Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det humanistiska perspektivet – den tredje kraften.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det humanistiska perspektivet – den tredje kraften."— Presentationens avskrift:

1 Det humanistiska perspektivet – den tredje kraften

2 Fokus på människans inneboende möjligheter

3 Ett samlingsnamn på en rad olika skolor som är starkt individinriktade Betydande humanister och begrepp • Abraham Maslow ( ), grundaren av det humanistiska perspektivet: behovshierarkin och självförverkligande • Mihály Csikszentmihalyi (1934-): positiv psykologi och flow • Carl Gustav Jung ( ): det kollektivt omedvetna och arketyperna • Carl Rogers ( ): villkorslös kärlek och klientcentrerad terapi • Ronald Laing ( ): ett helt nytt sätt att se på schizofreni; som en frisk reaktion på en sjuk omgivning

4 Trots inbördes skillnader finns några centrala tankar: • Optimistisk människosyn – fri vilja – fri att bilda sin egen personlighet – ansvar - ingen given mänsklig natur – ingen determinism. ”Man kan inte bestämma vad andra gör mot en, men man kan bestämma hur man ska hantera det” J.P Sartre • Alla människor har en inre potential – styrkor • Behoven är motorn i vårt handlande • Människan som subjektiv varelse – UNIK – med subjektiva tankar/känslor/upplevelser – tolkar världen olika beroende • Fokus på det friska och starka i människor • En humanvetenskap

5 Abraham Maslow ( ) – grundare av den humanistiska psykologin – en ny psykologi grundad på motivation Grundantagande: Människan föds god och med oändliga möjligheter att göra och gott och med en medfödd uppgift, att nå självförverkligande. Maslow sökte svaret på följande frågor: • Vad driver människan framåt? • Vad avgör om en människa kommer att utnyttja sin inneboende godhet och utveckla sin fulla potential? • Hur förblir man psykiskt frisk?

6 Vad driver människan? Svar: Hennes behov och hennes fria vilja Vilka är då människans behov som driver henne och kan förklara hennes handlande?

7 SJÄLVFÖRVERKLIGANDE UPPSKATTNING KÄRLEK OCH TILLHÖRIGHET TRYGGHET FYSIOLOGISKA BEHOV Bristbehov Existentiella behov Existentiella behov Maslows behovshierarki Primära behov Sekundära behov Upplever en brist Om de inte är uppfyllda Upplever en brist Om de inte är uppfyllda Viljan att uppleva mening, Att utveckla sin potential Viljan att uppleva mening, Att utveckla sin potential

8 Är behovstrappan riktig? Trappan är ifrågasatt: Varför finns exempelvis inte spänning med? Är ordningen korrekt? Kommer verkligen trygghet före kontakt? Kan det inte vara så att kontakt är en väg mot trygghet? Trots kritik finns sker som stämmer tex att behoven finns där men att de skiftar i styrka beroende på situationen. En hungrig vill ha mat och när man är mätt vill man hellre ha umgänge och uppskattning.

9 Vad menas med att utnyttja sin inneboende potential –självförverkligande?

10 ”En musiker måste få spela, en konstnär måste måla, en poet måste skriva om han ska vara tillfreds med sig själv. Vad en människa kan bli måste hon bli. Hon måste vara sann mot sin egen natur.” Abraham Maslow

11 En självförverkligad människa.. • accepterar sig själva som de är. • låter sig inte styras av sociala och kulturella normer. • är självförverkligat kreativa. • har djupa och nära relationer. • har ett stort behov av ensamhet och avskildhet. • har förmågan att uppleva peak experiences.

12 Att skrida bortom jaget - transcendens 6. Estetiska behov tex lust till skönhetsupplevelser och att uttrycka sig genom konst, musik, litteratur, arkitektur, inredning och dylikt 5. Kognitiva behov av att veta och förstå. Kunskap om sig själv och världen Existentiella behov skiljer sig från bristbehoven genom att är processer som man aldrig blir klar med. De upphör inte att finnas för att man ägnar sig åt att fylla dem – snarare tvärtom: DE GER MERSMAK – ger en självförverkligande (inte självförverkligad) människa som är i en ständig pågående process. 8. Verkar för andras utveckling – skrider bortom det egna jagets behov för att osjälviskt hjälpa andra att fylla sina behov och utveckla sin egen möjlighet, av en andlig dimension tex. ”uppdrag för mänskligheten” tex Dalai Lama Existentiella behov Bristbehov

