Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN."— Presentationens avskrift:

1 Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN E NERGISEKTORN & T ROPISK AVSKOGNING Världens Eko Stockholms Universitet 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

2 Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på… …hur mycket vi måste minska utsläppen av CO 2 för att nå ett 2-graders-mål …vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO 2 - mål i energisektor …vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO 2 -lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål …barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn …vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO 2 -utsläpp från energianvändning …vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO 2 -utsläpp historiskt …vilka utmaningarna är i att minska CO 2 -utsläppen från tropisk avskogning 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

3 Historisk energianvändning och koldioxidutsläpp 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

4 Möjliga CO 2 -utsläpp för att nå ett 2 o C klimatmål Multi-gas scenarios generated by MiMiC (Multi Gas Mitigation Climate Model), Johansson & Persson, 2006 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

5 CO 2 -utsläpp per person 2002 6 5 4 3 2 1 0 0 1000 2000300040005000 6000 Befolkning (miljoner) CO 2 -utsläpp (tonC/capita) USA Kanada, N.Z., Australien Ryssland Japan Västeuropa Östeuropa Mellanöstern Kina Latinamerika Asien Indien Afrika Sverige Globalt medel 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

6 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 1900191019201930194019501960 1970198019902000 Energianvändning (EJ) Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol 2010202020302040 20502060 2070208020902100 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

7 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 1900191019201930194019501960 1970198019902000 Energianvändning (EJ) Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol 2010202020302040 20502060 2070208020902100 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

8 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 1900191019201930194019501960 1970198019902000 Energianvändning (EJ) Traditionell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol 2010202020302040 20502060 2070208020902100 Vad ska vi fylla gapet med? 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

9 LCP2000 – Volvos konceptbil från 1983 ”Hur ser transportbehovet ut år 2000? …I ett framtida energiknappt samhälle kan därför fler människor av ekonomiska skäl komma att efterfråga bilar som är bättre anpassade till deras specifika transportbehov.” Kravspecifikation: vikt max 700 kg och bränsleförbrukning max 0.4 l/milen 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

10 Hur blev det? 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

11 Karaktäristik hos nysålda svenska bilar 1975-2007 2009-12-01 106 kW 1490 kg 9233 10,1 s Källa: Sprei et al. 2008 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

12 CO 2 -utsläpp hos nysålda europeiska bilar 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

13 Teknisk utveckling & bränsleförbrukning i nya svenska bilar 1985-2002 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 % Technical improvements 1985 Increased specific power Air drag Rolling resistance Thermal efficiency Lower driveline friction Larger cars Increased acceleration Net weight increase 2002 Improved performance Changes in fuel consumption 1/3 reduced fuel consumption 2/3 improved service Källa: Sprei et al. 2008 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

14 Energi för uppvärmning i svenska flerfamiljshus 1970-2000 Källa: Nässén & Holmberg 2005 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

15 Lindås-husen utanför Göteborg 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

16 Varför genomförs inte energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma? Förklaringar och barriärer: Ekonomiska faktorerInformationsbarriärerBeteende-faktorer Dolda kostnaderBrist på information‘Bounded rationality’ Diskontering & riskAssymetrisk information:Mänskliga faktorer Tillgång till kapital‘Split incentives’Icke-monetära faktorer 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

17 Styrmedel för energieffektivisering (1): Standarder 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

18 Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning Källa: Konsumentverket 2006 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

19 Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning Källa: Konsumentverket 2006 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

20 Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

21 Förnybar energi? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

22 Energiinflödet från solen – 5 440 000 EJ/år Mänsklig energianvändning – 410 EJ/år Biologisk produktion (NPP) – 1 800 EJ/år Biologisk produktion (NPP) – 1 800 EJ/år Vind, vågor & havsströmmar – 11 700 EJ/år 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

23 Potential för förnybar energi Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc. Potential: ~1/16 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark Potential: ~1/2 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens Potential: ~1/4 av dagens energianv. Vattenkraft Vindkraft Bioenergi 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

