Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting."— Presentationens avskrift:

1 Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

2 Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering? - Så här används checklistan? - Var i beslutsprocessen kan den användas? - Roller och uppdrag, vem gör vad? - Lärdomar. Hur går jag vidare

3 Jämställdhetsintegrering - innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Europarådet)

4 De jämställdhetspolitiska målen - Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1.En jämn fördelning av makt och inflytande 2.Ekonomisk jämställdhet 3.Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4.Mäns våld mot kvinnor ska upphöra SCB:s kommunfakta

5 SKL:s checklista i fyra steg

6 Steg 1: Ska checklistan användas? 1.Testa relevans. Berör beslutet kvinnor och män? 2.All individbaserad statistik könsuppdelas. Vad skiljer och vad är lika? 3.Könskonsekvensbeskrivning. Vilka följder får besluten för kvinnor och män, flickor och pojkar? 4.Jämställdhetsanalys. Hur förhåller sig underlag och statistik till uppställda jämställdhetsmål?

7 Steg 2: Bakgrundsbeskrivning 1.Testa relevans. Berör beslutet kvinnor och män? 2.All individbaserad statistik könsuppdelas. Vad skiljer och vad är lika? 3.Könskonsekvensbeskrivning. Vilka följder får besluten för kvinnor och män, flickor och pojkar? 4.Jämställdhetsanalys. Hur förhåller sig underlag och statistik till uppställda jämställdhetsmål?

8 Steg 2: Exempel Trygghetsundersökning Elevers trygghet Ekonomiskt bistånd Brukarenkäter Ungdomars fritid Bibliotek Eget exempel

9 Steg 3: Könskonsekvensbeskrivning 1.Testa relevans. Berör beslutet kvinnor och män? 2.All individbaserad statistik könsuppdelas. Vad skiljer och vad är lika? 3.Könskonsekvensbeskrivning. Vilka följder får besluten för kvinnor och män, flickor och pojkar? 4.Jämställdhetsanalys. Hur förhåller sig underlag och statistik till uppställda jämställdhetsmål?

10 Steg 3: Exempel Ungdomars hälsa Eget exempel

11 Steg 4: Jämställdhetsanalys 1.Testa relevans. Berör beslutet kvinnor och män? 2.All individbaserad statistik könsuppdelas. Vad skiljer och vad är lika? 3.Könskonsekvensbeskrivning. Vilka följder får besluten för kvinnor och män, flickor och pojkar? 4.Jämställdhetsanalys. Hur förhåller sig underlag och statistik till uppställda jämställdhetsmål?

12 Vad är en jämställdhetsanalys? - Undersöker om föreslagna beslut bidrar till att nå verksamhetsmål och jämställdhetsmål - Undersöker både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet - Synliggör konsekvenserna av beslut för kvinnor, män, flickor och pojkar - Säkerställer att lagar och förordningar efterlevs - Bidrar till effektiv och säker verksamhet

13 Steg 4: Exempel Kultur- och idrottsförvaltningen i Solna Kultur- och idrottsförvaltningen i Solna Skolmiljö och fritidsaktiviteter Mysiga mötesplatser Fotbollsplanen Eget exempel

14 Jämställdhet i verksamhetsmålen ”äldre kvinnor och män” ”elever” ”flickor och pojkar i skolan” ”äldre” ”?” ”nytt jäm- ställdhets- mål”

15 Alltid kön – aldrig bara kön - Alla människor ska behandlas och bemötas på ett likvärdig sätt och få likvärdig tillgång till välfärdstjänster och service. - Att göra jämlikt är att göra skillnad, dvs. anpassa efter enskildas behov och förutsättningar. - Diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsidentitet och könsuttryck, samt ålder.

