Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2014-06-22 Möt några av forskarna på SMHI. 2014-06-22 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2014-06-22 Möt några av forskarna på SMHI. 2014-06-22 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter."— Presentationens avskrift:

1 Möt några av forskarna på SMHI

2 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter en Fil. kand.examen på fysikerlinjen med meteorologigren på Stockholms universitet. • Forskarutbildning med doktorsexamen på Meteorologiska institutionen. Han har också en projektledarutbildning vid Jönköpings Internationella Handelshögskola. • Jocke har arbetat på SMHI sedan • Han är 43 år och gillar att segla.

3 Klimat och luftföroreningar • Variationer och förändringar i klimatet påverkar också hur luftföroreningar sprids och omvandlas i atmosfären. • Kunskap om detta är ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram åtgärder för att minska utsläppen av skadliga föroreningar till atmosfären. • Vi studerar dessa frågor med modeller som täcker Europa och genom att använda både historiska väderdata och klimatscenarier.

4 Förändringen av halten av marknära ozon fram till uttryckt i procent av dagens halter om man använder två olika klimatscenarier. Vi har här antagit att utsläppen av ozonbildande ämnen är oförändrade på norra halvklotet. Klimat och luftföroreningar

5 Miljökostnader för luftföroreningar • Om man kan relatera mängden av olika föroreningar till skador/effekter på människor, material, grödor mm så kan man genom att sätta pris på skadorna beräkna miljökostnaden av ett visst utsläpp av en förorening. • Sådana beräkningar används för att ta fram underlag om samhällsnyttan av att minska miljöfarliga utsläpp och för att sätta priser, miljöavgifter, på utsläpp av olika föroreningar.

6 Miljökostnader för luftföroreningar Bilden visar uppskattade kostnader för utsläpp av kväveoxider (NOx) från flygtrafik i Sverige ovanför 1000 m höjd. Luftföroreningarna transporteras utanför Sverige och ger därför upphov till kostnader i flera länder

7 Charlotta Pers modellerar vatten • Lotta är civilingenjör från Linköpings universitet • Hon har Fil dr examen från Tema Vatten i Natur och Samhälle • Doktorsarbetet handlade bl.a. om organiskt material i sjöar (humusämnen). Hon modellerade nedbrytningsprocesser som påverkar koncentrationen av organiskt material. • Började år 2000 på SMHI

8 Charlotta Pers modellerar vatten • Jag arbetar med olika simuleringsmodeller av vatten, t.ex. sjöar och älvar. Modellerna använder jag för att uppskatta hur näringsämnen och biologi förändras vid förändrade förutsättningar för vattnet. • Jag har t.ex. simulerat hur en sjö reagerar på ett förändrat klimat eller förändrad tillförsel av näringsämnen. • Mitt arbete innebär mycket programmering och utveckling av modeller.

9 Näringsrika Ringsjöarna Ringsjöarna i Skåne har en yta på 40 km 2 Sätoftasjön Västra Ringsjön Östra Ringsjön Rönne Å De är mycket näringsrika Hörbyån

10 Hörbyån Östra Ringsjön

11 Med sjömodellen BIOLA studeras: dött material, sediment djurplankton alger näringsämnen • åtgärder för övergödda sjöar • klimatförändringar • effekten i sjön

12 Klimatförändringar - medeltemperatur Årsmedel Lufttemperatur- förändring °C orsakade Sjötemperatur- förändring °C Sätoftasjön

13 Vid minskad belastning på sjön med 50% för kväve (N50), totalfosfor (P50) och båda (R50). Reduktion av koncentrationen av växtplankton och näringsämnen i Östra Ringsjön k

14 Gustav Strandberg modellerar klimatet • Gustav är Fil.mag. i meteorologi och Fil.lic. i elektricitetslära. • Han arbetar med global klimatmodellering på Rossby Centre och har arbetat på SMHI sedan • Gustav har tidigare varit åskforskare vid Uppsala universitet • Han är 27 år och gillar friluftsliv och musik

15 Global klimatmodellering Om man vill veta hur klimatet förändras, måste man ta hänsyn till hela jorden.

16 Global klimatmodellering – exempel på resultat Figuren visar exempel på beräknad global medeltemperaturutveckling under två århundraden. Nollpunkten är medel- temperaturen för perioden

17 Global klimatmodellering – exempel på resultat Figuren visar den globala nederbörden (y-axeln) mot medeltemperaturen (x-axeln) för landytor. Färgerna anger olika tidsperioder. Nollpunkten är medel- värden för perioden

18 Lars Axell är oceanograf Lars har doktorsexamen i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet och har arbetat på SMHI sedan Han arbetar med Östersjöns isklimat, säsongsprognoser och oceanografiska prognoser. Lars har också läst astronomi i två år. Fritiden ägnar han åt sina tre barn, 0-5 år gamla. Han gillar också att läsa böcker.

19 Prognos av iskoncentration i Östersjön

20 Östersjöns is Figuren visar en rekonstruktion av den maximala isutbredningen

21 Ulrika Willén arbetar med moln och strålning Ulrika är civilingenjör i Teknisk Fysik och har en Teknisk Lic. examen. Hon har arbetat på SMHI sedan 1997 och forskar om moln och strålning i väder- och klimatmodeller. Ulrika har studerat väder och klimat i England och även arbetat med fusionsforskning där. Fritiden fylls med kajak, långfärdsskridskor, tennis, innebandy, böcker, bio….

22 Ulrikas tre skäl för att vara forskare: 1.Variation: alltid något nytt, ingen dag liknar någon annan. 2.Frihet: möjlighet att tänka fritt och fria arbetstider 3.Kreativitet: Man är betald för att ha idéer

23 Ulrika arbetar på Rossby Centre

24 Moln är viktiga för vattentransport, uppvärming och avkylning. De påverkar växthuseffekten!

25 Cloud-radiation interaction Cloud macrophysics Cloud microphysics“External” influence Cloud fraction and overlap Cloud top and base height Amount of condensate In-cloud conden- sate distribution Phase of condensate Cloud particle size Cloud particle shape Cloud environment Det behövs mycket information för att beräkna molnens påverkan på klimatet

26 Maximum overlapMaximum–RandomRandomMinimum True Cloud Cover at this level Real clouds IReal clouds II Maximum M-R Random Hur molnen är placerade i kolumnen ger olika molntäcke sett från marken Hur molnen fördelar sig och hur det påverkar strålningsbalansen – det jobbar jag med


Ladda ner ppt "2014-06-22 Möt några av forskarna på SMHI. 2014-06-22 Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter."

Liknande presentationer


Google-annonser