Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls kommun 2007 – 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls kommun 2007 – 2011."— Presentationens avskrift:

1 VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls kommun 2007 – 2011

2 Värdegrundsarbete Åmåls kommun • Åmåls kommun har ca invånare • Dalslands största arbetsgivare med ca anställda • Drygt 500 medarbetare arbetar inom Vård- och omsorgsförvaltningen • Förvaltningen består av stab, äldreomsorg, individ- o familjeomsorg och LSS • Äldreomsorgen består av hemsjukvård, hemtjänst o 5 st särskilda boenden

3 Värdegrundsarbete Vård- och omsorgsförvaltningens gemensamma mål • Kundfokus • Delaktighet och inflytande för meningsfull vardag • Värdegrund • Kundfokuserad uppföljning och utvärdering Det är på dessa som den gemensamma värdegrunden för förvaltningen vilar.

4 Värdegrundsarbete Definitioner • Kund – I Åmåls kommun har man under tiden för värdegrundsprojektet använt begreppet kund för att åsyfta personen som tar del av den service, vård och omsorg som förvaltningen har att erbjuda. • Var Dags Plan – I Åmåls kommun kallas genomförandeplanen för Var Dags Plan.

5 Värdegrundsarbete Kompetensstegen • 2006 startade Kompetensstegen i syfte att ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen • Värdegrundsbudbärare intervjuade kunder, anhöriga och medarbetare • Även förvaltningschef, utvecklingschef, enhetschefer, verksamhetssamordnare och politiker intervjuades • Syftet med intervjuerna – vaska fram gemensamma värden

6 Värdegrundsarbete Åmålsgården • Uppdrag – förslag på hur man skulle få den gemensamma värdegrunden implementerad i verksamheten • Åmålsgården utvecklade en metod för detta • Viktigt att arbeta långsiktigt och målfokuserat • Femårsplan • Två spår

7 Värdegrundsarbete Två spår • Det ena spåret var personalinriktat och handlade om lärande och reflekterande genom värdegrundspromenader. • Det andra spåret var ett systematiskt arbete mot kund genom kundfokuserad uppföljning. Där var syftet att tydliggöra rollen som kontaktpersonal och att sätta kunden i fokus.

8 Värdegrundsarbete Femårsplanen De olika årens teman: • År 1 – Värdegrund och bemötande • År 2 – Förhållningssätt i möte med varandra • År 3 – Samarbete • År 4 – Meningsfullhet • År 5 – Uppföljning och repetition

9 Värdegrundsarbete Uppstartsår • Ombyggnation • Nya arbetsgrupper • Tur till Lurö

10 År 1 Värdegrund och bemötande Vår – Dalslands gästgiveri Syftet med dagarna var att stimulera personalen till reflektion över: •Sig själva •Sin egen livsstil •Uppdraget som anställd i Vård och omsorgsförvaltningen •Våra kunder •De mål vi ska jobba mot och värdegrundsarbetet

11 År 1 Värdegrund och bemötande Vår – Dalslands gästgiveri Dagen visade på betydelsen av att ha förmåga till att kunna se helheten. De provade på att se in ett rum med fyra väggar och lika många fönster. Det är först när man tittat inom genom alla fönster från olika håll som man kan se en helhet av rummet. Vi kan inte se helheten om vi inte byter plats ibland

12 År 1 Värdegrund och bemötande Vår – Dalslands gästgiveri Medskapande och medarbetarskap • Att var medskapande innebär att vara delaktig och att ta ansvar för initiativ och utvecklingsinsatser. • Medarbetarskapet är en form av delaktighet som handlar om att skapa möjligheter för och underlätta för alla att vara aktiva, initiativtagande och engagerade medarbetare som aktivt bidrar till utveckling.

13 År 1 Värdegrund och bemötande Vår – Dalslands gästgiveri Goda grannar Du bor i en ganska liten fastighet som innehåller bara ett fåtal lägenheter. Du och dina nuvarande grannar trivs mycket bra tillsammans trots att ni är väldigt olika som människor. Nu är det så att två lägenheter har blivit lediga i fastigheten. Åtta personer har tittat på de tomma lägenheterna och alla har sagt att de vill ha dem. Du och dina nuvarande grannar träffas för att besluta vilka ni, som en grupp, kommer att acceptera. ”arbetsgrupperna” får beskrivning av åtta människor, två ska väljas ut för att accepteras som grannar. Valet måste baseras på en diskussion om varför varje individ skall eller inte skall få bo granne med er. Resultat : Diskussion kring hur gärna vi rangordnar och dömer ut individer, trots att vi inte har mött varandra utan ”dömer” genom vad ”andra uttrycker. Hur ser vår egen människosyn ut? Tankarna och reflektioner kan kopplas till vår egen värdegrund.

14 År 1 Värdegrund och bemötande Höst – Bemötande • Den första ”riktiga” promenaden. Temat var värdegrund och bemötande. • Kommunens värdegrund var då ännu inte helt klar, men det arbetsmaterial som då fanns användes som underlag för diskussion. • Man diskuterade bland annat vilket värde personalen såg i att ha en gemensam värdegrund. • Värdegrunden kopplades ihop med bemötande.

15 År 1 Värdegrund och bemötande Höst – Bemötande De olika stationer som fanns efter promenaden var: • Vilket värde ser du i att ha en gemensam värdegrund? • Dikten ”Vad ser ni syster?” Funder över hur hon upplevde personalens bemötande. Finns det bemötandet hos dig/på arbetsplatsen? Vad kan det bero på isf? Hur kan man förändra bemötandet så hon känner sig sedd?

16 År 1 Värdegrund och bemötande Höst – Bemötande De olika stationer som fanns efter promenaden var: • Har du haft någon bra/dålig förebild rörande bemötande av någon medarbetare under din arbetstid i Vård och Omsorg? Beskriv vad det betytt personligen i ditt arbete, ge exempel. • Människosyn – värdegrund, jämför nu och då. • Varför är jag på jobbet?

17 År 2 Förhållningssätt i möte med varandra Vår – Föreläsning med Kay Pollak, del 1 Såg föreläsning på storbild Efter filmvisningen gick promenaden till stadens scoutstuga och under tiden skulle man fundera på och diskutera vilka tankar filmen väckt hos en själv. Som uppgift inför höstens promenad fick alla i uppdrag att läsa Kay Pollaks bok ”Att växa genom möten”, vilket motsvarar föreläsningarna del 1 och 2.

18 År 2 Förhållningssätt i möte med varandra Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2 Detta var en fortsättning av den föreläsning som sågs på våren. Efter filmen gjordes en promenad på friluftsområdet Hannebol. Meningen med filmen och promenaden var att få tänka till och diskutera hur jag är och hur vi i gruppen är mot varandra.

19 År 2 Förhållningssätt i möte med varandra Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2 De olika stationerna som fanns var: • Vilka tankar har filmstunden väckt hos dig/er? • Fick lukta på innehållet i två brevlådor, en med blomdoft och en med surströmming. Lite längre fram kom frågeställningen : Sprider du/ni glädje eller skitprat omkring er? Syftet var att reflektera över vilken ”doft” man själv sprider omkring sig. • Vem väljer du att vara? Frågan ställdes tillsammans med två bilder  och .

20 År 2 Förhållningssätt i möte med varandra Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2 De olika stationerna som fanns var: • Är du som du tror att du är? • På den femte stationen fanns ett ”brev” som en sommarvikarie skrivit om hur han/hon såg på personalen och avdelning. Detta följdes av frågan: På vilket sätt väljer du att se dina medarbetare? • Hur kan man omsätta filmens innehåll till arbetslivet alternativt vardagslivet?

21 År 2 Förhållningssätt i möte med varandra Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2 Det fanns olika uppfattningar om Kay Pollak och hans föreläsningar. Vissa kunde se bortom hans gester och som han var som person, medan andra hängde upp sig på det. Men efter att ha sett första filmen och läst boken blev det mer koppling till innehållet vid andra filmen. Det har blivit en jargong att hänvisa till Kaj.

22 År 3 Samarbete Vår – Samarbetsövningar Genomfördes i samarbete med barn- och fritidsprogrammets avgångselever på Karlbergsskolans gymnasium. De fick i uppdrag att planera och genomföra utvecklingsdagar som skulle handla om samarbete. Övningarna genomfördes avdelningsvis för att stärka samarbetet i arbetsgruppen.

