Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lite om innehållet Struktur och kognitivt stöd

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lite om innehållet Struktur och kognitivt stöd"— Presentationens avskrift:

1 Lite om innehållet Struktur och kognitivt stöd
Funktionsbedömning/arbetsprocess Ex på svårigheter/anpassningar Lite kort om Vardagssamtal Om hinner: kort om Bemötande Lotta Ludvigsson

2 Struktur och Kognitivt stöd

3 Struktur i vardagen: i Aktivitet i Tid I den fysiska omgivningen
I Mänskliga möten

4 Kognitivt stöd är: Produkter; hjälpmedel, egenvårdsprodukter
Anpassning av miljön Bemötande och förhållningssätt Mycket förenklat kan man säga att kognition handlar om förmågan att tänka, värdera och avgöra hur man ska agera i olika situationer. Kognitivt stöd är för oss olika insatser och produkter som gör det lättare att tänka, förstå, planera, välja, minnas och att kunna hantera tid. Alla använder och har behov av kognitivt stöd i någon form, tänk hur dåligt det skulle gå att passa tider utan klocka, kalender, tidtabell!     Vår verktygslåda för kognitivt stöd innehåller följande, som kan användas var för sig men ofta behöver de kombineras med varandra Bemötande Bostadsanpassning Funktionella vardagsprodukter Förenklingar/anpassningar Förhållningssätt Information Kognitiva hjälpmedel Metoder Rutiner Utbildning Exempel på kognitiva förmågor är att:' Minnas Räkna Lösa problem Orientera sig i tid och rum Planera Kommunicera Vanligast av kognitiva hjälpmedel är sådana som underlättar förståelsen av tid och för planering.

5 Ex på ”kognitivt stöd” som vi alla använder mer eller mindre
Almanacka Klocka Recept Tvättråd i kläder Kaffemått Medicindosett Telefonkatalog/Eniro Faktaböcker/ sökmotorer - google Underlättar för oss Spar energi Mindre beroende av andra Ökad självkänsla

6 Kognitivt stöd kan syfta till att hjälpa till med:
Dag och veckoplanering Strukturera och synliggöra aktiviteter Synliggöra och strukturera tiden Införa och följa rutiner Komma ihåg Få saker uträttade i tid Passa tider och beräkna tidsåtgång

7 Kognitvt stöd kan syfta till att hjälpa till med:
Hem- och hushållsarbete Hålla ordning Organisera och genomföra: handla, laga mat, städa, tvätta osv Komma sig för….: laga, förbättra Inte störa grannar Stänga plattor, strykjärn

8 Kognitvt stöd kan syfta till att hjälpa till med:
Personlig vård Dygnsrytm Tvätta sig, duscha, borsta tänder Klä på/av sig Byta kläder Raka sig/make up Ta sin medicin

9 Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med:
Ekonomihantering Sortera och betala räkningar i tid Hantera pengar Lägga upp budget Föra kassabok Förebygga utgifter, mobiltelefon, kontokort osv

10 Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med:
Arbete och studier Sortera och organisera Komma ihåg möten och åtaganden Komma igång med och avsluta uppgifter Prioritera och hushålla med tiden Göra en sak i taget Fokusera och avgränsa sig Kommunikation: uppfatta instruktioner, uppmaningar korrekt Studieteknik

11 Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med:
Fritid, kultur och samhälle Orientera sig i information och utbud Begränsa sig Klara beställa biljetter osv Komma ihåg aktiviteter; när, var, hur Hitta Komma i tid Anpassning av samhällsinformation ex vid myndighetskontakter

12 Behoven individuella

13 Behoven individuella Växande högar – hjälp strukturera sitt arbete

14 Påminnas gå att lägga sig

15 Alltid sen till jobbet

16 Bristande exekutiva funktioner
Viktiga funktioner för att kunna planera och organisera på flera plan, att bibehålla uppmärksamheten och hejda impulser

17 Att se och förstå världen från ett DETALJPERSPEKTIV
SAMMANHANG DETALJ

18 Överselektivitet Det tar lång tid och kräver energi att utifrån en mängd detaljer arbeta sig fram till sammanhang och förståelse av omvärlden. Det är lätt att ”gå vilse/ tappa tråden” när alla detaljer ska bearbetas. Vad är viktigt/oviktigt? Vad ska prioriteras? Det är svårt att generalisera när alla situationer upplevs som olika

19 Den komplicerade tiden
TIDSUPPLEVELSE Förskoleåldern Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka.”Hur lång tid tar det att äta frukost?” Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord ”snart, vänta lite”, idag, igår, i morgon

20 Den komplicerade tiden
TIDSORIENTERING Skolåldern Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, ”skynda sig”. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan.

21 Den komplicerade tiden
TIDSPLANERING Tonåren Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. ”Timing”, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider….

22 Att ha ”flyt” STARTA HÅLLA VID AVSLUTA

23 STARTA Svårt att veta när jag ska börja och att ha egen motivation för det jag kanske inte riktigt ser ”vitsen” med.

24 HÅLLA VID Svårt att ”hålla tråden”, koncentrationen på VAD jag ska göra utan att fastna i någon enstaka detalj. Att fortskrida, att komma framåt, till slutet av en aktivitet.

25 Gör tiden och planeringen SYNLIG!
AVSLUTA Svårt att förbereda sig på att något tar slut när jag inte uppfattar hur fort tiden går. Svårt att BYTA syssla. Gör tiden och planeringen SYNLIG!

26 Vad krävs för att kunna besvara frågan: ”Vad behöver du hjälp med?”
Förmåga att se helhet och sammanhang Förmåga att planera och organisera Förmåga att prioritera Förmåga att kommunicera Behöver istället hjälp att förstå vad man behöver/vill ha hjälp med kräver tid, lyhördhet, kunskap

27 Arbetsprocess Kartläggning och bedömning
Personens styrkor - svårigheter Vad är viktigt för personen själv att klara Vad är man motiverad till Mål Begränsningar, starta med max 2–3 problem Interventioner Förmedla tjänster och stöd Utarbeta struktur i vardag och miljö Använda lämplig produkt Instruera, träna Uppföljning Nya mål Bibehålla uppnådda mål

28 Ex på stöd för bättre koll i livet
Dag och veckoplanering: Synliggöra och strukturera aktiviteten Planering över tid Prioritera, hur mycket hinner jag

29 Ex på stöd för bättre koll i livet
Organisera och hålla ordning: Rensa, kasta, sortera Var sak sin plats Märka upp skåp, lådor, garderober Skaffa bra förvaringssystem

30 Ex på stöd för bättre koll i livet
Planera: Att-göra-lista, matsedel, inköpslista, städschema, packlista inför resa, budget osv

31 Ex på stöd för bättre koll i livet
Skapa och upprätthålla aktiviteter: Checklistor för olika rutiner: kvälls-, morgonrutiner ”ta med när jag går ut”-rutin. Hantering av post, papper, ekonomi. minipausrutin

32 Ex på stöd för bättre koll i livet
Passa tider: Beräkna tidsåtgång för olika aktiviteter Tid för att förebereda och avsluta aktiviteter Beräkna tid för förflyttning, transport

33 Ex på stöd för bättre koll i livet
Fokusera på en uppgift/aktivitet: Lugn miljö, lite stimuli Avgränsade uppgifter, kortfattad information Ta bensträckare, lyssna på musik, ha något för handen

34 Ex på stöd för bättre koll i livet
Komma ihåg: Träna in lämpligt hjälpmedel Måste bli en vana/rutin

35 Ex på stöd för bättre koll i livet
Hitta: Förbereda genom att gå sträckan innan besök Tydliga Väg-beskrivningar – eniro GPS Mobil, ex fotografera sträckan

36 Ex på stöd för bättre koll i livet
Sova Fungerande rutiner Avslappning Finns en uppsjö av appar Tyngdtäcke (måste uppfylla vissa kriterier) Ibland mediciner

37 Sammanfattningsvis Visualisering- gör SYNLIGT! Synen är den mest pålitliga inkanalen där man får tid på sig att förstå sammanhang och idén (varför?) med saker och ting. Struktur- visar en tydlig ordning på alla detaljer Schema – av olika slag visar konkret NÄR? VAD? och kanske med VEM? Schema gör det möjligt att ÖVERBLICKA händelser och man blir FÖRBEREDD, göra synliga ändringar X Tidshjälpmedel- När? Hur länge? Rutiner- välkända vardags rutiner avlastar alla, ger trygghet

38 Gör det som är svårt, SYNLIGT
Synlig TID Synlig PLANERING (organisera sin vardag) Synliga VARDAGLIGA RUTINER Synlig BELÖNING (belöningssystem) Synlig PROBLEMLÖSNING Synlig DISKUSSION, rita/skriv på papper, i datorn

39

40 Shorts Tunna byxor T-shirt el.Linne Sandaler eller gympaskor
Shorts Tunna byxor T-shirt el.Linne Sandaler eller gympaskor Långbyxor (Jeans) Långärmad t-shirt Strumpor/skor Tunn jacka Långbyxor Långärmad tröja Strumpor/Stövlar Mössa / vantar Jacka Långkalsonger eller strumpbyxor Långbyxor Långärmad tröja Stickad- eller fleecetröja Strumpor Vinter kängor Tjock jacka Mössa/Vantar

41 Varje dag Bädda Diska Plocka undan på diskbänk Torka av spis, diskbänk
Töm sopor vid behov Öppna och sortera inkommande post

42 Hjälpmedel för tid Kom-ihåg-klocka Timstock
Armbandsklocka med larm och textmeddelanden Handdator Mobiltelefon Shake-Awake väckarklocka

43 Hjälpmedel för minnet Kom-ihåg-klocka Handdator
Armbandsklocka med larm och textmeddelanden Almanacka/Filofax Whiteboardtavla Checklistor Uppmärkning i bostaden

44 Hjälpmedel för struktur
Uppmärkning i bostaden Backar och lådor Checklistor Kom-ihåg-klocka Whiteboardtavla Armbandsklocka med larm och textmeddelanden Handdator Mobiltelefon

45 Hjälpmedel för sömn/stresshantering
Bolltäcke Spisvakt Titthål i dörren Nummerpresentatör Handdator Larm av olika slag Textmeddelanden Öronproppar Musik i öronen (stänga ute ljud)

46 Hjälpmedel för att ta initiativ
Kom-ihåg-klocka Armbandsklocka med larm och textmeddelanden Handdator Mobiltelefon Whiteboardtavla

47 Hjälpmedel för delaktighet i samhället:
Dator Internet + alla andra nämnda hjälpmedel…

48 Vardagssamtal Manualbaserat program För ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom
”Det mesta i våra liv beror på hur vi klarar kontakten med andra människor. En del av denna kontakt består av att ”små vardagssamtal”. Småpratet är ofta viktigare än man kanske kan tro. Det fungerar ofta som en ”inkörsport” när man vill lära känna nya människor. När dessa små samtal fungerar finns möjlighet till vänskap och djupare kontakt.”

49 Kursen är indelad i fyra olika delar: (hämtas fritt på nätet)
Kroppsspråk och tal Inleda ett samtal Hålla igång ett samtal Avsluta ett samtal

50 Kroppspråk och tal Stoppsignaler:
  Upptagen: inga gester, tittar bort, kropp vänd bort, allvarlig, talar långsamt och med låg röst   Arg: Gester: kanske knuten hand eller pekar, Ser på personen; stirrande, spänd kropp, vänd mot personen. Höjd röst och ganska snabbt tal.  Gåsignaler:   Vänlig: Livliga gester, ögonkontakt, vänd mot den andra personen, leende, vänlig röst och normal volym och hastighet. Kanske både Gå- och Stoppsignaler Nedstämd: Böjt huvud, pannan vilar i handen, ser ned i bord/mark, hopsjunken kroppshållning, kropp riktad från andra, uttryckslöst ansiktsuttryck, inget leende, talar tyst och långsamt.

51 Att inleda ett samtal Välj ett ämne som anknyter till vad som finns omkring er  Tala om något som du och personen gör; Kanske står ni i kö, åker buss, äter mat Ge en komplimang Fråga den andra personen något – vad han hon gör, eller personens åsikt om något Be om information – hur man gör ngt, hittar osv  Säg helt enkelt ”hej” och presentera dig. Ibland räcker det att bara sträcka fram handen för att hälsa. Tänk på att ett fast handslag tolkas positivt och ett för slapp handslag kan tolkas om man är oengagerad

52 Att hålla igång ett samtal
Viktigt med balans och ömsesidighet i ett samtal. Obalans blir det om bara en person pratar om sig och sina intressen eller om en person bara svarar enstavigt utan att bjuda på sig själv. Fyra användbara samtalstekniker:  Aktivt lyssnande: du visar att du verkligen lyssnar och är intresserad. Ställa frågor: Frågor ställs av olika anledningar Associera: Att komma på nya samtalsämnen under samtalet för att samtalet ska blir mer stimulerande och mindre tråkigt. Prata om dig själv: Att vara vänner innebär att man även delar med sig av personaliga händelser och känslor. Det kan vara svårt att veta vad som är lämpligt att berätta för andra.

53 Avsluta ett samtal För att signalera att man tycker det är dags att avsluta samtalet och gå vidare åt varsitt håll är det vanligt att man: Säger några ”avrundningsfraser”: Nu börjar jag bli trött.. Tycker du vi ska gå ?... Nu ska jag nog ta mig hemåt så det inte blir så sent.. Säger en eller ett par positiva kommentarer: Vad roligt det var att träffa dig idag, vi hörs snart igen!” Avslutar med ögonkontakt

54 Sociala berättelser Berätta Förklara Bekräfta –hur det ser ut idag? Objektivt utan pekpinnar, beskriv bakgrunden Beskriv -Känslor -Reaktioner -Mina/Andras ser, hör, tänker, upplever Önskvärda reaktioner, beteenden –Hur ska det vara för att vara bra? Förtydliga/motivera -Vad, hur ska personen göra för att lyckas Positivt/uppmuntrande slutresultat lösningar, redskap Skriv i ”jag” form och som personen uttrycker sig. Skriv ofta-ibland, ”jag ska försöka” (Skriv inte alltid, aldrig, inte)

55 Tips på länkar http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedel-for-kognition/
/http://auld.hi.se/sv-se/appar-som-stod1/appar-som-stod Sök på ”Stöd vid möten


Ladda ner ppt "Lite om innehållet Struktur och kognitivt stöd"

Liknande presentationer


Google-annonser