Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007"— Presentationens avskrift:

1 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Basal spädbarnsvård Amning Historik Förordningar Fysiologi (tillgång – efterfrågan) Amningsproblem Amningshjälpmedel Alternativa metoder Det nyfödda barnet - hudvård - navelvård - nagelvård - ”kladdiga ögon” ”Röda stjärtar” Prickar Skorv Övriga problem Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

2 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Amning Modersmjölken överlägsen Innocentideklarationen WHO:s internationella kod om marknadsföring av bröstmjölksersättning Amningshjälp Amningsvänlig personal 1981 antog WhO barnmatskoden som reglerar marknadsföringen av bröstmjölkersättningar 1983 antog socialstyrelsen dennaenna kod 1898 så antog WHO och UNICEF ett program 10 steg till lyckad amning” 1990 innocenttideklerationen 1993 Amningsvänliga sjukhus. Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

3 Innocentideklarationen
Målsättningen är att främja, stödja och skydda amningen genom att: Tillsätta en central amningssamordnande grupp och amningssamordnare på hög nivå Tillse att alla BB-avdelningar följer ”tio steg till lyckad amning” Tillse att den internationella koden efterlevs Stifta lagar som skyddar förvärvsarbetande kvinnors rätt till amning Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

4 Tio steg till lyckad amning
Ha en skriven amningsstrategi som delges all hälsovårdspersonal Undervisa berörd personal i denna Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelarna med amning och hur denna upprätthålles Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn snarast efter förlossningen (vanligtvis inom 2 timmar) Visa mammor hur de skall amma och upprätthålla amningen, även om de måste vara åtskilda från sitt barn Inte ge nyfödda barn mat och dryck utöver bröstmjölk , såvida det inte är medicinskt indicerat Praktisera samvård – låt mor och barn vara ihop dygnet runt Uppmuntra fri amning Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug-eller dinapp Uppmuntra bildandet av stödgrupper för amning och till sedvanlig kontakt med BVC 1992 rekommenderar WHO att barn ammas helt i 6 månader Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

5 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Amningsproblem Spända , ömma bröst när mjölkproduktionen kommer igång En bra , stadig behå Fetvadd eller bröstvärmare Massage Värme (duscha varmt) Kyla (isomslag, ”coldpack”) Mjölka ur före pumpning Oxytocinspray 5 min före amning Omgivningens förståelse Bröstvärmare finns på apoteket håller brösten vid en temperatur runt 37 grader Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

6 Amningsproblem forts…./ Såriga bröstvårtor
Beror nästan alltid på fel sugteknik Hänvisa till BVC eller amningshjälpen för instruktion om tilläggning och sugteknik Ej tvål och vatten före amningar –rena händer! Stryk bröstmjölk över den såriga vårtan efter amning och låt torka in (bättre än krämer ) Lufta brösten mellan amningarna Om ett bröst sårigt – vila det lite och mjölka istället ur någon gång – amma på andra sidan Amningsnapp/Dinapp – OBS! Tillfälligt hjälpmedel! Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

7 Amningsproblem forts…. Mjölkstockning / bröstinflammation
Mjölken täpper till en eller flera mjölkgångar Rödflammigt, ömmande bröst (hårda klumpar kan kännas i bröstet) Sjukdomskänsla och feber vanligt Vissa kvinnor verkar får detta lättare än andra Undvik drag, blåst och kyla Bröstet måste tömmas – amma oftare i första hand Värme, massage (använd gärna olja) Ev oxytocinspray Febernedsättande läkemedel Var vaksam på komplikationer (mastit / bröstböld) Ta med snäckorna. Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

8 Sammanfattning av hjälpmedel vid amning och amningsproblem
Bröstvårdsskydd Mjölkuppsamlare (med eller utan hål) Amningskupor Bröstvärmare Amningspump (OBS! särskilda instruktioner för rengöring och handhavande av bröstmjölk) Amningsnapp ( för kortvarigt eller tillfälligt bruk) Drickskål (matningskopp) Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

9 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Amningshjälp Amningshjälpens lokalgrupp Göteborg BVC Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

10 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
AD –droppar 5 droppar dagligen från 4 veckors ålder upp till barnet är 5 år Uppehåll under sommaren Blanda ej i annan mat Gratis upp till 2 år från bvc Viktigt att ej överdosera, kroppen kan ej göra sig av med överskott o.det lagras i levern Vitamin A är viktigt för kroppens immunförsvar och synen f.a mörker seende Vitamin D behövs för att kunna tillgodogöra isg kalk och bildas vid solbestrålning Branets första kost är lite fattig på både och d Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

11 Det nyfödda barnets hudvård
Vid tvättning –vatten och ev. barntvål (eller ännu hellre tvättbalsam) försiktigt med tvättlapp Något bad i veckan räcker för en liten baby Torka noga bakom öron, runt halsen, i armhålor och ljumskar Var noga med att byta blöja ofta Lufta gärna stjärten ibland Ingen salva på en ”fin” stjärt Överburna barn ofta torr hud – ev.lite badolja i badvattnet Lämpliga krämer för spädbarn – Locobase, Essex (ej karbamid –svider ofta på små barn) OBS FET HUD SKA EJ TVÄTTAS BORT SKYDD MEN IBLAND TORRA ÖVERBURNA BARN ELLER PREMATURA BARN EJ SÅ MYCKET FETT ELLER BARN MED EKSEMHUD BEHÖVER SMÖRJAS OFTA. Nya blöjor gör att det är torrt längre och barn skriker ej för att det är blött Vilket gör att det iband går för lång tid innan byte instängt Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

12 Det nyfödda barnets navelvård
Navel och vecken runt omkring torkas med torr bomullspinne. Det viktigaste är att naveln hålls torr! Ibland blöder naveln efter att navelstumpen ramlat av (kan behöva lapiseras på BVC) Vid smetig, illaluktande navel Tvätta med Klorhexidinsprit 0,5% Var vaksam på navelinfektion –kan leda till sepsis! Kräver akut omhändertagande Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

13 Det nyfödda barnets nagelvård
Vanligt med nagelbandsinfektion (paronyki) under de första levnadsveckorna Oftast lindrig infektion med lite svullna och röda nagelband Behandlas med noggrann hygien Eftersom streptokocker eller stafylokocker oftast orsakar infektionen kan lokal antibiotika behandling bli aktuell (salva) Nagelbandsinfektionen kan vara inkörsport för allvarligare allmän infektion ( liksom vid navelinf) Var vaksam på feber och påverkat allmäntillstånd! Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

14 Ögoninfektioner hos späda barn
Tårkanalerna är trånga hos nyfödda barn de första levnadsveckorna – innebär otillräcklig kapacitet att ta emot producerad tårvätska från ögat – leder ofta till rinnande, kladdiga ögon Behandla katarren som uppstår vid stagnationen i första hand med kokt vatten / svag koksaltlösning 3-4 ggr /dag i 5 dagar Om fortsatta besvär eller tilltagande produktion av var i ögonen - kontakta BVC / läkare för fortsatt handläggning och ev. behandling med ögonsalva innehållande antibiotika Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

15 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Nyfödda med täppt näsa! Vanligt problem leder till amningsproblem och orolig sömn Koksaltlösning (renässans) ge ofta före amning och när barnet ska sova Nezeril 0,1mg/ml från 1 mån ålder Högläge av huvudändan Blanda själv 1 ml salt (ett struket kryddmått ) och 1 dl vatten Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

16 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Blöjdermatit Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

17 ”Röda stjärtar” hos spädbarn
Tätheten, värmen och fukten som bildas under blöjan är inte gynnsam för huden – medför därför ofta mer eller mindre svåra former av blöjdermatit Byt blöja extra ofta vid röd stjärt (undvik plast) Lufta stjärten mycket Undvik tvål (och vatten ibland) Tvättning med barnolja istället för vatten Vid vätskande sår kan huden tvättas med alsollösning Lämpliga salvor att smörja efter rengöring för att skydda mot urin och avföring – Silon, Inotyol, Bephanten Bovagohy ccs, i tunt skikt Vid svårare irritation kan Hydrokortisonkräm/salva användas (aldrig starkare än gr 1 i denna region) Vid misstanke om svampinfektion - tillsats av svampdödande medel – tex Daktacort Boragohy ccs kräm kan användas mot mjölkskorv också I hårbotten Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

18 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Alla dessa prickar!!! Toxiskt erythem (hormonplitor) -rodnade fläckar, ibland med små vita blåsor i mitten –oftast på bålen, ryggen och i ansiktet. Mycket vanligt under första levnadsveckan. ”Värmeplitor” Flyktiga utslag i form av acneliknande, små röda upphöjda prickar, som försämras av värme och fukt. Beror på stockning i utförselgångarna till hudens svettkörtlar. Kan komma och gå under de 2-3 första månaderna. ”Milier” små vita prickar på näsrygg och under ögon under de första månaderna. Beror på stopp i talgkörtlarnas utförsgångar.Försvinner spontant. BlEMMOR PÅ NYFÖDDA I FOLKMUN KALLADE HORMONPRICKAR ÄR I SJÄLVA VERKET ETT KRAFTFULLT SVRA PÅ DE BAKTERIER SOM NORMALT BEFOLKAR VÅR HUD. De visar en studie gjord av forskare vid karolinska institutet och astrid lindgrens barnsjukhus..mer än hälften av alla nyfödda barn får röda prickar på huden och det oroar många undringar och oro hos föräldrarna. Nya rön visar att prickarna bara är en helt normal reaktion när den möter mikroorganismer som finns utanför livmodern. Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

19 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Milia Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

20 Mjölkskorv/ gnejs (Seborrisk dermatit)
Fysiologiskt tillstånd de första månaderna /året orsakat av hormon påverkan på talgkörtlar Gula , fjällande förändringar i hårbotten. Kosmetiskt problem – besvärar inte barnet. Smörj med barnolja eller salicylsyrevaselin (1% eller 5%) som gnids in på kvällen och får vara kvar över natten. Morgonen efter tvättas detta sen bort och vid kamning följer de feta fjällen med. Kan sprida sig i form av ett eksem över större delar av hudkostymen – behandlas då med en svag kortisonsalva. Eller Borvagohy ccs kräm Mjölkskorv ser ut ungefär som om barnet har allvarlig mjäll. Det kallas också seborroisk dermatit, mjälleksem eller infantilt seborrhoiskt eksem och brukar visa sig som rödaktiga fläckar på ditt barns skalp (men kan också uppkomma i ansiktet eller runt blöjområdet). Även äldre bebisar kan få det. Det är mycket vanligt och är inget att oroa sig för, även om det kan se ganska förskräckligt ut. Hur länge varar det?Vanligtvis försvinner det av sig själv inom några månader från födseln, men det händer att det stannar kvar längre eller återkommer fläckvis Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

21 Andra problem under spädbarnstiden
Svampinfektion i munhåla / svalg (torsk) Vita beläggningar på munnens insida, särskilt kinderna Behandlas i lindriga fall med vichyvatten Vid kraftigt utbredd tex i kombination med svampinfektion i stjärten – receptbelagt peroralt svampmedel (MYCOSTATIN)– kontakta BVC eller läkare Noggrann hygien mors bröst, nappar osv! Svamp och bakterier förekommer naturligt på huden och slemhinnorna hos alla människor. De ofarliga bakterierna konkurrerar ut svampar och bakterier som orsakar sjukdomar och därför får man oftast inte hudinfektioner.  Två typer av svamp Om barn får svampinfektioner brukar de orsakas av jästsvamp, candida, eller trådsvamp, dermatofyter. Barn i alla åldrar kan få besvär. Vanliga symtom på jästsvamp är till exempel en vit beläggning i munnen hos spädbarn, så kallad torsk, eller rodnader i hudveck. Eftersom spädbarn föds utan hudbakterier kan de lättare få infektioner av jästsvamp. De behöver först bygga upp en normalflora av bakterier innan motståndskraften mot svampinfektioner är utvecklad. En svampinfektion kan också blossa upp när barn får antibiotikabehandling, eftersom medicinen även minskar antalet nyttiga hudbakterier. Dessutom kan vissa sjukdomar eller nedsatt immunförsvar öka risken för jästsvampsinfektioner. Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

22 Andra problem under spädbarnstiden
Spädbarnskolik –orsak ej klarlagd, ofarligt men mycket jobbigt för familjen och barnet. Viktigt att utesluta differentialdiagnos. Hänvisa till BVC för rådgivning och ev. behandling med Minifom. Förstoppning –bröstmjölksuppfödda barn blir normalt inte förstoppade ( kan ha avföring med en veckas mellanrum) Andra barn – kontrollera vällingens blandningsföreskrifter, rekommendera lösande kost i första hand (messmör kan blandas i välling) Känslighet mot något i bröstmjölken/modersmjölksersättning. KOLIK Tarmarna är överaktiva – Kramp och smärta uppstår efter dess kraftiga rörelser. Barnet kanske sväljer för mycket luft vid amning eller flaskmatningen som gör att tarmluft bildas och gör ont. Det vanligaste är att koliken håller i sig i tre månader Om den komjölksfria dieten inte hjälper kan barnet få dicykloverinklorid som är en medicin som minskar krampen i tarmen. Det är det enda läkemedel som har bevisad effekt mot kolikbesvären. Det får bara ges till barn över sex veckors ålder och på läkarordination. Medlet kan ge biverkningar som andningspåverkan. Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

23 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Övrigt – andra problem! Snuva koksalt alt Nezeril O,1mg/ml 3 mån 0,25mg/ml från 6 månader Feber hos barn under 3 månader – alltid läkarkontakt! Större barn vid klarlagd feberorsak / risk för feberkramp – ALVEDON / PANODIL/REVIL (supp. eller mixtur) Ordination enligt kg/kroppsvikt. Hosta –en skyddsreflex ej dämpande hostmedicin Ge extra dryck slemlösande hostmedicin fr. 1 år tex Resyl/ Bisolvon Från 3 år finns ALVEDON 250 MG TABLETT SOM SMÄLTER PÅ TUNGAN ) EFFEKT KOMMER EFTER ½ - 1 TIMMA OCJ SITTER I CA 8 RIMMAR FR DET FINNS IBUMETIN/IPREN FLYTANDE RECEPTFRITT FRÅN 6 MÅNADER EJ ETT FÖRSTA PREPARAT ! EFFEKTEN KOMMER EFTER 30 MINUTER under första levnadsåren kan barn vara ofta förkylda kan var krupp Rs virus pneumoni, astma kikhosta m.m. ge aldrig hsstdämpande HÖGST 3 DG OBS TRYCK IN SUPPRAN ORDENTLIGT LÄTT ATT DEN TRYCKS UT REFELSMÅSSIGT OM MAN ÄR FÖR YTLIG ! hostan är ett symtom ingen sjukdom ofta en förkylning eller satt i halsen Bromhexidin från 6år Quilla simplex från 1 år bisolvon 0,8 mg/ml från 1 års ålder kortvarig hosta segt slem Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

24 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Mollusker Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

25 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007
Mollusker Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007

26 Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007


Ladda ner ppt "Marie Wendel Receptarieprogrammet HT 2007"

Liknande presentationer


Google-annonser