Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN."— Presentationens avskrift:

1 Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN E NERGISEKTORN & T ROPISK AVSKOGNING Världens Eko Stockholms Universitet E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

2 Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på… …hur mycket vi måste minska utsläppen av CO 2 för att nå ett 2-graders-mål …vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO 2 - mål i energisektor …vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO 2 -lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål …barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn …vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO 2 -utsläpp från energianvändning …vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO 2 -utsläpp historiskt …vilka utmaningarna är i att minska CO 2 -utsläppen från tropisk avskogning E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

3 Historisk energianvändning och koldioxidutsläpp E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

4 Möjliga CO 2 -utsläpp för att nå ett 2 o C klimatmål Multi-gas scenarios generated by MiMiC (Multi Gas Mitigation Climate Model), Johansson & Persson, E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

5 CO 2 -utsläpp per person Befolkning (miljoner) CO 2 -utsläpp (tonC/capita) USA Kanada, N.Z., Australien Ryssland Japan Västeuropa Östeuropa Mellanöstern Kina Latinamerika Asien Indien Afrika Sverige Globalt medel E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

6 Energianvändning (EJ) Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

7 Energianvändning (EJ) Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

8 Energianvändning (EJ) Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol Vad ska vi fylla gapet med? E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

9 LCP2000 – Volvos konceptbil från 1983 ”Hur ser transportbehovet ut år 2000? …I ett framtida energiknappt samhälle kan därför fler människor av ekonomiska skäl komma att efterfråga bilar som är bättre anpassade till deras specifika transportbehov.” Kravspecifikation: vikt max 700 kg och bränsleförbrukning max 0.4 l/milen E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

10 Hur blev det? E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

11 Karaktäristik hos nysålda svenska bilar kW 1490 kg ,1 s Källa: Sprei et al E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

12 CO 2 -utsläpp hos nysålda europeiska bilar E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

13 Teknisk utveckling & bränsleförbrukning i nya svenska bilar % Technical improvements 1985 Increased specific power Air drag Rolling resistance Thermal efficiency Lower driveline friction Larger cars Increased acceleration Net weight increase 2002 Improved performance Changes in fuel consumption 1/3 reduced fuel consumption 2/3 improved service Källa: Sprei et al E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

14 Energi för uppvärmning i svenska flerfamiljshus Källa: Nässén & Holmberg E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

15 Lindås-husen utanför Göteborg E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

16 Varför genomförs inte energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma? Förklaringar och barriärer: Ekonomiska faktorerInformationsbarriärerBeteende-faktorer Dolda kostnaderBrist på information‘Bounded rationality’ Diskontering & riskAssymetrisk information:Mänskliga faktorer Tillgång till kapital‘Split incentives’Icke-monetära faktorer E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

17 Styrmedel för energieffektivisering (1): Standarder E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

18 Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning Källa: Konsumentverket E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

19 Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning Källa: Konsumentverket E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

20 Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

21 Förnybar energi? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

22 Energiinflödet från solen – EJ/år Mänsklig energianvändning – 410 EJ/år Biologisk produktion (NPP) – EJ/år Biologisk produktion (NPP) – EJ/år Vind, vågor & havsströmmar – EJ/år E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

23 Potential för förnybar energi Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc. Potential: ~1/16 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark Potential: ~1/2 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens Potential: ~1/4 av dagens energianv. Vattenkraft Vindkraft Bioenergi E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

24 Ökade matpriser – bra eller dåligt för världens fattiga Fattiga i Mexico protesterar mot höga majs- priser till följd av USA:s etanolsatsning… Men fattiga bönder på landsbydgen kan tjäna på ökade matpriser… E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

25 Känslighet för ökade matpriser – Afrika söder om Sahara E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON Hur mycket måste hushållen minska sin konsumtion av andra varor för att fortfarande kunna äta lika mycket / lika bra mat vid en fördubbling av matpriserna (-1=-100%)? Källa: Bryngelsson et al. 2009

26 Ökad efterfrågan på bioenergi har redan lett till tropisk avskogning… …direkt: Palmolje- biodiesel …indirekt: Avskogning i Sydostasien RME (raps) …indirekt: Ökad import av palmolja Majs- etanol Ökad soja-prod. i Brasilien Avskogning i Amazonas E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

27 Potential för förnybar energi Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc. Potential: ~1/16 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark Potential: ~1/2 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens Potential: ~1/4 av dagens energianv. Begränsande: Kostnaden, konkurrens om mark, intermittens Potential: Enorm… Vattenkraft Vindkraft Bioenergi Solenergi E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

28 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

29 Koldioxidinfångning & lagring – science fiction? E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

30 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Kärnkraft? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

31 Kärnkraften i framtiden… Fördelar: -Etablerad teknik… -Konkurrenskraftig ekonomiskt… Nackdelar: -Begränsad resurs – kan dock lösas… -Säkerhet… -Avfallsfrågan… -Kärnvapenspridning … Vi kan klara klimatutmaningen utan att behöva använda oss av kärnkraft… E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

32 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Kärnkraft? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

33 Exempel på energiscenario för CO 2 stabilisering på 400ppm TW Sol-vätgas Fossila bränslen med CO 2 -lagring Sol- & vindkraft Bioenergi Kärn- & vattenkraft Fossila bränslen Källa: Azar, Sanden & Sterner, New Academy Review E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

34 Styrmedel för en energiomställning: 1. Det måste kosta att släppa ut CO 2 ! …för att de alternativ som redan finns på marknaden ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

35 Bränsle i svensk fjärrvärme % 20% 40% 60% 80% 100% Olja Kol Gas El & spillvärme Biomassa E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

36 Bensinskatter Utan bensinskatter skulle EU:s CO 2 –utsläpp varit 230 MtC högre per år! Källa: Sterner, Gasoline price (US$/l) Gasoline consumption (l/cap/yr) Gasoline costTaxConsumption USA Canada Australia UK Italy E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

37 Styrmedel för en energiomställning: 1. Det måste kosta att släppa ut CO 2 ! …för att de alternativ som redan finns på marknaden ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera 2. Specifika styrmedel för teknikutveckling …för att ta nya tekniker till marknaden 3. Specifika styrmedel för ökad energieffektivitet …för att korrigera andra ‘marknadsmisslyckanden’ E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

38 Historiska förändringar i landanvändning Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

39 Historiska förändringar i landanvändning Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

40 Historiska förändringar i landanvändning Mha cropland Mha pastures ca 1600 Mha cropland ca 3200 Mha pastures Year 1700 Present situation (roughly) Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

41 Historiska utsläpp av koldioxid (CO 2 ) E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

42 Timb er Tropical deforestation: rates and drivers Tropical Americas Mha/yr GtCO 2 /yr Bee f Soy Timb er Tropical Africa Mha/yr GtCO 2 /yr Tropical Asia Mha/yr GtC/yr Palm oil Shift. cult. Rate: Emissi ons: Drivers : Sources: FAO (2001), DeFries et al. (2002), and IPCC (2007) E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

43 Varför så stort intresse för REDD? 1.Tropisk avskogning är en betydande källa av CO 2 - utsläpp - 5.9±2.2 GtCO 2 /yr under 90-talet, eller 7-16% av de totala mänskliga växthusgasutsläppen… 2.Ett område där u-länder har uttalat vilja att bidra till utsläppsminskningar… 3.Minskningar möjliga till låg kostnad… 4.Stora ’co-benefits’ – biologisk mångfald, resursöverföring till syd, fattigdomsbekämpning…

44 Historiska CO 2 -utsläpp från avskogning i Brasilien Diff. min- max Årliga utsläpp: MtC/yr 5-års medel: MtC/yr Källa: Persson & Azar, Mitigation & adaptation strategies for global change, E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

45 Lösningar på problemet med ‘additionalitet’ 1.Icke-bindande mål – kan göra det möjligt att förhandla hårdare mål Nackdel: om målen sätts för lågt blir incitamenten små 2. Skapa ett separat REDD-system där utsläppsminskningar inte kan säljas på den övriga kolmarknaden Nackdel: hur ska ett sådant system finansieras? E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

46 Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning Källa: Angelsen & Wertz-Kanounnikoff, 2009 Hur skapa denna länk? E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

47 Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning Hur länka det globala till lokala: Ekonomiska styrmedel – betalning för ekosystemtjänster eller CO 2 -pris Direkta regleringar Vilka faktorer bidrar till tropisk avskogning och hur skulle dessa påverkas av ett internationellt REDD-system? 1.(Ökande) efterfrågan på jordbruksprodukter & timmer 2.Bristande skydd för tropiska skogar, beroende på svaga institutioner och/eller bristande politisk vilja i tropiska länder E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

48 Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? Klimatpolitik, i form av ett CO 2 -pris, är ett tveeggat svärd – samtidigt som det ger incitament att minska avskogningen, så ökar det efterfrågan på bioenergi och höjer värdet på odlingsbar mark… Ett illustrativt exempel: palmolja Skogsmark lämplig för oljepalmsodlingIcke-skogsmark lämplig för oljepalmsodling E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

49 Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? Källa: Persson & Azar, E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

50 Vad kan vi göra för att minska vår klimatpåverkan? Viktigast: -Boende: Uppvärmning? El? Apparater? -Transporter: Gå & cykla? Kollektivtrafik? Stor eller liten bil? Flyga mindre? -Mat: Mindre kött & andra animalier? Djupfryst? Influgna varor? -Påverka politiskt! Källa: Carlsson-Kanyama et al, E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

51 Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på… …hur mycket vi måste minska utsläppen av CO 2 för att nå ett 2-graders-mål …vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO 2 - mål i energisektor …vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO 2 -lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål …barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn …vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO 2 -utsläpp från energianvändning …vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO 2 -utsläpp historiskt …vilka utmaningarna är i att minska CO 2 -utsläppen från tropisk avskogning E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

52 Frågor att ta med till gruppdiskussionerna: 1: Vilken rätt har vi i den rika världen att ställa krav på u- länder att begränsa sin användning av fossila bränslen och därmed koldioxidutsläpp? 2: I vilken utsträckning kan ni acceptera högre energipriser i framtiden – säg dubbla priser? …och hur tror ni att det skulle påverka era liv? E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON


Ladda ner ppt "Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN."

Liknande presentationer


Google-annonser