Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att studera på högskolor och universitet Ove Svensson Den 29 januari 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att studera på högskolor och universitet Ove Svensson Den 29 januari 2014."— Presentationens avskrift:

1 Att studera på högskolor och universitet Ove Svensson Den 29 januari 2014

2 Vad innebär högre studier och vad betyder alla begrepp? • Vad är en föreläsning - en grupp studenter lyssnar på en föreläsare som sätter in kurslitteraturen i ett sammanhang, eller på annat sätt kompletterar och underlättar inlärandet • Vad är lektioner – ofta mindre grupper och mera av dialog • Vad är seminarier – ger dig och dina kursare tillfälle att diskutera djupare tillsammans (kan vara lärarledda, eller av studenter, kan innefatta diskussion utifrån skriftliga paper) • Vad är laborationer – På laborationer får du arbeta praktiskt med det du lärt dig under föreläsningar och lektioner. Du löser problem och har en handledare till hjälp och skriver en rapport (ofta utifrån en mall) • Vad är en tentamen - skriftlig eller muntlig, enskilt eller i grupp, kan ske som hemtentamen

3 Om gymnasiestudier upplevs som att ta hissen till nästa nivå är högskolan helt annorlunda Det gäller att ta ansvar för sina studier • Fråga läraren om det är något du inte förstår, läs litteraturen och ta hjälp av dina kursare • Om du pluggar tillsammans med andra har du kul samtidigt som du lär dig mer

4 Hur kan man planera studierna? – finns det några tips och hjälpmedel

5 Universitetsstudier räknas i högskolepoäng som ger mått på tiden • 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier – som vägledning vid planering • Normalt läser du 30 hp på en termin och under ett läsår totalt 60 hp • Jämfört med gymnasiet är mängden kurslitteratur större, och ofta på engelska – läs kursplanen • Du betalar själv och kostnaden för böckerna varierar – men det går ofta att köpa begagnade kursböcker (OBS kolla utgivningsår på kursplanens litteraturlista!) • Som student har du möjlighet att läsa kursböcker och utnyttja läsplatser på universitetsbiblioteket

6 Gör en långsiktig studieplan och en detaljerad för varje terminen • Tips: Börja med att lägga in fasta tider så som tentamen, föreläsningar, grupparbeten mm. Försök att lägga upp planeringen utifrån kunskapsmål, som t ex ”idag skall jag lära mig detta…” (Tänk inte enbart i sidantal) • Hjälpmedel: • 1. Utbildningsplanen ger dig en översikt över programmets syfte och över alla kurser. Den hjälper dig t.ex. att lägga in utlandsstudier. (Gry Gater kommer att prata om internationalisering) • 2. Kursplaner ger mer detaljerad information och vilken kurslitteratur som ingår i ditt program. De hjälper dig att planera för varje vecka och för terminen. • 3. Scheman (OBS Blackboard kan ge ytterligare information)

7 Sätt rimliga och nåbara mål för studiearbetet • Långsiktiga mål innefattar bättre förståelse för ämnet, att erhålla vissa betyg, examen, etc. • Kortsiktiga mål innefattar fullföljandet av den ena effektiva studieperioden efter den andra. • Till att börja med bör dessa perioder vara ganska korta (kanske minuter) beroende på den studerande och på ämnet. Dessa perioder utökas sedan lite grann varje dag. • Många studerande med studieproblem sätter alldeles för höga kortsiktiga mål, till exempel tre timmars "oavbrutna studier". • Det gäller att ordna sin studiesituation så att man faktiskt klarar av den.

8 Låt studieplaneringen bli en del av livsplaneringen • Att plugga på högskola är speciellt. Ta vara på den tiden. Träffa vänner med samma intressen som du, oavsett det är musik, sport, film eller politik • Glöm inte att lägga in tid för detta och andra viktiga saker som arbetstider, barnens födelsedagar, släktmiddag, fotbollsmatchen och ha tid för avkoppling… v=h9nE2spOw_o

9 Finns det ytterligare några tips? När ska jag läsa, var ska jag sitta, hur ska jag läsa och vad innebär det att läsa något kritiskt?

10 När ska jag läsa? • Läs när det passar dig bäst, en del har lättare att koncentrera sig på kvällar, andra lär sig bättre på morgonen …men undvik nattstudier i panik inför tentamen Per Österberg från studenthälsan kanske kommenterar detta senare?

