Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi."— Presentationens avskrift:

1 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi - repetition Dick Delbro Vt-10

2 Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter  Digestion.  Barriärfunktion.

3 Vad är digestion?  Nedbrytning av födan: - Mekanisk nedbrytning (tänder; motilitet) förvandlar stora stycken till små stycken. - Kemisk nedbrytning (digestionsenzymer samt HCl) förvandlar stora molekyler till mindre molekyler.  Absorption av monosackarider, aminosyror, fria fettsyror + lite till, samt vatten.

4

5 Vilka komponenter ingår i digestionskanalen?

6

7 Digestionskanalens struktur  Mucosa  Submucosa  Muscularis  Nervplexa  Samma grundstruktur från esophagus t.o.m. rektum men olika mucosa.

8

9

10

11 Den ”klassiska” beskrivningen av digestions- kanalens fysiologi  Motilitet.  Sekretion.  Absorption.  Reglering av lokalt blodflöde.

12 Motilitet åstadkoms av den glatta muskulaturen

13 Glatt muskulatur  Den typ av muskelvävnad som finns i de inre organen, i blodkärl, i urinröret, i ögat, och vid hårsäckar.

14 Glatt muskulatur (forts.)  Den dominerande formen: Single unit (= visceral) glatt muskulatur. - Många små celler, tätt packade, kopplade med gap junctions för elektrisk-mekanisk samordnad aktivitet. - Spontant aktiv. - Kontrolleras av distension; autonoma nervsystemet, och av hormoner.

15 Digestionskanalen inner- veras av autonoma nerv- systemet  1. Parasympaticus (n. vagus och n. pelvicus).  2. Sympaticus.  3. Enteriska nervsystemet (ENS).

16

17

18

19 Plexus submucosus  Kontrollerar framförallt sekretion, blodflöde och immunapparaten.

20 Plexus myentericus  Kontrollerar framförallt den glatta muskulaturen (= motiliteten).

21 Signalmolekyler i digestions- kanalens nerver (excitato- riska eller inhibitoriska)  Acetylkolin.  Noradrenalin.  Peptider (SP, opioider med flera).  ATP.  5-HT.  NO.  CO?

22 Motilitet – mag-tarmkanalens mekaniska funktioner och rörelsemönster  Åstadkoms av den glatta muskulaturen som är ordnad i ett cirkulärt och ett longitudinellt skikt.  Muskelaktiviteten samordnas i olika rörelsemönster (”motilitetsprogram”), som fyller olika funktioner. Dessa mönster kräver nervös aktivitet.  Ett sådant grundläggande program är den peristaltiska reflexen: När en bolus (= ”tugga”) distenderar röret uppstår en kontraktion ovan bolus och en relaxation nedom bolus. Därmed förs bolus framåt!

23 Motilitetens olika uppgifter  1. Transport av föda.  2. Reservoirfunktion (magsäckens fundus-corpusdel; rektum).  3. Mekanisk sönderdelning av födan (magsäckens antrumdel; tunntarmen).  4. Barriärfunktion.

24 Munhålan, svalget, esofagus.  Tvärstrimmig muskulatur t.o.m. övre hälften av esofagus.  Innerverad av somatiska motornerver.  Reflexstyrd av centra i hjärnstammen.

25 Viktiga strukturer i munhålan  Hårda gommen  Mjuka gommen  Tungan  Tänderna  Tonsillerna

26 Munhålans salivkörtlar  Ca. 1,5 l/dygn. Innehåller muciner (glykoproteiner).  Fuktar munslemhinnan.  Fuktar tuggan.  Löser upp kemiska substanser i födan som stimulerar smaklökarna.  Innehåller amylas som startar nedbrytning av kolhydrater i födan.

27

28 Reglering av salivsekretionen  Den viktigaste styrningen är via parasympatiska nerver.  Transmittor: Acetylkolin (ACh).  Alla läkemedel som innehåller atropin eller en atropinliknande komponent (t.ex. allergimedicin, psykofarmaka) riskerar att ge upphov till muntorrhet !!!

29 Esofagus är en ”transportsträcka” mellan munhåla och magsäck  Första halvan är tvärstrimmig, andra är glatt muskulatur.  Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda mellan sväljningar: Övre och nedre esofagussfinktern (engelska UES och LES). LES kallas också Cardia.  Sväljning: 4 avsnitt.

30

31 Magsäcken  Magsäcken (ventrikeln) är en reservoir för föda (receptiv relaxation av fundus-corpus; NO). Samtidigt startar mekanisk och kemisk nedbrytning av födan, och utportionering till tolvfingertarmen via nedre magmunnen (”antrumpumpen”; ACh).

32

33

34 Parietalcellen  Producerar intrinsic factor som är nödvändigt för upptag av vit. B12 i distala tunntarmen.  Producerar 1,5 l koncentrerad saltsyra per dygn. Syrans uppgifter: - Döda mikroorganismer. - Aktivera proteinnedbrytande pepsinogen från pepsin (från Chief celler).

35

36 Syrasekretionen  Reglering av syrasekretionen sker i tre faser, med hjälp av parasympatiska nerver (vagusnerven; acetylkolin) och hormonet gastrin (från magsäcksslemhinnan).  Histamin (via H 2 -receptorer) från ECL-celler.

37 Hur skyddas mag- tarmslemhinnan från syran?  Magsäcksslemhinnan är motståndskraftig (bl.a. beroende på prostaglandiner – stimulerar till mucus-bikarbonatproduktion).  När syran kommer ner i tolvfinger- tarmen frisätts hormonet sekretin från slemhinnan till blodet.  Sekretin stimulerar pankreas att frisätta bikarbonat ut till tolvfingertarmen, som neutraliserar syran.

38

39 Tunntarmen  I tunntarmen bryts födan ner ytterligare, både mekaniskt och av enzymer som frisätts från tunntarmsslemhinnan och också från pankreas.  Kolhydrater, proteiner och fett bryts ner till monosackarider, aminosyror, fria fettsyror, som absorberas av tunntarmsslemhinnan till tarmblodet.  Tre delar: - Tolvfingertarmen (duodenum) - Jejunum - Ileum.

40 Tunntarmsmotilitet  1. Fastemönstret: Migrerande motorkomplexet (MMC).  2. Födointags-mönstret: Segmentationsrörelser som sakta rör sig ”söderut”. Upphör när tarmen är tom.

41

42 Vad händer när födan kommer ner i duodenum?  Födan (fr.a. fett) frisätter hormonet CCK från duodenumslemhinnan till blodet.  CCK går till pankreas och tillsammans med sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat + enzymer) per dygn.

43

44 Kolhydratnedbrytningen  Salivamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater.  Pankreasamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater.  I tunntarmsvilli finns enzymer som bryter ner mindre kolhydrater till monosackarider.  Monosackarider tas upp (via diffusion) från tunntarmslumen till tarmblodet.

45 Proteinnedbrytningen  Startar i magsäcken med pepsin.  Pankreas frisätter proteolytiska enzymer (t.ex. trypsin) som bryter ner proteiner till peptider.  På tunntarmsvilli finns peptidaser som bryter ner peptider till aminosyror.  Aminosyror tas upp (via diffusion) till tarmblodet.

46 Fettnedbrytningen  Gallsalter i gallan (från levern) kommer ut i duodenum via gallgången.  Gallsalterna slår sönder stora fettdroppar till mindre fettdroppar (miceller).  Pankreaslipas bryter ner triglycerider i micellerna till fria fettsyror.  Fria fettsyror tas upp (via diffusion) till villuscellerna.

47

48

49 Tjocktarmen (kolon) + ändtarmen (rektum) Uppgifter:  Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom absorption av vatten och elektrolyter i proximala kolon.  Lagra avföring (i rektum), och sedan tömma ut avföring när detta är möjligt- lämpligt.  Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer, fr.a. K-vitamin.  Vad har appendix för funktion?

50

51

52 Kolonmotilitet  Segmentationsrörelser, ibland anti-peristaltik.  Några gånger per dygn: Mass movement. En kontraktionsvåg sveper över kolon och pressar ner avföring rektum. Detta utlöser behovet av tarmtömning.

53 Defekationsreflexen = avföringsreflexen  Distension av rektum gör oss medvetna om behovet att tömma tarmen.  Signaler till sakralmärgen leder till att inre analsfinktern (glatt muskel utanför viljan) öppnas (parasympatisk efferent; NO).  Kan inte avföring tillåtas, kniper yttre (= tvärstrimmig, viljestyrd muskel) analsfinktern till och stoppar reflexen.

54 Levern – kroppens största körtel (1,5 kg)  Producerar en rad olika plasma- proteiner.  Viktig roll i ämnesomsättningen.  Avgiftar blodet som kommer från tarmen (portakretsloppet).  Producerar galla (1l/dygn).

55

56

57

58 Gallblåsans uppgifter  Lagrar galla från levern. I avsaknad av gallblåsa rinner gallan direkt från levern till tarmen.  När man äter fett frisätts CCK som går med blodet till gallblåsan och kontraherar denna så galla tömmer sig i duodenum.  Galla = bikarbonat + kolesterol + gallsalter + bilirubin + ev. andra utsöndringsprodukter (vissa läkemedel).

59

60 Vattenomsättningen i mag-tarmkanalen

61

62 Reglering av blodflödet i mag-tarmkanalen

63 Barriärfunktion  Hoten mot organismen.  Komponenter i barriären: - Slem, andra sekretionsprodukter. - Snälla bakterier. - Mekanisk barriär: Tight junctions. - Motilitet. - Immunapparaten. - Blodflöde. - Cell-turnover.


Ladda ner ppt "FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi."

Liknande presentationer


Google-annonser