23 År 3 Samarbete Vår – Samarbetsövningar De olika stationerna var: • Presenningen – stod på den och sen skulle den vändas på, halva gruppen hade bindel • Spindelnätet – skulle ta sig från den ena sidan till den andra, en åt gången. • Däcket – dra däcket på och av en stör med hjälp av käppar

24 År 3 Samarbete Vår – Samarbetsövningar De olika stationerna var: • Stå på led och rangordna sig efter födelseår, bokstavsordning. Först utan bindel och alla fick prata. Sen kom ögonbindlar, de som hade bindlar fick prata, de utan vara tvungna att vara tysta. • Rutan – med grejer i som skulle plockas ut och när man fått ut alla grejer blev det en större ruta. Till hjälp hade man en hammare och en innebandyklubba.

25 År 3 Samarbete Vår – Samarbetsövningar De olika stationerna var: • Stocken – stod på en stam som låg på backen, där skulle de rangordna sig i åldersordning, bokstavsordning och därigenom skifta plats på stocken utan att ramla ner. • Plattan – alla skulle balansera på en platta, till att börja med var det en lastpall sedan blev den mindre och mindre.

26 År 3 Samarbete Vår – Samarbetsövningar De olika stationerna var: • Gå över ån – skulle förflytta sig framåt i led, flytta platta framför sig, den sista fick skicka den sista framåt osv, om en platta blev tom togs den bort, var alltså alltid tvungen att stå någon på plattan. • Bollar i röret – tjockt plaströr med hål i och så skulle bollar uppåt eller neråt i röret och man fick skicka emellan hålen, utan och med ögonbindel.

27 År 3 Samarbete Höst – Boda Borg En del av temat samarbete handlar även om att ha roligt tillsammans. Därför anlitades under hösten Boda Borg i Karlskoga. En del av syftet var att ingen innan visste vart de skulle eller vad de skulle göra. Hos vissa skapade detta frustration, medan andra tyckte det var spännande och såg det som en överraskning att inte veta. Vad händer med individen när man inte har kontroll?

28 År 3 Samarbete Höst – Boda Borg Personalen upplevde tydligt hur olika de hanterade de olika problemlösningsuppgifterna de ställdes inför. De fick lära sig att lyssna på varandra, att vi alla tänker olika och har olika egenskaper. Känslan efteråt var att det stärkte samarbetet i arbetsgruppen. Det fick även med sig hur viktigt det är att ta reda på vad uppgiften handlar om innan man utför den.

29 År 4 Meningsfullhet Vår – Meningsfullhet Började med att se en film, ”Om att leva med Alzheimer”. Filmen handlar om Agneta Ingberg som i unga år, 56 år, fick diagnosen Alzheimers.

30 År 4 Meningsfullhet Vår – Meningsfullhet Därefter följde en promenad med stationer med olika frågeställningar: • Gör ett tankeexperiment – att det är du som ligger och sover och blir väckt av en vilt främmande människa som verkar veta allt om dig. Diskutera och redovisa i stora drag. • Vad är meningsfullhet för dig/er? • Hur skulle ni vilja gå till väga för att bli ännu bättre på att kunna sätta fokus på den meningsfulla dagen i ”er verksamhet” på er boendeenhet?

31 År 4 Meningsfullhet Vår – Meningsfullhet Därefter följde en promenad med stationer med olika frågeställningar: • Är insatser som bidrar till meningsfullhet lågt eller högt prioriterade i boendet som du företräder? • På vilket sätt tar ni reda på kundens uppväxtmiljö och andra faktorer i livshistorien som har betydelse i nuvarande vardagsliv?

32 År 4 Meningsfullhet Vår – Meningsfullhet Efter promenaden begav man sig till Vikenborg. Där fick de bekanta sig med Minneslådor. Innehållet i minneslådorna är så kallade ”triggers”, som ska initiera ”goda samtal” mellan personal och kund.

33 År 4 Meningsfullhet Vår – Meningsfullhet Personalen fick även själva botanisera i lådorna, bland annat Hattlådan. Det bjöds på många härliga skratt när hattarna provades.

34 År 4 Meningsfullhet Höst – Måltiden och levnadsberättelse Måltidens betydelse för vardagen lyftes in under höstens promenad. Man såg en film – ”Moderna måltider”. Personalen fick sedan reflektera över och diskutera hur måltidssituationerna såg ut då på Åmålsgården och hur de kunde förändras och förbättras.

35 År 4 Meningsfullhet Höst – Måltiden och levnadsberättelse Inför höstens promenad fick personalen i uppdrag att skriva sin egen levnadsberättelse. Utefter promenaden fick de i uppgift att tillsammans med en kollega berätta sin levnadsberättelse. Tesen var att man inte helt kan förstå betydelsen av en metod förrän man själv får testa och vet vad den handlar om.

