Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2014-06-22 Möt några av forskarna på SMHI. 2014-06-22 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2014-06-22 Möt några av forskarna på SMHI. 2014-06-22 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter."— Presentationens avskrift:

1 2014-06-22 Möt några av forskarna på SMHI

2 2014-06-22 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter en Fil. kand.examen på fysikerlinjen med meteorologigren på Stockholms universitet. • Forskarutbildning med doktorsexamen på Meteorologiska institutionen. Han har också en projektledarutbildning vid Jönköpings Internationella Handelshögskola. • Jocke har arbetat på SMHI sedan 1991. • Han är 43 år och gillar att segla.

3 2014-06-22 Klimat och luftföroreningar • Variationer och förändringar i klimatet påverkar också hur luftföroreningar sprids och omvandlas i atmosfären. • Kunskap om detta är ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram åtgärder för att minska utsläppen av skadliga föroreningar till atmosfären. • Vi studerar dessa frågor med modeller som täcker Europa och genom att använda både historiska väderdata och klimatscenarier.

4 2014-06-22 Förändringen av halten av marknära ozon fram till 2050-2070 uttryckt i procent av dagens halter om man använder två olika klimatscenarier. Vi har här antagit att utsläppen av ozonbildande ämnen är oförändrade på norra halvklotet. Klimat och luftföroreningar

5 2014-06-22 Miljökostnader för luftföroreningar • Om man kan relatera mängden av olika föroreningar till skador/effekter på människor, material, grödor mm så kan man genom att sätta pris på skadorna beräkna miljökostnaden av ett visst utsläpp av en förorening. • Sådana beräkningar används för att ta fram underlag om samhällsnyttan av att minska miljöfarliga utsläpp och för att sätta priser, miljöavgifter, på utsläpp av olika föroreningar.

6 2014-06-22 Miljökostnader för luftföroreningar Bilden visar uppskattade kostnader för utsläpp av kväveoxider (NOx) från flygtrafik i Sverige ovanför 1000 m höjd. Luftföroreningarna transporteras utanför Sverige och ger därför upphov till kostnader i flera länder

7 2014-06-22 Charlotta Pers modellerar vatten • Lotta är civilingenjör från Linköpings universitet • Hon har Fil dr examen från Tema Vatten i Natur och Samhälle • Doktorsarbetet handlade bl.a. om organiskt material i sjöar (humusämnen). Hon modellerade nedbrytningsprocesser som påverkar koncentrationen av organiskt material. • Började år 2000 på SMHI

8 2014-06-22 Charlotta Pers modellerar vatten • Jag arbetar med olika simuleringsmodeller av vatten, t.ex. sjöar och älvar. Modellerna använder jag för att uppskatta hur näringsämnen och biologi förändras vid förändrade förutsättningar för vattnet. • Jag har t.ex. simulerat hur en sjö reagerar på ett förändrat klimat eller förändrad tillförsel av näringsämnen. • Mitt arbete innebär mycket programmering och utveckling av modeller.

9 2014-06-22 Näringsrika Ringsjöarna Ringsjöarna i Skåne har en yta på 40 km 2 Sätoftasjön Västra Ringsjön Östra Ringsjön Rönne Å De är mycket näringsrika Hörbyån

10 2014-06-22 Hörbyån Östra Ringsjön

11 2014-06-22 Med sjömodellen BIOLA studeras: dött material, sediment djurplankton alger näringsämnen • åtgärder för övergödda sjöar • klimatförändringar • effekten i sjön

12 2014-06-22 Klimatförändringar - medeltemperatur Årsmedel Lufttemperatur- förändring 2.5-4.5°C orsakade Sjötemperatur- förändring 1.5-3.5°C Sätoftasjön

13 2014-06-22 Vid minskad belastning på sjön med 50% för kväve (N50), totalfosfor (P50) och båda (R50). Reduktion av koncentrationen av växtplankton och näringsämnen i Östra Ringsjön k

14 2014-06-22 Gustav Strandberg modellerar klimatet • Gustav är Fil.mag. i meteorologi och Fil.lic. i elektricitetslära. • Han arbetar med global klimatmodellering på Rossby Centre och har arbetat på SMHI sedan 2004. • Gustav har tidigare varit åskforskare vid Uppsala universitet • Han är 27 år och gillar friluftsliv och musik

15 2014-06-22 Global klimatmodellering Om man vill veta hur klimatet förändras, måste man ta hänsyn till hela jorden.

16 2014-06-22 Global klimatmodellering – exempel på resultat Figuren visar exempel på beräknad global medeltemperaturutveckling under två århundraden. Nollpunkten är medel- temperaturen för perioden 1961-1990.

17 2014-06-22 Global klimatmodellering – exempel på resultat Figuren visar den globala nederbörden (y-axeln) mot medeltemperaturen (x-axeln) för landytor. Färgerna anger olika tidsperioder. Nollpunkten är medel- värden för perioden 1961-1990. 2035

18 2014-06-22 Lars Axell är oceanograf Lars har doktorsexamen i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet och har arbetat på SMHI sedan 1995. Han arbetar med Östersjöns isklimat, säsongsprognoser och oceanografiska prognoser. Lars har också läst astronomi i två år. Fritiden ägnar han åt sina tre barn, 0-5 år gamla. Han gillar också att läsa böcker.

19 2014-06-22 Prognos av iskoncentration i Östersjön

20 2014-06-22 Östersjöns is 1660-2005 Figuren visar en rekonstruktion av den maximala isutbredningen 1660-2005

21 2014-06-22 Ulrika Willén arbetar med moln och strålning Ulrika är civilingenjör i Teknisk Fysik och har en Teknisk Lic. examen. Hon har arbetat på SMHI sedan 1997 och forskar om moln och strålning i väder- och klimatmodeller. Ulrika har studerat väder och klimat i England och även arbetat med fusionsforskning där. Fritiden fylls med kajak, långfärdsskridskor, tennis, innebandy, böcker, bio….

22 2014-06-22 Ulrikas tre skäl för att vara forskare: 1.Variation: alltid något nytt, ingen dag liknar någon annan. 2.Frihet: möjlighet att tänka fritt och fria arbetstider 3.Kreativitet: Man är betald för att ha idéer

23 2014-06-22 Ulrika arbetar på Rossby Centre

24 2014-06-22 Moln är viktiga för vattentransport, uppvärming och avkylning. De påverkar växthuseffekten!

25 2014-06-22 Cloud-radiation interaction Cloud macrophysics Cloud microphysics“External” influence Cloud fraction and overlap Cloud top and base height Amount of condensate In-cloud conden- sate distribution Phase of condensate Cloud particle size Cloud particle shape Cloud environment Det behövs mycket information för att beräkna molnens påverkan på klimatet

26 2014-06-22 Maximum overlapMaximum–RandomRandomMinimum True Cloud Cover at this level Real clouds IReal clouds II Maximum M-R Random Hur molnen är placerade i kolumnen ger olika molntäcke sett från marken Hur molnen fördelar sig och hur det påverkar strålningsbalansen – det jobbar jag med


Ladda ner ppt "2014-06-22 Möt några av forskarna på SMHI. 2014-06-22 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter."

Liknande presentationer


Google-annonser