24 Ökade matpriser – bra eller dåligt för världens fattiga Fattiga i Mexico protesterar mot höga majs- priser till följd av USA:s etanolsatsning… Men fattiga bönder på landsbydgen kan tjäna på ökade matpriser… 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

25 Känslighet för ökade matpriser – Afrika söder om Sahara 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON Hur mycket måste hushållen minska sin konsumtion av andra varor för att fortfarande kunna äta lika mycket / lika bra mat vid en fördubbling av matpriserna (-1=-100%)? Källa: Bryngelsson et al. 2009

26 Ökad efterfrågan på bioenergi har redan lett till tropisk avskogning… …direkt: Palmolje- biodiesel …indirekt: Avskogning i Sydostasien RME (raps) …indirekt: Ökad import av palmolja Majs- etanol Ökad soja-prod. i Brasilien Avskogning i Amazonas 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

27 Potential för förnybar energi Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc. Potential: ~1/16 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark Potential: ~1/2 av dagens energianv. Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens Potential: ~1/4 av dagens energianv. Begränsande: Kostnaden, konkurrens om mark, intermittens Potential: Enorm… Vattenkraft Vindkraft Bioenergi Solenergi 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

28 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

29 Koldioxidinfångning & lagring – science fiction? 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

30 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Kärnkraft? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

31 Kärnkraften i framtiden… Fördelar: -Etablerad teknik… -Konkurrenskraftig ekonomiskt… Nackdelar: -Begränsad resurs – kan dock lösas… -Säkerhet… -Avfallsfrågan… -Kärnvapenspridning … Vi kan klara klimatutmaningen utan att behöva använda oss av kärnkraft… 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

32 Förnybar energi? Koldioxidlagring? Kärnkraft? Ökad energieffektivitet & livsstilsförändringar 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

33 Exempel på energiscenario för CO 2 stabilisering på 400ppm 0 5 10 15 20 25 199020002010202020302040205020602070208020902100 TW Sol-vätgas Fossila bränslen med CO 2 -lagring Sol- & vindkraft Bioenergi Kärn- & vattenkraft Fossila bränslen Källa: Azar, Sanden & Sterner, New Academy Review 2004 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

34 Styrmedel för en energiomställning: 1. Det måste kosta att släppa ut CO 2 ! …för att de alternativ som redan finns på marknaden ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

35 Bränsle i svensk fjärrvärme 1970-2000 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1970198019902000 Olja Kol Gas El & spillvärme Biomassa 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

36 Bensinskatter Utan bensinskatter skulle EU:s CO 2 –utsläpp varit 230 MtC högre per år! Källa: Sterner, 2006 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2 1.4 1.6 Gasoline price (US$/l) 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Gasoline consumption (l/cap/yr) Gasoline costTaxConsumption USA Canada Australia UK Italy 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

37 Styrmedel för en energiomställning: 1. Det måste kosta att släppa ut CO 2 ! …för att de alternativ som redan finns på marknaden ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera 2. Specifika styrmedel för teknikutveckling …för att ta nya tekniker till marknaden 3. Specifika styrmedel för ökad energieffektivitet …för att korrigera andra ‘marknadsmisslyckanden’ 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

38 Historiska förändringar i landanvändning Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

39 Historiska förändringar i landanvändning Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

40 Historiska förändringar i landanvändning 300-400 Mha cropland 400-500 Mha pastures ca 1600 Mha cropland ca 3200 Mha pastures Year 1700 Present situation (roughly) Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

41 Historiska utsläpp av koldioxid (CO 2 ) 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

42 Timb er Tropical deforestation: rates and drivers Tropical Americas 3.9-4.4 Mha/yr 1.5-2.6 GtCO 2 /yr Bee f Soy Timb er Tropical Africa 1.3-2.3 Mha/yr 0.7-1.5 GtCO 2 /yr Tropical Asia 2.5-2.7 Mha/yr 1.5-4.0 GtC/yr Palm oil Shift. cult. Rate: Emissi ons: Drivers : Sources: FAO (2001), DeFries et al. (2002), and IPCC (2007) 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

43 Varför så stort intresse för REDD? 1.Tropisk avskogning är en betydande källa av CO 2 - utsläpp - 5.9±2.2 GtCO 2 /yr under 90-talet, eller 7-16% av de totala mänskliga växthusgasutsläppen… 2.Ett område där u-länder har uttalat vilja att bidra till utsläppsminskningar… 3.Minskningar möjliga till låg kostnad… 4.Stora ’co-benefits’ – biologisk mångfald, resursöverföring till syd, fattigdomsbekämpning… 2009-12-01

44 Historiska CO 2 -utsläpp från avskogning i Brasilien Diff. min- max Årliga utsläpp: 120-200 MtC/yr 5-års medel: 80-120 MtC/yr Källa: Persson & Azar, Mitigation & adaptation strategies for global change, 2006 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

45 Lösningar på problemet med ‘additionalitet’ 1.Icke-bindande mål – kan göra det möjligt att förhandla hårdare mål Nackdel: om målen sätts för lågt blir incitamenten små 2. Skapa ett separat REDD-system där utsläppsminskningar inte kan säljas på den övriga kolmarknaden Nackdel: hur ska ett sådant system finansieras? 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

46 Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning Källa: Angelsen & Wertz-Kanounnikoff, 2009 Hur skapa denna länk? 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

47 Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning Hur länka det globala till lokala: Ekonomiska styrmedel – betalning för ekosystemtjänster eller CO 2 -pris Direkta regleringar Vilka faktorer bidrar till tropisk avskogning och hur skulle dessa påverkas av ett internationellt REDD-system? 1.(Ökande) efterfrågan på jordbruksprodukter & timmer 2.Bristande skydd för tropiska skogar, beroende på svaga institutioner och/eller bristande politisk vilja i tropiska länder 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

48 Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? Klimatpolitik, i form av ett CO 2 -pris, är ett tveeggat svärd – samtidigt som det ger incitament att minska avskogningen, så ökar det efterfrågan på bioenergi och höjer värdet på odlingsbar mark… Ett illustrativt exempel: palmolja Skogsmark lämplig för oljepalmsodlingIcke-skogsmark lämplig för oljepalmsodling http://atlas.whrc.org/pan_tropic_crop_model/ 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

49 Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? Källa: Persson & Azar, 2008 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

50 Vad kan vi göra för att minska vår klimatpåverkan? Viktigast: -Boende: Uppvärmning? El? Apparater? -Transporter: Gå & cykla? Kollektivtrafik? Stor eller liten bil? Flyga mindre? -Mat: Mindre kött & andra animalier? Djupfryst? Influgna varor? -Påverka politiskt! Källa: Carlsson-Kanyama et al, 2005 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

51 Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på… …hur mycket vi måste minska utsläppen av CO 2 för att nå ett 2-graders-mål …vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO 2 - mål i energisektor …vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO 2 -lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål …barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn …vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO 2 -utsläpp från energianvändning …vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO 2 -utsläpp historiskt …vilka utmaningarna är i att minska CO 2 -utsläppen från tropisk avskogning 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON

52 Frågor att ta med till gruppdiskussionerna: 1: Vilken rätt har vi i den rika världen att ställa krav på u- länder att begränsa sin användning av fossila bränslen och därmed koldioxidutsläpp? 2: I vilken utsträckning kan ni acceptera högre energipriser i framtiden – säg dubbla priser? …och hur tror ni att det skulle påverka era liv? 2009-12-01 E NVIRONMENTAL E CONOMICS U NIT, D EPARTMENT OF E CONOMICS | M ARTIN P ERSSON


Ladda ner ppt "Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN: M ÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN."

Liknande presentationer


Google-annonser