36 År 4 Meningsfullhet Höst – Måltiden och levnadsberättelse Reaktionerna på att skriva sin egen levnadsberättelser var många. En del upplevde det som utlämnande och hade därför inte skrivit någon. Andra tyckte att det var intressant att fylla i sin egen berättelse och har därigenom tagit till sig levnadsberättelsen som ett verktyg i arbetet.

37 År 5 Uppföljning och Repetition Inför det femte året fick personalen svara på hur de ville få repetition på det som de hade gjort tidigare år, hur återkopplingen skulle ske. Önskemålet från personalen var att: • Få repetition av det de genomfört i värdegrundsprojektet • Studieresa till Tre stiftelser i Göteborg • Möjlighet att se om Kay Pollaks föreläsningar

38 År 5 Uppföljning och Repetition Vår – Repetition Repetitionen genomfördes genom att återge åren vart för sig genom en form av galleri. De frågeställningar, stationer, kommentarer och bilder från vart och ett av åren hängdes upp i konferensrummet.

39 År 5 Uppföljning och Repetition Höst – Studiebesök Studiebesök till Tre stiftelser i Göteborg Resan var uppskattad av personalen. De blev inspirerade och de fick en bekräftelse i att de gör många bra saker på enheten.

40 Kundfokuserad uppföljning Det andra spåret av värdegrundsarbetet handlade om att starta upp och att systematiskt följa upp och utvärdera de insatser som kunderna har behov av. Syftet var att gå igenom vilket behov av stöd och omsorg kunden gav uttryck för samt att följa upp tidigare överenskommelser. Insatserna skulle dokumenteras och en aktuell Var Dags Plan skulle upprättas. En hel dag ägnades åt varje kund.

41 Kundfokuserad uppföljning Efter att alla kunder hade fått möjlighet till egen uppföljning fick personalen svara på två frågor: • Vad har metoden betytt för dig som personal? Detta var något som uppskattades i stort sett rakt över hos personalen. • Vad tror du att det har betytt för kunden? Personalens uppfattning var att kunden upplevde det som positivt och att de fick känna sig sedda och lyssnade på.

42 Kundfokuserad uppföljning Utbildning Social dokumentation Utbildningen bestod av: • Teori – handlade om vad lagen säger om social dokumentation, syftet, varför man ska dokumentera och hur den sociala dokumentationen ska utformas. • Praktiskt moment – bestod av att tillsammans se på exempel från de daganteckningar som personalen gjort i den sociala journalen.

43 Slutuppgift Personalen fick 2011 i uppgift att individuellt göra en tillbakablick på de år som gått och reflektera över tre frågor: 1.Hur har dessa år påverkat dig som medmänniska och dig i din yrkesroll? 2.Tycker du att verksamhetsmålen har blivit tydligare för dig och för arbetsgruppen? 3.Tycker du något har förändrats under resans gång? Vad i så fall?

44 Slutuppgift 1.Hur har dessa år påverkat dig som medmänniska och dig i din yrkesroll? • Många känner sig säkrare och tryggare i sin yrkesroll. • Samarbetet på avdelningen har stärks • Bra med ett gemensamt arbetssätt och synsätt. • Kundens behov och önskemål tas bättre tillvara och därmed kommer kunden mer i fokus. • Ökad medvetenhet kring hur man bemöter kunder, anhöriga och kollegor.

45 Slutuppgift 2.Tycker du att verksamhetsmålen har blivit tydligare för dig och för arbetsgruppen? • Här är svaren ett samstämmig JA. • Att målen inte var tydliga innan beror nog till största delen på att man inte såg någon klar koppling mellan målen och det egna arbetet på avdelningen, vilket man gör idag.

46 Slutuppgift 3.Tycker du något har förändrats under resans gång? Vad i så fall? • Öppenheten mellan personalen har blivit bättre • Bättre samarbete i personalgrupperna • Bemötandet till kunder och anhöriga • Kunden i fokus

47 Värdegrundsarbete Målkort • Målkort är en del av det lönepolitiska programmet i Åmåls kommun. • Chefen har sedan i uppdrag att tillsammans med medarbetaren utforma individuella mål. • Medarbetarsamtalen och tillhörande målkort har varit en del i att återkoppla värdegrundsarbetet till det dagliga arbetet på avdelningen.

