Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se. Språklig kod •Uttrycksdel •ordförråd •grammatik •språkljud •Innehållsdel •begreppsbildning •Pragmatik •språkliga.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se. Språklig kod •Uttrycksdel •ordförråd •grammatik •språkljud •Innehållsdel •begreppsbildning •Pragmatik •språkliga."— Presentationens avskrift:

1

2 Språklig kod •Uttrycksdel •ordförråd •grammatik •språkljud •Innehållsdel •begreppsbildning •Pragmatik •språkliga regler •sociala regler

3 Språklig socialisering Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: •Hur den sociala organisation är relaterad till interaktion •Värdet av tal i en kultur •Statusförhållande i interaktionen •Uppfattningar om kommunikativa avsikter •Uppfattningar om hur barn lär sig språk

4 Ackulturationens betydelse •Definieras som de förändringar i det ursprungliga kulturmönstret som beror på den kontinuerliga kontakten med en annan kultur

5 Språklig socialisering – barn ”uppfostras” språkligt •Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet •Babytalk –Överdriven prosodi –Språket bryts ner i smådelar –Anpassat uttal och grammatik •Vuxna verbaliserar vad barn gör •Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning

6 Språklig socialisering – barn ”växer upp” språkligt •Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen •Barngruppen viktig •Observation och lyssnande •Språket lärs ut som en helhet •Upprepningar när barnet inte förstår •Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör •Frågor är äkta frågor

7 Socialiseringsmönster turkiska och somaliska barn (Obondo, Nauclér) •”Skriftspråkande” – inte samma träning hemifrån •Sagoberättandet innebär en sammanhängande berättelse i dessa kulturer •Barnen blir duktiga på berättargrammatik – skiljer ut huvudhandlingen, håller en röd tråd •Inte vana att svara på frågor om berättelsen •Svensk personal frågar tvåspråkiga barn mindre •Viktigt att tala kring texten så att den anknyter till egna erfarenheter

8 Kulturella fallgropar (van Kleeck 1994) •Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet •Genom att fokusera på santal mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer •Genom att försöka få barnet att prata mer förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna •Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn

9 Exempel på kodväxling •Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español •Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska

10 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling •Sociala faktorer –brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare •Språkliga faktorer –komplex språklig miljö •Pedagogiska faktorer –verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

11 Uttalsutveckling hos flerspråkiga barn •Följer den enspråkiga utvecklingen i de olika språken •Språkljud kommer inte samtidigt i båda språken •Förenklingsprocesserna är inte desamma –beroende av frekvens

12 Fonologisk medvetenhet Innebär förståelse för hur det fonologiska systemet (uttal) är uppbyggt. Testas med: •rim •fonemidentifiering •stavelsemanipulation •non-ord •språkligt minne

13 Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999) NivåExempel Nivå 5Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4Sen sprang hunden Hon sover inte Nivå 3Dricker – har drickit Stor hund – stora hundar Sen han springer Nivå 2Läser – läste Pojke – pojkor Nivå 1Hej då! Va e de?

14 •Exempel arabisktalande pojke 6 år, 1:7 år på fsk –hund – två hundar –penna – sex penna –kattet e stora – kattet e stor –äter makaroner – har ätit de hela tallriken –sover – sovde –sen hon skulle äta upp han igen –den flicka gungar inte – flickan som inte gungar –sen skulle han döda den •Exempel arabisktalande flicka 6 år, 3:10 år på fsk –hund – tre hund –han äter mat – har har ätit –lång penna – de långa pennor –den flicka gungar inte – flicka som inte gungar –sen e han rädd –två katten e stora – katten e stor –hon sover inte – flicka som sover inte –sen hunden säger voff –läser en bok – läs en bok

15 Transfer mellan svenska och arabiska Fonologi: •lei’mu:n (citron)  mel’meu: •’namle (myra)  `namle (acc II) •svamp  zvamp Grammatik: •sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural ändrad till svensk plural och bestämdhet) •kjolha  hennes kjol (sv kju:l + arab poss pron -ha)

16 De första orden •Ord som pekar ut –gäller ett bestämt föremål, huvudsakligen substantiv •Ord för samspel –används i speciella samspelssituationer, titta, tack, mer, du göra, varsågod, gå din väg •Känslouttryck –Används i samspel, arg, fy Nettelbladt & Salameh 2007

17 Utveckling från 18 mån •Kraftig ökning av ordförrådet, ordförrådsexplosionen •Barnet börjar identifiera ordklass, vilket underlättar den grammatiska utvecklingen och vice versa •Över- och underkategoriseringar –pappa gäller alla män –hund är bara familjens hund •Språklig kreativitet Nettelbladt & Salameh 2007

18 •Soffgunga •Väskfastsätt •Dålböcker •Giftklänning •Fortpratare •Snabla upp •Bomulla •Temperatura Nettelbladt & Salameh 2007

19 Hur arbeta med ord? •Kulturella hänsyn –olika språklig socialisation •Ord i sitt sammanhang –och i olika sammanhang •Ord grupperade i kategorier •Ljudmässigt olika ord lättare •Undvik bildspråk

20 Tidiga begreppsområden hos barn Clark 1979 •Mat, ätande och drickande •Kroppsdelar •Kläder, av- och påklädning •Djur •Fordon •Leksaker •Hushållsföremål •Dagliga rutiner •Människor

21 Lexikal utveckling hos flerspråkiga barn •Fokus inte bara på antalet ord –också på barnets kunskaper kring ordet •Arbete med ordförrådet enbart på andraspråket – kan motverka sitt syfte

22 Ordförrådets organisation •Lagrat i speciella nätverk –ljudlika associationer, klang •hund  rund (rim) •katt  matta (allitteration) –syntagmatiska associationer •hund  skäller (syntaktisk sekvens) •hund  farlig (syntaktisk sekvens) –paradigmatiska associationer •hund  katt •hund  djur •hund  tax •hund  koppel, svans

23 Semantiska associationer Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007 •Kategori •Funktion •Kontext •Beskrivning •Likhet •Vilken passar den ihop med? •Vad används den till? •Var kan man hitta den? •Kan du beskriva den? •Vad liknar den?

24 Sen språklig utveckling •Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen •Exponeringen avgörande faktor •Båda språken måste bedömas för att skilja bristande exponering från en språkstörning •En språkstörning slår alltid på båda språken •Flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning

25 Varför inte ”double delay”? •Metaperspektiv •Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner –uppmärksamhet •bl a på språkliga skillnader – impulskontroll •förbättrar processförmågan – kontrollfunktioner •håller tillbaka det ena språket när det andra talas –flexibilitet •samma begrepp kan ha olika fonologisk form •Klarar att utveckla två språk men är sårbara för bristande exponering på båda språken –

26 Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005 •Lärs in tidigt innan skolstart •Olika föreställningar om hur skrift skall användas •Vanligare i kulturer där barn uppfostras språkligt –böcker är viktiga –läsning knuten till en viss situation –läsning är en individuell aktivitet –kräver särskilda ritualer som tystnad –sagoläsning innebär ett annat sätt att tala –viktigt för barnet att fokusera på innehållet

27 Förhållningssätt forts •Vanligare i kulturer där barnen växer upp språkligt –alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet –läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig –barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i mataffärer etc –muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker –böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser

28 Modersmålsundervisningens betydelse •Ungefär hälften av de elever som är berättigade deltar •Uppvisar genomgående bättre behärskning av andraspråket och bättre skolresultat än elever som inte har modersmålsundervisning (Hill 1996, Skolverket 2008)


Ladda ner ppt "Www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se. Språklig kod •Uttrycksdel •ordförråd •grammatik •språkljud •Innehållsdel •begreppsbildning •Pragmatik •språkliga."

Liknande presentationer


Google-annonser