavdelningar, utredningsavdelningar, utslussningsavdelningar och hem enbart för dem som begått sexualbrott. Vistelsetiden ser väldigt olika ut, från ett par veckor upp till max 4 år. (Genomsnittsvistelsetiden är 145 dagar) De har rätt till behandling & skolgång under sin vistelsetid.

36 ADAD-intervjuer angående skolbakgrund
50 % har fått kontinuerlig specialundervisning. 40 % har varit avstängda från undervisning under längre perioder. 25 % har gått om minst en årskurs i grundskolan. 13 % har gått i särskola. Nästan alla har ofullständiga grundskolebetyg. Det finns en överrepresentation av ungdomar med diagnoser av olika slag

37 Några dagar senare när jag och Natasja kommer på morgonen är det turbulent inne på avdelningen. Det har varit två självmordsförsök. En flicka har svalt ett rakblad och en annan flicka har hällt i sig en flaska rengöringsmedel. Båda har klarat sig bra efter att ha vistats på intensiven. Vi deltar i ett krismöte med behandlingspersonalen angående situationen på avdelningen. De går igenom alla elevers situation mycket ingående. Förutom de två självmordsförsöken är det mycket konflikter mellan flickorna och två av dem vägrar att stiga upp ur sina sängar. När vi kommer in i tv-rummet möter vi en av flickorna som precis kommit tillbaka från intensiven. Hon ser slutkörd och uppgiven ut och sitter med uppspärrade ögon framför tv:n bredvid en behandlingsassistent utan att titta upp. På väg bort till skolrummet passerar vi träningsrummet. ”Hej Martin…hur är det med dig idag” , ropar någon. Det är Emmie som kör ett pass på motionscykeln. Jag stannar till och pratar med henne och frågar hur hon mår. Då säger hon: Du…XXXX:s sjukhus verkar vara ett populärt ställe att bo på just nu… XXXX har svalt rakblad och XXXX har druckit något konstigt…fy fan vad hemskt det är här…jag vill bara härifrån.

38 Om någon vill läsa mer………….
Liv och Lärande i gymnasieskolan (Hugo, 2007) (Doktorsavhandling som finns för gratis nerladdning på skolporten.com) Man måste tycka om dem (Skolportens årsbok, 2008) Dags att tänka om! (Hugo, 2009) (Debattartikel i Pedagogiska magasinet november, 2009:nr 4) Forskning och lärande i klassrummet måste vara på riktigt. (Hugo, 2010) (Kapitel i boken Lärande och Bildning i en globaliserad värld (Hugo & Segolsson (Red), Studentlitteratur) När skolan lärande saknar mening. (Hugo, 2011) (Artikel i Pedagogiska Magasinet, nr 2, 2011) Från motstånd till framgång – Att motivera när ingen motivation finns (Hugo, 2011) (Liber)

39 Att motivera när ingen motivation finns
På i vår