48 Värdegrundsarbete Målkort • På Åmålsgården har enhetschefen valt att varje års tema ska återfinnas på målkorten för alla medarbetare. • Det har inneburit att alla medarbetare på Åmålsgården har haft samma individuella mål. Nattpersonalens mål har dock varit anpassade för just nattarbetet. • Har målen inte uppfyllts av medarbetaren har de följt med till nästa år, eller tills de blivit uppfyllda.

49 Värdegrundsarbete Målkort För 2009 var de individuella målen: 1.Du ska genomföra och dokumentera uppföljning mot kund enligt framtagen metod 2 ggr/år och aktivt delge enhetschefen resultat.

50 Värdegrundsarbete Målkort För 2010 var de individuella målen: 1.Du ska genomföra och dokumentera uppföljning mot kund enligt framtagen metod 2 ggr/år och aktivt delge enhetschefen resultat. 2.Du ska veta vad meningsfullhet betyder för dina kunder och aktivt utföra hjälp till upplevelsen. Dokumentera i SoL.

51 Värdegrundsarbete Målkort För 2011 var de individuella målen: 1.Du ska genomföra och dokumentera uppföljning mot kund enligt framtagen metod 2 ggr/år och aktivt delge enhetschefen resultatet. 2.Du ska veta vad meningsfullhet betyder för dina kunder och aktivt utföra hjälp till upplevelsen. Eller möjliggöra gemensam aktivitet efter behov eller förslag. Dokumentera i SoL. 3.Du ska aktivt arbeta med din roll som kontaktpersonal.

52 Värdegrundsarbete Resultat NKI – Nöjd-Kund-Index Grupp Kund Anhörig Man kan ana är att värdegrundsarbetet har fått genomslag även för kunderna i upplevd kvalitet på verksamheten.

53 Värdegrundsarbete Resultat Under de här åren som värdegrundsprojektet genomförts har antalet långtidssjukskrivningar minskat på enheten. 59 tillsvidareanställda på enheten – 6 stycken I början av 2009 – 5 stycken I slutet av 2009 – 3 stycken I början av 2010 – 4 styckenI slutet av 2010 – 2 stycken I början av 2011 – 3styckenI slutet av 2010 – 0 stycken Här kan vi bara spekulera i att värdegrundsarbetet har resulterat i en ökad trivsel på jobbet och därmed friskare personal.

54 Värdegrundsarbete Framgångsfaktorer Planering över tid har varit avgörande för att i praktiken genomföra värdegrundsarbetet. Ledarskapet måste vara tydligt och det krävs kontinuitet, envishet och engagemang för att vara vägvisare mot målet i det dagliga arbetet.

55 Värdegrundsarbete Framgångsfaktorer Några faktorer som varit avgörande för projektets framgång är: • Våga ha ett långsiktigt perspektiv och att få stöd från det uppifrån. • Uthållighet och driv från enhetschef. • Möjligheten för arbetsgruppen att träffas och göra någonting tillsammans utanför arbetsplatsen. • Att kombinera reflektion och diskussion kring värdegrund med friskvård. • Att bygga upp relationen kontaktpersonal – kund

56 Värdegrundsarbete Framtiden – Förvaltningen • Vård och omsorgsförvaltningen måste anta en gemensam strategi för det fortsatta värdegrundsarbetet. • Åmåls kommun har sagt ja till att utreda om lokala värdighetsgarantier ska införas inom äldreomsorgen för att säkerställa att socialtjänstlagens krav tillgodoses.

57 Värdegrundsarbete Framtiden – Fortsättning på Åmålsgården • Planer finns på att arbeta vidare med värdegrundsfrågorna på Åmålsgården och kommer att ske i form av värdegrundspromenader • ”Göra om” de fem åren • Men att fördjupa sig inom de olika temana och bygga vidare på den grund som nu lagts • Finns en förväntan från personalen om fortsättning

58 Värdegrundsarbete Enhetschefen har ordet Vi har nu: • Koll på uppdraget • Likvärdiga förväntningar på vår gemensamma värdegrund • Vi jobbar med tydliga mål • Vi har skapat tydliga roller • Vi medverkar till ständigt pågående förändringar och därigenom förbättringsarbete • Vi har skapat en historia ihop genom gemensamma upplevelser • Vi har skapat arbetsglädje

59 Värdegrundsarbete Personalens tack:

60


Ladda ner ppt "VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls kommun 2007 – 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser