Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Karleby 15 Augusti.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Karleby 15 Augusti."— Presentationens avskrift:

1 Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Karleby 15 Augusti

2 Forskningsområden: Ungdomar och vändpunktsprocesser år • Val av livsstil 1998– unga i tvångsvård • Steget 2001 –unga i öppenvård • YAR unga kriminella • Vilja unga i marginalen/arbetslösa • Game time BBK 2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) • Spektrum unga med diagnos/familjer NPS, AD/HD Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå

3 " Det professionella bemötandets personliga karaktär" - om det som sker mellan raderna i undervisning

4 ….om tonfall, handlag och relationseffekter ….om förväntningseffekter, självuppfyllande profetior och vändpunkter

5 Den sociala pedagogikens själ och hjärta inställning att leta efter det som står emot, härdar, stärker, inspirerar, förebygger och förändrar problematiska livssituationer för den unge………. ……..helst innan de uppstått!

6 De sociala sammanhangens betydelse  Har vi en övertro på människors kognitiva förmåga?  Undervärderar vi människors emotionella förmåga och drivkraft?  Underskattar vi de social sammanhangens betydelse? Relations- och förväntningseffekters stora betydelse i professionellt människoarbete

7 Det Socialpedagogiska uppdraget är att: …lita på förändringsviljan när inte mycket tyder på att den finns Dvs tro på någon som kanske inte ens tror på sig själv. Dvs att inspirera och inge hopp när det ser mörkt ut

8 (M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change) Vad bestämmer utfall av behandling?

9 Resiliens behöver: närhet/distans och framtidshopp - en förutsättning för att något skall hända! Upplevelsen av inspirationen och närheten är avgörande för att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma

10 Känslomässig uppmärksamhet  Uppmärksammad  Sedd  Bekräftad  Respekterad  Lyssnad på  Räknad med… Rönnestad (2008) relationell förståelse, empati, positiv bekräftelse, Duncan, Miller (2000) terapeutisk allians

11  Människor i beroendeställning och i sårbara livssituationer behöver i särskilt hög grad bli sedda och lyssnade på! (Känslomässig uppmärksamhet)

12 …och hitta sin plats… Känsla av sammanhang  Jmf Aaron Antonovsky KASAM, begripa, hantera och se mening

13 Upplevelsen av att duga och passa in är en förutsättning för både hälsa och sjuklighet  De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst!

14 planering  Vändpunkter och vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp  Tre mellan teman:  Den individuella identiteten  Dumsnål ekonomi  Diagnostikens högkonjuktur  Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

15 Resilience - återfjädringskompetens bra resultat trots risk och dåliga odds Rutter (2000) Werner, Smith (2002)

16 Resiliens i vardagsformat  Spontanläkning och skyddsänglar  Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet

17 Resilenceforskning/sociala insatser  Kompensation/alternativ till det man upplever problematiskt  Skydd för att tappa ansiktet/falla igenom  Utmaning att gå vidare i utvecklingen Helmen Borge 2005

18 Vändpunkter och vändpunktsprocesser Förväntningseffekter och självuppfyllande profetior

19 Vändpunktsprocesser ( Helen Fuchs Ebaugh) 1. Tvivlar, funderingar, ältar… 2. Söker alternativ, inspiration 3. Skapar en eller flera vändpunkter 4. Långsiktig process, utvecklar självbilder, livsstilar som markerar att något hänt

20 Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början:  Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl  Göra sig själv begriplig utåt och inåt  Utveckla självbilder som markerar förändring … en efterhandskonstruktion, ett symboliskt slut som markerar en ny början

21 Vändpunktsberättelser skapar förväntningseffekter och självuppfyllande profetior: Vändpunktsberättelser skapar förväntningseffekter och självuppfyllande profetior:  Speciella situationer och händelser  Speciella människor och relationer/förnamn  Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur..  Olika typer av personliga vinster, social uppmärksamhet och framtidsutsikter om att skapa ett bättre liv

22 Någon form av slutsats  Det är människor och sociala sammanhang som har avgörande betydelse för hur problematiska problem ska bli Vägar ut ur problem liknar vägar in i

23 Tema 1 Vad har vi att förvänta oss av problem hos unga? Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

24 (Världen förändras och vi med den) Ökad individualisering  Mer utdragen ungdomstid  Större erfarenhet och vana att själv välja och bestämma!  Värderingar förändras ex till auktoriteter, life-scripts i tiden  Relationer, livsstilar och tillhörigheter allt viktigare för självbild och identitet  Kränkningsobservanta/känsliga. Mer blir personligt tolkat.  Man litar mer på intryck och relationer än fakta och normer

25 Generation C: projektledare i sitt eget liv  Individualister som sätter relationer främst.  Engagerade, kreativa, medvetna och byter parti, åsikt, engagemang fritt och ofta  Drivs av sina intressen, vill maximerar alla möjligheter.  80-talistkvinnorna är våra nya makthavare (Connected, Committed, Complexity, Community, Creativity)

26 Misslyckanden blir inte ett sätt att lära sig utan ett bevis på att man är oduglig och misslyckad Gunnel Jakobsson ”på tröskeln till vuxenvärlden”

27 Nya svårigheter - med att vara projektledare i sitt eget liv  Maten och kroppen  Trånad efter tillhörighet  Kränkningskänslighet

28 Relationer, tillhörighet och livsstilsval  Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet i problematiska uppväxtmiljöer Sometimes I feel so weak I just want to explode… (Bruce Springsteen - Promised land) jmf M Kimmel ”Guyland”

29 Tema 2: Om dumsnålhet i det stora… …det föds varje år ca barn… Mellan 9-11 % av dem kommer att leva i ett livslångt utanförskap eller i marginaliserade livsstilar

30 Samhällskostnad  N arkotikamissbrukare ca 2milj/år (bara krim /år)  Alkoholist ca /år  Psykisk ohälsa/depression ca /år De flesta kostnaderna har toppar vid år

31 Exemplet Leksand, 7 år, 800 barn, 30 träffar, 2500 kr/st, Familjecentrum, föräldrastöd, nätverksbyggande Statistiskt 102 barn kommer att gå till marginaliserade livsstilar 2-3 Narkomaner 8Alkoholister 4Psyk svår 40Psyk lätt 24Långtidsjuka 24Långarbetslösa Välfärdskostnader för 102 marg. individer: 39 miljoner/år 835 miljoner i ett livsperspektiv miljoner i produktionsförlust Kostnad totalt 1700 miljoner Dvs i snitt 17 miljoner

32 Vidgat samhällsekonomiskt perspektiv Priset för marginalisering/utanförskap är stort! Vilka är alternativkostnaderna? Satsa på lönsamma sociala investeringar!

33 Ungdomar på glid

34 Har vi råd att låta bli? Utslagningsprocessen accelererar kolossalt från 17/18 år. Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Skolan, skolan, skolan…man är fortfarande kvar! Det är alltid lönsamt med förebyggande och aldrig för sent för behandlande insatser

35 Tema 3: Makten att definiera problem och sjukdomar Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

36 AD/HD i nytt ljus Thomas Ljungberg Diagnosens makt Hallerstedt (red) Cecilia Wålstedt Ungdomar med ADHD Tobias Edbom Självkänsla och ADHD-symptom Ken Robinson ADHD epidemi Ungdomar i olika problematiska situationer: Aktiva, okoncentrerade och impulsiva

37 Snabb fakta ger:  Idag den vanligaste diagnosen för pojkar  Antalet Diagnoser med Aspberger, AD/HD har fördubblats på 6 år – tydligt hos ensamståendeföräldrar +54%, försörjningsstöd +135%  Medicinering med amfetaminliknande prep ökat 300% sen kg läkemedel, kg  svenska äter amfetaminliknande medicin idag  Vanliga förklaringar är:  Ärftlighet, hjärnskada, gener Men också för lite motion, sömn, kost, bakterier, trasiga gener, bekämpningsmedel, hjärnskador, förlossningsskador, för tidigt födda

38 Vad gör barn med det som görs med dem?  Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse  Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Förväntningseffekter är starka krafter, både plus och minus

39 Andreas, 22 år  Man begriper nu vad de gjorde med en… de gömde en. När de andra hade matte fick jag lägga pussel eller något annat meningslöst… Det är först nu man begriper… hur efter och utanför man blivit! …så gick det till när jag blev sär…..

40 Diagnosens funktion och process  Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc  Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi (jmf life-script)

41 Diagnoser och sjukdomsberättelser erbjuder alternativa identiteter och karriärer

42 Diagnosens makt Hallerstedt, AH/DH i nytt ljus Thomas Ljungberg Det neuropsykiatriska paradigmet  Skada eller funktionsstörning på hjärnan  Ärftlighet 80%/skada 20  Ökad aktivitet i dopaminbalansen

43 ….Ifrågasätts  Ärftlighet = sårbarhet?  Inget vetenskapligt stöd för skadetesen  Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt)  Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande?

44 Ljungbergs stress/sårbarhetsmodell

45 AD/HD – stress-sårbarhetsmodell  En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer

46 Speciella svårigheter  Agerar annorlunda  Svårt att förstå hur andra tänker  Svårigheter att kommunicera  Svårt att hantera samarbete och förändringar  Provocerande asocial  Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp

47 Speciella talanger  är bra på arbete som kräver fokus på detaljer  bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck  arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba  är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst  Perfektionism t ex i bokföring  Bra problemlösare

48  Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sin förmåga

49  Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter  På samhälls-, grupp- och individnivå

50 … de professionella som gett mig hjälp på vägen är några personer som vågade visa vem de var….

51 De sociala relationernas betydelse Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, skjutsade, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll…

52 Avslutningsvis… är jag smittad av gott läkkött… Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv Tack för mig Ni får gärna höra av er på:

53 De sociala sammanhangens betydelse: AD/HD Edbom (nov -09) 8-21 år  Barn som inte blir bemötta utifrån sin mognad utvecklar problem t ex AD/HD  Miljön avgör om stress/risk/sårbarheten kommer till uttryck  ”Känsla av sammanhang”, relationer och goda sociala system är avgörande för resiliens  AD/HD-symptomen halveras för de som lyckas skapa ”känsla av sammanhang”

54 Salutogen (hälsobefrämjande) ram Hjälpa dem till ”känsla av sammanhang”: Begripa det som händer - Är det nåt fel på mig? Hur undvika skambeläggning och offerkänslor. –finns styrka och stolthet? Hantera besvikelser, svårigheter - Klarar inte skolan? Familjen? – finns lösningar, kompetenser, personer som kan hjälpa till? Se mening - Vad ska det bli av mig? – finns långa och korta mål? Personlig tillfredställelse och sociala band? Något att vara rädd om och längta efter?


Ladda ner ppt "Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Karleby 15 Augusti."

Liknande presentationer


Google-annonser