Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga

En presentation över ämnet: "Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga"— Presentationens avskrift:

1 Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga
Karleby 15 Augusti

2 Ungdomar och vändpunktsprocesser
PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå Forskningsområden: Ungdomar och vändpunktsprocesser 15-20 år Val av livsstil 1998– unga i tvångsvård Steget 2001 –unga i öppenvård YAR unga kriminella Vilja unga i marginalen/arbetslösa Game time BBK 2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) Spektrum unga med diagnos/familjer NPS, AD/HD Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser

3 " Det professionella bemötandets personliga karaktär" - om det som sker mellan raderna i undervisning

4 ….om tonfall, handlag och relationseffekter
….om förväntningseffekter, självuppfyllande profetior och vändpunkter

5 Den sociala pedagogikens själ och hjärta inställning att leta efter det som står emot, härdar, stärker, inspirerar, förebygger och förändrar problematiska livssituationer för den unge………. ……..helst innan de uppstått!

6 De sociala sammanhangens betydelse
Har vi en övertro på människors kognitiva förmåga? Undervärderar vi människors emotionella förmåga och drivkraft? Underskattar vi de social sammanhangens betydelse? Relations- och förväntningseffekters stora betydelse i professionellt människoarbete

7 Det Socialpedagogiska uppdraget är att: …lita på förändringsviljan när inte mycket tyder på att den finns Dvs tro på någon som kanske inte ens tror på sig själv. Dvs att inspirera och inge hopp när det ser mörkt ut

8 Vad bestämmer utfall av behandling?
Koppling kunskapsutveckling och SBU-rapporten ”På många håll erbjuds behandling som är bevisat ineffektiv eller av oklart värde” (Vetenskap & Praxis) ”Vården kan förbättras genom att ”dels överföra resurser från inefffektiva behandlingsmetoder till sådana som är dokumenterat effektiva och dels förstärka de områden av missbrukarvården som tillämpar evidensbase-rade metoder” För det första: finns alltså en hel del metodproblem i såna här studier, delvis tagits upp i rapporten, mkt försvunnit på väg till slutsatser och media; ska inte går in på i detalj här, finns en omfattande disk. t.ex. i de senaste numren av Nordisk Alkohol- och Narkotikatidskrift. Bara antyda ett par: i den mån rankar vilken metod som oftast visat bättre effekt än ngn annat blir res. beroende av vad som råkat jämföras med vad; allmänt problem när ställer samman många studier: jfrbara kligrupper inom studie, men inte självklart mellan studier) (T) Det som görs idag fungerar inte: dels flera kritiker pekat på att den uppdelning i specifika metoder - som har effekt - och ospecifika metoder, som inte fungerar - inte är så entydig. Det man i slutsatserna kallar ”sedvanlig behandling” ganska diffus kategori. Vilken behandling som är kontrollbetingelse skiljer sig mkt mellan olika studier, vilket betyder man delvis s.a.s. jämfört äpplen och päron; dels många vanliga arbetssätt i svensk mb-vård inte varit föremål för kontrollerade studier (t.ex. lösningsfok.) Ter sig förhastat klassa dessa som ”sedvanlig behandling” och hävda att inte fungerar. (T) Slutsatser bygger på att de metoder räknar upp visat sig bättre än ngt annat - skillnaden stat. sign., men ofta inte särskilt stor, ofta viss förbättring också i det kallar ”sedvanlig beh.”; kan ej generellt säga ”ineffektiv” (T) Ofta studerat under optimala villkor (utbildn., org. etc.) - ej säkert lika stora skillnader under villkor som vanligen gäller (T) (Annan aspekt av detta) När utgår från behandlingen: tar ej hänsyn till före (vem är) och efter (andra inflytanden) - på flera sätt svårt dra slutsatser till enskilt fall; dessutom: genomsnitt för pers. med olika förutsättningar (T) Framför allt - och vad det sistnämnda betyder: metoden bara en pusselbit i om vill förbättra hjälpinsatserna Illustreras av detta (från The Heart and Soul of Change) ( (T) Metod i avgränsad mening 15 %; (T) Lika mkt förklaras av förväntningar (faktum att får hjälp, tilltro till bestämd metod, trovärdighet) (T) Relationen - ur klientens perspektiv (empati, värme, stöd - oavsett ideologi och metod) (T) ”Utomterapeutiska faktorer”: ”rehabiliteringskapital” (human:förmågor, resurser; social: nätverk,position, mobliserbart)), dels omgivningsfaktorer/ (livssit., stödjande faktorer i miljön, saker som inträffar utanför beh.) Betyder: spelar roll med metod - 15 % förklarad varians inte lite, men alls ej hela saken; alltså ”bättre med bra än dålig metod, men spelar stor roll av vem, för vem och i vilket sammanhang används” Betyder också: studier av beh.effekter behöver kompletteras med annan typ av forskning, som försöker greppa det övriga; bl.a studier som inte utgår från en bestämd intervention, utan som utgår från de individer det är fråga om (M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change)

9 Resiliens behöver: närhet/distans och framtidshopp
- en förutsättning för att något skall hända! Upplevelsen av inspirationen och närheten är avgörande för att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma

10 Känslomässig uppmärksamhet
Uppmärksammad Sedd Bekräftad Respekterad Lyssnad på Räknad med… Rönnestad (2008) relationell förståelse, empati, positiv bekräftelse, Duncan, Miller (2000) terapeutisk allians

11 Människor i beroendeställning och i sårbara livssituationer behöver i särskilt hög grad bli sedda och lyssnade på! (Känslomässig uppmärksamhet)

12 Känsla av sammanhang …och hitta sin plats…
Jmf Aaron Antonovsky KASAM, begripa, hantera och se mening

13 Upplevelsen av att duga och passa in är en förutsättning för både hälsa och sjuklighet
De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst! 13

14 planering Vändpunkter och vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp
Tre mellan teman: Den individuella identiteten Dumsnål ekonomi Diagnostikens högkonjuktur Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

15 Resilience - återfjädringskompetens
bra resultat trots risk och dåliga odds Rutter (2000) Werner, Smith (2002)

16 Resiliens i vardagsformat
Spontanläkning och skyddsänglar Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet

17 Resilenceforskning/sociala insatser
Kompensation/alternativ till det man upplever problematiskt Skydd för att tappa ansiktet/falla igenom Utmaning att gå vidare i utvecklingen Helmen Borge 2005

18 Vändpunkter och vändpunktsprocesser
Förväntningseffekter och självuppfyllande profetior

19 Vändpunktsprocesser (Helen Fuchs Ebaugh)
Tvivlar, funderingar, ältar… Söker alternativ, inspiration Skapar en eller flera vändpunkter Långsiktig process, utvecklar självbilder, livsstilar som markerar att något hänt

20 Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början:
Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Göra sig själv begriplig utåt och inåt Utveckla självbilder som markerar förändring … en efterhandskonstruktion, ett symboliskt slut som markerar en ny början

21 Vändpunktsberättelser skapar förväntningseffekter och självuppfyllande profetior:
Speciella situationer och händelser Speciella människor och relationer/förnamn Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur.. Olika typer av personliga vinster, social uppmärksamhet och framtidsutsikter om att skapa ett bättre liv

22 Någon form av slutsats Det är människor och sociala sammanhang som har avgörande betydelse för hur problematiska problem ska bli Vägar ut ur problem liknar vägar in i

23 Tema 1 Vad har vi att förvänta oss av problem hos unga?
Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

24 (Världen förändras och vi med den) Ökad individualisering
Mer utdragen ungdomstid Större erfarenhet och vana att själv välja och bestämma! Värderingar förändras ex till auktoriteter, life-scripts i tiden Relationer, livsstilar och tillhörigheter allt viktigare för självbild och identitet Kränkningsobservanta/känsliga. Mer blir personligt tolkat. Man litar mer på intryck och relationer än fakta och normer

25 Generation C: projektledare i sitt eget liv
Individualister som sätter relationer främst. Engagerade, kreativa, medvetna och byter parti, åsikt, engagemang fritt och ofta Drivs av sina intressen, vill maximerar alla möjligheter. 80-talistkvinnorna är våra nya makthavare (Connected, Committed, Complexity, Community, Creativity)

26 Gunnel Jakobsson ”på tröskeln till vuxenvärlden”
Misslyckanden blir inte ett sätt att lära sig utan ett bevis på att man är oduglig och misslyckad Gunnel Jakobsson ”på tröskeln till vuxenvärlden”

27 Nya svårigheter - med att vara projektledare i sitt eget liv
Maten och kroppen Trånad efter tillhörighet Kränkningskänslighet

28 Relationer, tillhörighet och livsstilsval
Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet i problematiska uppväxtmiljöer Sometimes I feel so weak I just want to explode… (Bruce Springsteen - Promised land) jmf M Kimmel ”Guyland”

29 Tema 2: Om dumsnålhet i det stora… …det föds varje år ca 100 000 barn…
Mellan 9-11 % av dem kommer att leva i ett livslångt utanförskap eller i marginaliserade livsstilar 29

30 Samhällskostnad Narkotikamissbrukare ca 2milj/år
(bara krim /år) Alkoholist ca /år Psykisk ohälsa/depression ca /år De flesta kostnaderna har toppar vid år

31 Exemplet Leksand, 7 år, 800 barn, 30 träffar, 2500 kr/st, Familjecentrum, föräldrastöd, nätverksbyggande Statistiskt 102 barn kommer att gå till marginaliserade livsstilar 2-3 Narkomaner 8 Alkoholister 4 Psyk svår 40 Psyk lätt 24 Långtidsjuka 24 Långarbetslösa Välfärdskostnader för 102 marg. individer: 39 miljoner/år 835 miljoner i ett livsperspektiv + 874 miljoner i produktionsförlust Kostnad totalt miljoner Dvs i snitt 17 miljoner 31

32 Vidgat samhällsekonomiskt perspektiv
Priset för marginalisering/utanförskap är stort! Vilka är alternativkostnaderna? Satsa på lönsamma sociala investeringar! 32

33 Ungdomar på glid 33

34 Har vi råd att låta bli? Utslagningsprocessen accelererar kolossalt från 17/18 år. Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Skolan, skolan, skolan…man är fortfarande kvar! Det är alltid lönsamt med förebyggande och aldrig för sent för behandlande insatser 34

35 Tema 3: Makten att definiera problem och sjukdomar
Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

36 Ungdomar i olika problematiska situationer: Aktiva, okoncentrerade och impulsiva
AD/HD i nytt ljus Thomas Ljungberg Diagnosens makt Hallerstedt (red) Cecilia Wålstedt Ungdomar med ADHD Tobias Edbom Självkänsla och ADHD-symptom Ken Robinson ADHD epidemi

37 Snabb fakta ger: Idag den vanligaste diagnosen för pojkar
Antalet Diagnoser med Aspberger, AD/HD har fördubblats på 6 år – tydligt hos ensamståendeföräldrar +54%, försörjningsstöd +135% Medicinering med amfetaminliknande prep ökat 300% sen kg läkemedel, kg svenska äter amfetaminliknande medicin idag Vanliga förklaringar är: Ärftlighet, hjärnskada, gener Men också för lite motion, sömn, kost, bakterier, trasiga gener, bekämpningsmedel, hjärnskador, förlossningsskador, för tidigt födda

38 Vad gör barn med det som görs med dem?
Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Förväntningseffekter är starka krafter, både plus och minus

39 Andreas, 22 år Man begriper nu vad de gjorde med en… de gömde en. När de andra hade matte fick jag lägga pussel eller något annat meningslöst… Det är först nu man begriper… hur efter och utanför man blivit! …så gick det till när jag blev sär…..

40 Diagnosens funktion och process
Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi (jmf life-script)

41 Diagnoser och sjukdomsberättelser erbjuder alternativa identiteter och karriärer

42 Skada eller funktionsstörning på hjärnan Ärftlighet 80%/skada 20
Diagnosens makt Hallerstedt, AH/DH i nytt ljus Thomas Ljungberg Det neuropsykiatriska paradigmet Skada eller funktionsstörning på hjärnan Ärftlighet 80%/skada 20 Ökad aktivitet i dopaminbalansen

43 ….Ifrågasätts Ärftlighet = sårbarhet?
Inget vetenskapligt stöd för skadetesen Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt) Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande? Ärftligheten kanske är så låg som 40%? Om man studerar de barn som har störst problem med att behärska impulser och är hyperaktiva. De genomgår en neuropsykologisk undersökning och kommer fram till att de har svårt att koncentrera sig och behärska sig. Styr man inte resultaten då. Det var ju därför de valdes ut

44 Ljungbergs stress/sårbarhetsmodell

45 AD/HD – stress-sårbarhetsmodell
En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer

46 Speciella svårigheter
Agerar annorlunda Svårt att förstå hur andra tänker Svårigheter att kommunicera Svårt att hantera samarbete och förändringar Provocerande asocial Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp

47 Speciella talanger är bra på arbete som kräver fokus på detaljer
bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst Perfektionism t ex i bokföring Bra problemlösare

48 Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sin förmåga

49 Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter
På samhälls-, grupp- och individnivå

50 … de professionella som gett mig hjälp på vägen är några personer som vågade visa vem de var….

51 De sociala relationernas betydelse
Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, skjutsade, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll…

52 Avslutningsvis… är jag smittad av gott läkkött…
Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv Tack för mig Ni får gärna höra av er på:

53 De sociala sammanhangens betydelse: AD/HD Edbom (nov -09) 8-21 år
Barn som inte blir bemötta utifrån sin mognad utvecklar problem t ex AD/HD Miljön avgör om stress/risk/sårbarheten kommer till uttryck ”Känsla av sammanhang”, relationer och goda sociala system är avgörande för resiliens AD/HD-symptomen halveras för de som lyckas skapa ”känsla av sammanhang”

54 Salutogen (hälsobefrämjande) ram
Hjälpa dem till ”känsla av sammanhang”: Begripa det som händer - Är det nåt fel på mig? Hur undvika skambeläggning och offerkänslor. –finns styrka och stolthet? Hantera besvikelser, svårigheter - Klarar inte skolan? Familjen? – finns lösningar, kompetenser, personer som kan hjälpa till? Se mening - Vad ska det bli av mig? – finns långa och korta mål? Personlig tillfredställelse och sociala band? Något att vara rädd om och längta efter?