13 Carl Rogers – upphovsman till den klientcentrerade terapin • Född och verksam i Chicago • Tänkte bli präst – men blev barnpsykolog Öppnade en barnpsykiatriskt rådgivningsbyrå • Sadlade om till teoretiker ”Människan föds god men kan förvridas och korrumperas om hon samlar på sig tillräckligt många dåliga erfarenheter, missförstås eller missunnas viktiga behov ” • Född och verksam i Chicago • Tänkte bli präst – men blev barnpsykolog Öppnade en barnpsykiatriskt rådgivningsbyrå • Sadlade om till teoretiker ”Människan föds god men kan förvridas och korrumperas om hon samlar på sig tillräckligt många dåliga erfarenheter, missförstås eller missunnas viktiga behov ” ”Människan är i grunden god, social, framåtinriktad, rationell och realistisk”

14 Rogers personlighetsteori vilar på två begrepp -organism och upplevelsevärld Upplevelsevärlden Är individens referensram och kan bli känt för en annan individ endast genom EMPATI är de upplevelser en människa har Upplevelser = tankar, minnen och känslor Organismen är platsen för alla erfarenheter och upplevelser Människan som en organism: en psykisk och fysisk helhet

15 Upplevelsevärlden Medvetna upplevelser Omedvetna upplevelser Vi gör ett urval – selektiv process – vad ser du i bilden? Vad tänker och känner du när du ser bilden? Vad ser du på bilden? Socialarbetaren? Lapplisan? Fotografen? Livsmedelshandlaren? Varför omedvetna? 1)Ej viktig info – inget behov att ta infon 2)Strider mot vår självbild = inkongruens a) Inkongruens mellan självbild och den inkommande verkligheten/upplevelsen b) Inkongruens mellan självbilden och idealbilden Varför omedvetna? 1)Ej viktig info – inget behov att ta infon 2)Strider mot vår självbild = inkongruens a) Inkongruens mellan självbild och den inkommande verkligheten/upplevelsen b) Inkongruens mellan självbilden och idealbilden Kongruens= överensstämmelse Inkongruens = inte överensstämmelse Kongruens= överensstämmelse Inkongruens = inte överensstämmelse

16 Viktiga begrepp • Jagbild – sund narcissism – fri från förväntningar • Självbild – den uppfattning man har om sig själv – utvecklas i takt med att vi växer och är socialt bestämd. • Idealbild – den man vill vara • Inkongruens – inkommande upplevelser stämmer inte med självbilden = dålig självkännedom • Inkongruens – för stort glapp mellan självbild och idealbilden = dåligt självförtroende • Kongruens – god självkännedom • Distortion (förvrängning) – upplevelser som strider mot vår självbild kan skapa ångest och bli hotfulla vilket gör att vi förnekar och förvränger dessa. • Jagbild – sund narcissism – fri från förväntningar • Självbild – den uppfattning man har om sig själv – utvecklas i takt med att vi växer och är socialt bestämd. • Idealbild – den man vill vara • Inkongruens – inkommande upplevelser stämmer inte med självbilden = dålig självkännedom • Inkongruens – för stort glapp mellan självbild och idealbilden = dåligt självförtroende • Kongruens – god självkännedom • Distortion (förvrängning) – upplevelser som strider mot vår självbild kan skapa ångest och bli hotfulla vilket gör att vi förnekar och förvränger dessa.

17 Idealsjälv Många barn och ungdomar har idoler som de vill efterlikna. Det behöver inte alls skada självuppfattningen. Det är först när man skapar ett idealsjälv, som inte alls stämmer överens med ”realsjälvet”, som det kan bli problem. Många barn och ungdomar har idoler som de vill efterlikna. Det behöver inte alls skada självuppfattningen. Det är först när man skapar ett idealsjälv, som inte alls stämmer överens med ”realsjälvet”, som det kan bli problem.

18 Självet (realsjälv/självbild/självuppfattning) Om självbilden stämmer dåligt överens med verkligheten = dålig självkännedom och inkongruens – en stor del av upplevelsevärlden är omedveten En lärare ser sig som en rättvis person och märker inte att hen aldrig ger ordet till vissa elever som känner sig sårade Eleven tycker hen är kass på att hålla tal - känner fjärilarna i magen, rodnanden i ansiktet och svetten i armhålorna och märker inte hur fångade klasskamraterna blir Vissa har en orealistiskt positiv uppfattning om sig själv och andra en orealistisk negativ bild.