11 Var ska´jag sitta och plugga? Hemma i studentrummet? Välj en plats i rummet för studier. Den förknippas med studier och du behöver inte röja undan innan du börjar plugga Högskolebiblioteket? Om man å andra sidan brukar somna för att slippa studera så är kanske biblioteket en lämpligare plats

12 Det finns även andra skäl att använda biblioteket som en resurs • Här finns studieplatser • Databaser, böcker och tidskrifter m.m. • Du har tillgång till dessa även när du befinner dig utanför högskolans nätverk • Hjälp med frågor om sökverktyg för databaser och informationskällor • Här kan du hitta referensexemplar av kurslitteraturen

13 Du hittar studentuppsatser och forskningsrapporter i Diva • I det Digitala Vetenskapliga Arkivet kan du hitta tidigare uppsatser och examensarbeten • Läs några uppsatser och examensarbeten från ditt program • Du kan om några är publicera din uppsats eller ditt examensarbete i fulltext i Diva – den sprids därmed till andra

14 Hur ska jag läsa? • För en grov tidsplanering kontrollera hur många sidor du måste läsa varje vecka och varje dag till tentamen, lägg till tid för repetition. OBS väg antalet sidor mot den mängd kunskap som de motsvarar, bokens svårighetsgrad m.m. • Innan du läser en text, kontrollera dina anteckningar och med kursplanen samt kunskapsnivå i boken för att veta vad du förväntas kunna efter du har läst texten. • Ett alternativ är att först ”skumläsa” för att se vilka delar av boken som är extra intressanta. • Läs och efter läsningen kan du gå tillbaka och följa upp så att du har förstått. • Ett bra råd – bilda studiegrupp eller träffa kurskamrater för att förklara för varandra vad texten handlar om.

15 Positiv förstärkning genom belöning och flera kortare studiepass • Det första delmålet på minuter baserar sig på antagandet att de flesta människor kan studera så pass länge utan att bli uttråkade. • För långa studieperioder ger obehagskänslor som bara negativt förstärker studiebeteendet. Förmodligen är det bäst att lämna studieplatsen innan man upplever något mer omfattande obehag. • Den studerande bör belöna sig själv omedelbart sedan han avslutat det stycke han bestämt. En sådan belöning kan utgöras av till exempel en karamell, en kopp kaffe, besök hos en kompis, etc. • Vid vilken tidpunkt den studerande ska återvända till studieplatsen måste bestämmas individuellt. Vissa människor blir "revitaliserade" efter en paus på fem minuter, under det att andra, åtminstone till en början, bara klarar av en eller två studieperioder per dag. • Som en tumregel kan man säga att om antalet studieperioder per dag tenderar att bli färre och färre, så är förmodligen pauserna för korta.

16 Vad innebär ett ”kritiskt läsande” • Ett kritiskt förhållningssätt är kännetecknande för högre studier • Det innebär att du utvecklar förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta från olika källor samt att formulera dig och dra slutsatser • Varje sak har vanligen mer än en sida och det finns vanligen argument båda sidor • Ställ argument mot varandra och diskutera vad som talar för det ena respektive det andra och vad blev din slutsats

17 Hur utvecklas förmågan att se vad som är väsentligt i en bok? • Det är inte lätt – men en början är att söka efter bokens struktur och teman innan man läser den mera noga • Vad ville författaren – Vad är den röda tråden hos bokens kapitel och vilka resonemang förs i dessa • Det kan du göra genom att läsa förord, rubriker, innehållsförteckning, figurer, ingresser och sammanfattningar • Spåra huvudidéerna i boken och skriv ned dem.

18 Hur ska jag vara på föreläsningar?

19 Kan jag ställa frågor på föreläsningar och lektioner? • Många studenter frågar aldrig läraren om saker de inte har förstått • De håller tyst, kanske för att försöka behålla en "mellanstatusställning” och för rädslan att någon upptäcker att de inte kan • Det går dock inte att gömma sig i mängden under hela utbildningen • Valet står mellan att erkänna sin okunnighet, som man sannolikt delar med flera, och fråga sig fram – eller att försöka ge sken av något annat • På Högskolan i Halmstad kommer lärare och studenter nära varandra och frågor uppfattas som tecken på intresse

20 Hur ska jag skriva anteckningar från föreläsningar • Somliga försöker skriva ned allt som sägs - vilket de inte hinner. Eftersom de är helt upptagna med att skriva, hinner de inte sortera materialet och anteckningarna blir bara en osammanhängande massa. • Andra lyssnar enbart - och erhåller ofta en god förståelse för stunden. När de kommer hem har det mesta försvunnit. • Bäst är att uppmärksamt och aktivt lyssna med pennan i handen och göra stolpanteckningar (nyckelord, korta meningar).

21 Föreläsningsanteckningar med två sidorsmetoden Steg 1. på föreläsningen Skriv anteckningar under föreläsningen på vänster sida Steg 2. hemma efteråt Komplettera på höger sida, lägg in förklarande text från kurslitteraturen, skriv rubriker, sätt in formler, använd t.ex. mind-maps för sammanfattning

22 Hur ska jag skriva paper, uppsatser, rapporter och examensarbeten?

23 Vad innebär det skriva och samtala “akademiskt”? • Inom akademin finns vedertagna sätt att kommunicera som anses akademiska. • De skiljer sig något mellan humanister, samhälls- och beteendevetare eller tekniker och naturvetare, men kärnan är densamma. • Används på seminarier, i akademiska tidskrifter och böcker etc. • Det är viktigt att kunna framföra sina argument och åsikter på detta sätt för att få gehör för dem och bli tagen på allvar. • Det kan och bör kritiseras, men först bör man veta vad som gäller...

