Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

LLU-träff på Svartvik vt 09 Att gestalta och reflektera kring Elevinflytande ur ett handledarperspektiv Inflytande - makt att påverka.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "LLU-träff på Svartvik vt 09 Att gestalta och reflektera kring Elevinflytande ur ett handledarperspektiv Inflytande - makt att påverka."— Presentationens avskrift:

1 LLU-träff på Svartvik vt 09 Att gestalta och reflektera kring Elevinflytande ur ett handledarperspektiv Inflytande - makt att påverka

2 Innehåll •Några elevröster •LLU-uppdraget/reflektionsmodellen •Demokratisk kompetens •Inflytande som förutsättning för kvalitativt lärande ( några forskares teorier) •Inflytande som förutsättning för handlingsbenägenhet. Harriet Axelsson •Hur vi lärare/förskollärare omförhandlar nya uppdrag. (Danell 2004) •Hur vårt tal bidrar till elevernas möjligheter (Carlsson 2006) •Elevinflytandets olika ansikten (Eva Forsberg 2000) •Individuell eller kollektiv demokrati (Thomas Englund Uppsala)

3

4

5

6 Lärande och demokrati hör samman ”Skolans uppdrag att främja barns och ungas lärande kan inte skiljas från det demokratiska uppdraget. Mycket tyder istället på att de båda främjas av samma generella faktorer.” Skolverket

7 Att gestalta och diskutera begreppet elevinflytande En utmaning för alla LLU:are

8 Handal & Lauvås modell Praxistriangeln Granskning, Vad händer? + och - Vad sker i det som synes ske? Kunskaper om? Varförfrågorna? Målfrågorna? Etikfrågor?

9 Inflytande som en mänsklig rättighet Demokratifostran Inflytande som en av de viktigaste förutsättningarna för lärandet Varför?

10 Demokratisk kompetens •Vi har metoeder för att utveckla: Mot kränkningar och mobbing Konflikt hantering jämställd het Empati själv- tilllit Solidaritet Börjar i sandlådan

11 Elevers inflytande och delaktighet är en förutsättning för kvalitativt lärande Dewey Skolan är samhällets främsta styrinstrument i socialiseringsprocessen För begreppsbildning Husserl: Livsvärlden fenomenologin Piaget Människan konstruerar själv sin kunskap

12 Roger Säljö Ingrid Carlgren Miljöer för lärandet Kontextuellt lärande Individen lär av hela sammanhanget Internationellt kända svenska forskare av idag Olga Dysthe Det flerstämmiga klassrummet

13 Nya erfarenheter + Gamla erfarenheter Inre process som rekonstruerar individens omvärldsförståelse Eleverna måste få lyfta fram och prata om sina egna och andras existerande begreppsuppfattningar för att kunna utveckla mer komplexa strukturer av kunskap Kvalitativt lärande kräver autentiska situationer och miljöer

14 Autentiska intressen uppstår aldrig utan startpunkt i elevernas subjektiva intressen Forsberg 2000

15 För handlingsbenägenhet •Harriet Axelsson •Ensiprojektet •Agenda 21 •Individer som är delaktiga i sitt lärande blir mer benägna att agera för vårt kollektiva gemensamma

16 Mats Danell 2006 Varför elevinflytandet inte ser ut som det uttrycks i styrdokument och lagar ”Hur vi omförhandlar nya krav så att de passar in i rådande verksamhet…..”

17 Växjö universitet Institutionen för pedagogik •När talet blir en handling för livet Lena Carlsson är bestämd. Bestämd på att talet är en handling i sig. Vad man säger är man i viss mån bunden av - och det gör det betydelsefullt. I sin avhandling presenterar hon fyra olika språkliga mönster, så kallade diskurser, som visar hur professionella betraktar sina elever som medborgare. Vissa diskurser leder in i deltagandet av ett demokratiskt samhälle. Vissa leder därifrån.

18 Medborgarskap som demokratins praktiska uttryck i skolan? •Hur vi lärare ser på elever som medborgare •Vilka värden och syn på människor kommer fram i vårt tal? •Vilken roll tror vi att de kommer att spela i samhällslivet? •Det är viktigt vad man säger – Tal är handling Hur andra talar om och ser på oss bidrar till hur vi intar våra platser och positioner

19 I utbildningssammanhang befinner sig eleverna i ett korsdrag mellan olika diskurser •Den konserverande: skolämnen, indelning efter elevers egenskaper, arbetare, teoretiker, ledare givna,… •Den marknadsorienterade: Fria valets möjligheter, bort från samhällsansvar till individuellt ansvar, arbetslivets krav, utbildning+näringsliv. Sorterande, Systemet kolonialiserar livsvärlden. •Den kommunikativa: Eleven ses som subjekt, samspel, diskussion, moral, eleven ej ensam utan tillsammans kan vi… •Den beskyddande Curlinglärare, skydd, hjälp,

20 Lena Carlsson visar på Vikten av att •Vi Reflekterar över hur vi talar och tänker om eleverna •Vi reflekterar över hur vi ser på de didaktiska frågorna och inte kopplar bort värden och etik från innehåll i kunskapsarbetet •Även Skolledare och politiker bidrar till att lärare känner att de ingår i en demokratisk gemenskap •Lärarutbildningen betonar talhandlingars betydelse

21 Elevinflytandets många ansikten Eva Forsberg 2000 En fråga om makt Rådande tolkning av elevinflytande kan skapa konfliktsituationer när läraren ska försöka kombinera kravet på elevinflytande med skolans/förskolans kunskapsmål. Vad gör man om elevernas önskemål inte går hand i hand med kunskapsmålen? Ska jag abdikera?

22 Makt ur ett dominansperspektiv E L Makt som gemenskap E L EL Kreisberg 1992 Kritisk pedagogisk teori Feministisk teori

23 E L E L EL Elevplanerade arbeten, Eget arbete, ”Fri forskning Anses vara en av orsakerna till sjunkande resultat…bristande begreppsförståelse…. Nu03, TIMSS Pisa Barn i behov av stöd missgynnas Gynnar skolans mer övergripande mål och långsiktiga demokratiska mål. Lärarens professionalitet mixas med elevers fascination och intressen. Demokratiskt framtagna mål blir synliggjorda. Barn i behov av stöd gynnas.

24 Inflytandet ska ses som det samspel i vilket lärare och elever arbetar mot ett gemensamt mål… Då tydliggörs elevernas roll som medproducenter till det som sker i klassrummet…

25 Intressebegreppet •Det subjektiva Elevens intresse •Det objektiva Det som är bäst för eleven. •Det formativa Formandet av intressen

26 Olika Undervisningsstrategier och typen av elevinflytande ( Forsberg 2000) Materiella Förmedlingspedagogik Utgår från att eleven skall fyllas. Inget inflytande över vare sig vad, varför eller hur. Formella Elevcentrerad aktivitetspedagogik - Ej inflytande överinnehåll (Varför och vad) bara över form. (Hur) Kategoriala Frigörande pedagogik Faser i undervisningen öppna för eleven. Fokus på innehåll, motiv och varför. Focus på det gemensamma likaväl som det individuella. Demokratibegreppet får ett vidare innehåll. Inflytandet gäller såväl mål, innehåll som metoder. Behaviorism Konstruktivism Sociokulturell teori

27 Individualism eller Kollektivism Förskjutning från samhällscentrerad demokratimodell till individcentrerad (Olsen 1998, T Englund 1993, Forsberg 2000) Inflytandet måste ses som en del i samhällets övergripande, gemensamma… Skolkommittén 1996: En diskussion behövs om relationen mellan elevinflytande, undervisnings innehåll och medborgarsocialisation.. Thomas Englund -95, 97, 2000.

28 Skolan public eller private good? Demokratiperspektiven i den svenska skolan har övergått från ett samhälls-centrerat perspektiv (public good) till ett individcentrerat perspektiv (private good). Dvs. den suveräne individen som tar ansvar för sitt eget öde. Thomas Englund

29 •Lpo 94: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att ta personligt ansvar.” •Lpfö 98: ”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt skall delta i samhällslivet.”

30 Elevinflytande - demokrati •Representativ inflytandemodell: Lagstiftningens och övriga regelverks krav kring elevinflytande respekteras och bearbetas (elevdemokrati). Organisation •Deltagande inflytandemodell: Öppenhet i skolan och i undervisningen för olika kunskapsarenor, arbetssätt, inlärningsformer och önskemål (elevaktivitet). Motivation •Deliberativ inflytandemodell: Samtal på skolan och i undervisningssituationen för att forma didaktisk ansats och innehåll i kunskapsuppdraget (diskurs- orientering). Kommunikation

31 Hur ser den didaktiska modell ut som kan hantera kraven och samtidigt svara upp mot professionella normer (kunskapskrav) och politiska krav? Fokus på kunskapsmål!! Fokus på hållbart samhälle Fokus på elevernas demokratiska kompetens? Fokus på individens utveckling

32 Gruppsamtal 1 Förmiddag. •Planera ett valfritt tema/ kunskapsarbete eller pedagogisk aktivitet utifrån det sätt som våra styrdokument talar om begreppet elevinflytande och demokratifostran? •Hur reflekterar vi med studenterna när det gäller VARFÖR vi gör som vi gör, alltså planerar på detta sätt när det gäller elevinflytandet ur: - didaktiskt perspektiv - demokratifostrande perspektiv - utifrån konventionerna om barns rättigheter och mänskliga rättigheter.


Ladda ner ppt "LLU-träff på Svartvik vt 09 Att gestalta och reflektera kring Elevinflytande ur ett handledarperspektiv Inflytande - makt att påverka."

Liknande presentationer


Google-annonser