19 Fler ex. på inkongruens – Fader Sebastian En katolsk präst, fader Sebastian, som leder församlingens ungdomsverksamhet, känner sig egendomligt irriterad på en av deltagarna. Det är en ung flicka, lite mognare än kamraterna, och med ett starkt intresse för olika ”livsfrågor”. Hon frågar så mycket och är så kritisk, tycker han. Fader Sebastian biktar sig regelbundet. Han har i bikten nämnt sin irritation över flickan och anklagat sig själv för bristande tålamod. En natt drömmer han en erotisk dröm om flickan. I drömmen ser han henne hångla med en av de andra ungdomarna i kyrkan. Fader Sebastian berättar denna dröm vid sin nästa bikt. Han ser drömmen som exempel på hur han ytterligare tappat tålamodet med flickan. Han måste ha låga tankar om henne eftersom hon uppträder så olämpligt i hans dröm! När Sebastian berättar om detta föreslår hans biktfar att det kanske är så att Sebastian själv känner sig attraherad av flickan. ”Sådant händer de flesta präster någon gång”, menar biktfadern. Men Sebastian menar att det inte alls är så. Han känner bara irritation över flickan. Ur Martin Levander Psykologi s En katolsk präst, fader Sebastian, som leder församlingens ungdomsverksamhet, känner sig egendomligt irriterad på en av deltagarna. Det är en ung flicka, lite mognare än kamraterna, och med ett starkt intresse för olika ”livsfrågor”. Hon frågar så mycket och är så kritisk, tycker han. Fader Sebastian biktar sig regelbundet. Han har i bikten nämnt sin irritation över flickan och anklagat sig själv för bristande tålamod. En natt drömmer han en erotisk dröm om flickan. I drömmen ser han henne hångla med en av de andra ungdomarna i kyrkan. Fader Sebastian berättar denna dröm vid sin nästa bikt. Han ser drömmen som exempel på hur han ytterligare tappat tålamodet med flickan. Han måste ha låga tankar om henne eftersom hon uppträder så olämpligt i hans dröm! När Sebastian berättar om detta föreslår hans biktfar att det kanske är så att Sebastian själv känner sig attraherad av flickan. ”Sådant händer de flesta präster någon gång”, menar biktfadern. Men Sebastian menar att det inte alls är så. Han känner bara irritation över flickan. Ur Martin Levander Psykologi s

20 Det ingår inte i Fader Sebastians självbild att känna erotisk attraktion till unga flickor. Därför upplever han heller ingen sådan. De känslor som väcks i honom förvandlas till irritation, vilket är något han kan tillåta sig att känna. Andra exempel : 1)En polis får lust att göra något olagligt – dessa tankar är inte förenliga med samhällets lagar eller polisens egna självbild och måste därför förnekas. 2) En mor som ser sig som den ”goda modern” kan ej acceptera sina aggressiva känslor mot sitt barn. Förklarar vreden med att hon är trött 3) En person som ser inte kan se sig själv ogilla andra människor känner ångest varje gång hatfyllda känslor uppstår och förnekas med ”Nä, jag tycker inte illa om hen”.

21 • Rwk&feature=player_detailpage Rwk&feature=player_detailpage

22 Villkorslös kärlek - inte villkorad kärlek ” Barn behöver kärlek för att kunna bygga upp en självbild där de förmår se sig själv som de är och acceptera och känna sig nöjda med det” Ljunggren s. 79 Villkorad kärlek innebär, att när barnet gör som föräldrarna vill, får de kärlek

23 I grunden är varje människa ensam på grund av att hon är UNIK. Många är rädda för att visa sitt sanna jag, att vara sårbar. Rädda för att inte bli älskade och accepterade. De håller därför upp en mask inför andra men också inför sig själva Detta leder till alienation Genom terapi – få kontakt med sitt verkliga jag, äkta och sanna känslor för att bli mer fria och harmoniska I grunden är varje människa ensam på grund av att hon är UNIK. Många är rädda för att visa sitt sanna jag, att vara sårbar. Rädda för att inte bli älskade och accepterade. De håller därför upp en mask inför andra men också inför sig själva Detta leder till alienation Genom terapi – få kontakt med sitt verkliga jag, äkta och sanna känslor för att bli mer fria och harmoniska Vi bär olika masker

24 Klientcentrerad terapi • Fokus på klienten som expert på sitt eget liv • Fokus på det friska hos människan Terapeutens uppgift: skapa ett växtbefrämjande klimat så att klienten vågar öppna sig Hur? Genom motiverande samtal skapa en vilja till förändring - engagemang, empati, värme, äkthet, vara icke dömande = villkorslös positiv uppskattning Inlevelse, värme och medkänsla, icke dömande Du är fantastisk!!!!! Äkthet – terapeuten som en äkta person

25

26


Ladda ner ppt "Det humanistiska perspektivet – den tredje kraften."

Liknande presentationer


Google-annonser