24 Bonus material På begäran

25 Akademiska principer som genomsyrar alla ämnen • De akademiska principerna är självanalys, källkritik och försiktigt förhållningssätt och de ska genomsyra uppsatser och papers. • Tydlighet med källor är väldigt viktig – inte minst för att undvika fusk som Johan Nööjd kommer att prata om • Man ska tänka att den som läser ska kunna kontrollera ens uppgifter.

26 Hur tränar man sig att skriva på ”Akademiska”? • Genom att läsa vetenskapliga verk • Och genom att använda Skrivpunktens språkrådgivare • Skrivpunkten är till för den som vill utveckla sitt vetenskapliga språk, eller vill ha respons på sitt skrivande • Skrivpunkten vänder sig till alla studenter, på alla program och kurser och på alla utbildningsnivåer Karolina Bosic och Johanna Jansson kommer kanske in på det?

27 Vad ska jag tänka på inför en tentamen? • Vid skriftliga prov ska man vara strategisk. Skaffa dig först en uppfattning om provets svårighetsgrad. Börja därefter med att besvara de lättaste uppgifterna först. Det stärker självförtroendet för de svårare. • Övningsfrågorna täcker i stort sett vad lärarna anser väsentligt. De kan komma ordagrant, i kombinationer eller omformulerade vid skrivningar. • Lärarna kan ge enstaka frågor på sådant som inte täcks av övningsfrågorna. Därför är det viktigt att läsa kurslitteraturen. • Lärarna kan också ge enstaka frågor på sådant som inte finns i litteraturen och enbart tagits upp vid undervisningen. • Vid skrivningskonstruktionen förutsätts alltid att man läst litteraturen och följt undervisningen. • Använd hela tiden för tentamen – koppla av med en frukt

28 Många poäng förloras i onödan vid skrivningar • Man läser inte instruktioner ordentligt. • Man läser inte igenom frågorna tillräckligt noga, utan svarar bara på en sak, fastän det krävdes svar på två. Är Du osäker på hur en fråga ska förstås, ange dina tolkning och avge alternativa svar. • Kontrollera vad du skrivit – Läraren kan enbart utgå från vad det står. Läs igenom dina svar minst en gång. Tänk för varje fråga "Har jag glömt något? Har jag uttryckt mig klart?" • Svara enbart på vad som efterfrågas. Avger du två svar, det ena fel och det andra rätt, får du troligen ingen poäng. • Svara kortfattat utan att missa någon väsentlig punkt och var så precis du kan.

29 Kan alla studera på högskolor och universitet? • På Högskolans studerandeavdelningen finns studievägledare med ansvar för samordningen av särskilt pedagogiskt stöd genom sin roll som kontaktperson för studenter med funktionshinder • Personlig plan för att skapa förutsättningar att kunna studera som övriga studenter, t.ex. att tentera enskilt, ha längre tid på sig, få kurslitteratur inspelad på band

30 Vilken möjlighet har jag att påverka min utbildning och studiemiljö? • Det finns många möjligheter att engagera sig • Som studentrepresentant i Högskolans styrelser, nämnder och råd har du chans att göra din röst hörd där viktiga beslut fattas • Det kan också vara ett sätt att plussa på ditt CV och skaffa dig erfarenheter och meriter för framtiden Studentkårens ordförande kommer kanske in på det och på föreningslivet på högskolan

31 Finns det något föreningsliv på högskolan? • HASP – Halmstadsspexarna organiserar Högskolans årliga studentspex och andra underhållningsarrangemang • HUG – är en spelförening vid Högskolan i Halmstad som arrangerar allt från strategi- och rollspel till stora figurslag och andra spelrelaterade aktiviteter • KÖÖRMIT – Kårens egen kör sjunger moderna och nyskrivna poparrangemang såväl som klassiska sånger. Varje år hålls två temakonserter. • SOS – Högskolans studentorkester Salmonikerna, SOS, samarbetar med Örebros studentorkester Schwamparna och orkestrarna spelar bland annat på festivaler. • PLEASURE – en kårförening som i samarbete med studenthälsan arbetar för att främja sexuell hälsa • SMÅLANDS NATION – bedriver pubverksamhet, filmkvällar och innebandy • FOLLOW – Studentförening för dig som är kristen och/eller vill veta mer om kristen tro

32 Varför har lärare och forskare så krångliga titlar? Titel • Professor • Docent – disputerad och ytterligare vetenskapliga arbeten • Doktor - om disputerad • Adjunkt – om ej disputerad • Doktorand – går på forskar- utbildning Tjänsteform/anställd • Professor • Vanligen lektor • Vanligen Adjunkt • Doktorand (anställning)


Ladda ner ppt "Att studera på högskolor och universitet Ove Svensson Den 29 januari 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser