Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling Kenneth Hyltenstam Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkiga elevers.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling Kenneth Hyltenstam Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkiga elevers."— Presentationens avskrift:

1 Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling Kenneth Hyltenstam Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling Mälardalens högskola

2 Statistik för elever i år 9 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Ej behöriga till nationella program 9%23% Ej nått målen i två eller fler ämnen 12%25% Saknar slutbetyg0,8%2,7%

3 Variation i ”språkinlärningshistoria”  simultan tvåspråkighet  successiv tvåspråkighet  behärskningsprofiler för språken  Oftast bättre behärskning av majoritetsspråket  Andra mönster

4 Olika kontexter för språkutveckling  Förstaspråksutveckling när modersmålet är majoritetsspråk  Förstaspråksutveckling när modersmålet är minoritetsspråk  Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är majoritetsspråk  (Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är minoritetsspråk)  Främmandespråksinlärning

5 Olika kontexter för språkutveckling  Förstaspråksutveckling när modersmålet är majoritetsspråk  Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är majoritetsspråk

6 Milstolpar i barns språkutveckling, majoritetsspråksmiljö Bas  Modersmålets uttal i princip inlärt omkring 4-årsåldern.  Merparten av språkets grammatiska strukturer har likaledes inkorporerats redan i 4-5-årsåldern.  (ca 1 år enstaka ord; månader ordkombinationer; månader böjningsändelser, formord)  En stor del av det centrala basordförrådet behärskas vid skolstarten: ord. Normalt taltempo: 150 ord/minut  ord → ordkombinationer  De grundläggande reglerna för samtalsstuktur (hur man beter sig när man samtalar) och textstruktur (hur man paketerar den information man förmedlar) är tillägnade före 7-årsåldern.

7 Milstolpar i barns språkutveckling, forts. Utbyggnad  skriftspråkets och det formella talade språkets principer  ett mycket stort nytt ordförråd: ett par, tre tusen nya ord per år

8 Hur lång tid tar det att lära sig ett andraspråk? Baskommunikationsförmåga: 2-3 år Litteracitet: 5-7 år (Cummins 1980) AnkomstålderTidsåtgång 5-7 år3-8 år 8-11 år2-5 år år6-8 år (Collier, 1987)

9 Karakteristiska skillnader mellan modersmålstalande och andraspråkstalande barn (efter 2-3 år) Modersmålstalare  Åldersadekvat infött uttal  Åldersadekvat grammatik  Åldersadekvat ordförråd (stor individuell variation) Andraspråkstalare  Nästan åldersadekvat infött uttal, viss L1- påverkan  Nästan åldersadekvat grammatik, viss L1- påverkan  Mindre än åldersadekvat ordförråd

10 Skillnader i språkprocessning (uppfatta och förstå andraspråket) Undersökningar av vuxna andraspråksanvändare med en behärskningsnivå i svenska som liknar inföddas (Hyltenstam & Abrahamsson, 2003)

11 20 vuxna andraspråksanvändare  Selektionskriterium: behärskningsnivå som infödda i vanlig muntlig kommunikation  Bakgrund: Olika förstaspråk, medelvistelselängd i Sverige 23 år (spridning år)  4 startåldersgrupper  4-5 år (N=5)  8-10 år (N=5)  år (N=5)  år (N=5)  2 jämförelsegrupper  Matchade infödda talare av svenska (N=5)  Matchade icke-infödda talare av svenska (N=5; blandade förstaspeåk, medelvistelselängd i Sverige 25 år)

12 Resultat från ett test bland flera Repetition i vitt brus

13 Resultat från test med vitt brus (AO = age of onset).

14

15 Results from the white noise test, each noise level separately (AO = age of onset).

16 Missbedömningar  Barn med svenska som andraspråk har inte nödvändigtvis samma djup i språkförståelse och flexibilitet som infödda som alltid (från början) vistats i målspråksmiljön.  Kan leda till felaktiga förväntningar och för högt ställda krav.

17 Missbedömningar forts.  Risker för felbedömning i motsatt riktning, dvs att alla tvåspråkiga barn anses ha brister i sin svenska även om ”det inte märks”.  Kan leda till felaktiga förväntningar och för lågt ställda krav.

18 Undervisning För majoritet Modersmålsundervisning (t ex svenska i Sverige för modersmålstalare) Främmandespråksunder- visning (t ex engelska, spanska, tyska, franska i Sverige) För minoritet Modersmålsundervisning (t ex persiska för iranska elever i Sverige) Andraspråksundervisning (t ex svenska i Sverige för elever med annat modersmål än svenska) Främmandespråksunder- visning (t ex engelska, spanska, tyska, franska i Sverige)

19 Modersmålsundervisning i ämnet svenska  Vänder sig till elever som redan kan språket.  uttalet, merparten av den grammatiska uppbyggnaden, samtalsstruktur, textstruktur och ett ordförråd på ord  Bibringar eleverna färdigheter i samhällets formella språk (utbyggnaden).  Höjer medvetenheten om det egna språkets natur, dvs att eleverna ska kunna se språkets funktioner och uppbyggnad utifrån.

20 Andraspråksundervisning i ämnet svenska som andraspråk  Samma långsiktiga målsättning som ämnet svenska.  Kärnan är att först stödja inlärningen av språkets bas.  Därefter och samtidigt: stödja inlärningen av språkets utbyggnad.  Särskilda krav på lärarens förmåga att bedöma varje enskild elevs nivå.

21 Förstaspråkets betydelse för inlärning av majoritetsspråket/skolspråket Om ett barn har utvecklat sitt begreppsförråd på ett språk så innebär andraspråksinlärningen i viss utsträckning att sätta nya språkliga etiketter på kända begrepp. Annars måste barnet lära sig både begreppen och orden för begreppen genom det nya språket. Detta är en betydligt tuffare uppgift, eftersom det nya språket inte på lång tid fungerar effektivt som stöd för minnet eller tänkandet.

22 Hill (1995): egenbedömning av svenskbehärskning hos 17-åringar (N=42) Aldrig eller sällan problem med svenskan i skolarbetet  100 %: gruppen utan avbrott (modersmålsundervisning genom hela grundskolan)  67 %: gruppen sena avbrott (modersmålsundervisning minst till åk 5)  46 %: gruppen tidiga avbrott (modersmålsundervisning avbruten före åk 5)

23 Resultat, lärarbedömning av språklig korrekthet, brytning och flyt  Gruppen utan avbrott: "nästan alla" talar korrekt svenska utan brytning och med normalt flyt.  Gruppen sena avbrott: samma mönster, förutom att de har "påtagligt" sämre flyt.  Gruppen tidiga avbrott: Svenskan är felfri endast hos 45 procent, endast 18 procent talar utan brytning och bara 27 procent uppvisar ledigt flyt.

24 Läsinlärning  Läsaren som kodknäckare, menings- skapare, textanvändare, textanalytiker  Barn och lärare ska vara överens om vad man håller på med – rolighetsfaktorn  Rekommendation: första läsinlärning på det starkaste språket, vilket för tvåspråkiga barn vid skolstarten oftast är det först inlärda språket (L1)  Vid läsinlärning på andraspråket (se nästa bild)

25 Framgångsrik läsinlärning på andraspråket  Fonologisk medvetenhet (liksom vid läsinlärning på L1)  Utvecklingsnivå i andraspråket  Ordförråd i undervisningsspråket på ord  Förståelse av 98% av orden i texten som ska läsas (Nation, 2001) (betyder två okända ord per sida; 80% betyder vart 5:e ord okänt)  Utvecklingsnivå i förstaspråket  Ortografi

26 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling Kenneth Hyltenstam Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkiga elevers."

Liknande presentationer


Google-annonser