16 Lagar, riktlinjer och förordningar - Internationella MR-konventioner - Europakonventionen – svensk lag - Regeringsformen - Diskrimineringslagen - Kommunallagen - Hälso- och sjukvårdslagen - Socialtjänstlagen - Skollagen

17 CEMR-deklarationen - Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå - Uppmanar kommuner och landsting att använda sina befogenheter för att uppnå jämställdhet för invånarna - Ett frivilligt åtagande om att främja jämställdhet inom alla verksamhetsområden undertecknare i Europa, snart 90 i Sverige - Handlingsplan för jämställdhet ska göras inom 2 år

18 Checklistan - igen

19 När kan checklistan användas?

20 Roller och uppgifter i processen Förtroendevalda Revisorer Handläggare Chefer

21

22

23 Särskilt ansvar – unika möjligheter -”Genom sin närhet till befolkningens vardagsliv utgör kommuner och regioner de politiska nivåer som har bäst förutsättningar att både bekämpa ojämställdhet och förhindra att den blir bestående, och att verka för ett samhälle som är inte bara är formellt utan även reellt jämställt.”

24 Slut för idag – tack för idag! - Datum för uppföljningsmöte - Hemläxa till nästa gång - alt: Lärdomar, hur går jag vidare?

25 Vad är jämställdhetsintegrering? - En strategi för att - Synliggöra olika förhållanden och villkor - Analysera konsekvenser av hur beslut påverkar kvinnor, män, flickor och pojkar - Utforma rutiner och ledningssystem för att säkerställa jämställda verksamheter - Införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla beslut och processer.

26 Jämställdhetsintegrering – vad leder det till? - Kvalitetsutveckling – bättre verktyg för att se till individen - Effektivare resursanvändning - Förebygger diskriminering - Ett sätt att leva upp till lagen och till CEMR-deklarationen - ALLA som använder offentligt skattefinansierad verksamhet ska känna trygghet i att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så att de svarar mot båda könens livsvillkor och behov.

27 In i ordinarie styr- och ledningssystem Styrdokument Lednings- processer Kärn- processer Stöd- processer Likvärdig och bra service till kvinnor och män, flickor och pojkar Kultur Struktur

28 Analys av måluppfyllelse Uppfyllelse av jämställdhetsmål Uppfyllelse av verksamhetsmål Ej säkerställd kvalitet Låg kvalitet Ej säkerställd kvalitet Hög kvalitet Hög Låg

29 Framgångsfaktorer för jämställd verksamhetsutveckling - Förtroendevalda beslutar om systematisk jämställdhetsintegrering - Ledningen tar ansvar för att initiera, följa upp och kräva resultat - Arbeta långsiktigt och hållbart, införliva i styr- och ledningssystemen - Undvik “sidovagnar”– integrera i ordinarie verksamhet och rutiner, av de som normalt utför arbetet - Arbeta parallellt med verksamhetsförbättringar och integrering av styrsystem - Skilj på privata åsikter och uppdraget: att erbjuda en likvärdig verksamhet

30 Samtala om - Vad är framgångsfaktorer hos oss?

31 Makt och inflytande - Två av tre chefer i Sverige en man. - I offentlig sektor utgör män 25 procent av de anställda men 38 procent av cheferna procent av ledamöterna i kommunala bolagsstyrelser är kvinnor, 15 procent av ordförandena är kvinnor.

32 Ekonomisk jämställdhet - Flickor och pojkar gör könstereotypa utbildningsval som för dem ut på den könssegregerade arbetsmarknaden, där kvinnodominerade sektorer och branscher har lägre lön. - Pojkar får sämre betyg i skolan än flickor. Flickor är mer stressade över skolarbetet. - Ensamstående mammor får mindre ekonomiskt bistånd än ensamstående pappor, trots att de i genomsnitt har fler barn i hushållet. - En tredjedel av alla småbarnsföräldrar arbetar utanför vanlig kontorstid, ofta kvinnor inom vård och handel, samtidigt men få kommuner erbjuder nattöppna förskolor.

33 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - Pappor överlåter det mesta av sin föräldraledighet till mammorna, som tar ut 76 procent av den betalda ledigheten. - Betydligt fler kvinnor än män i yrkesaktiv ålder tar hand om äldre anhöriga, och det är ett obetalt arbete som ökat i omfattning de senaste decennierna.

34 Mäns våld mot kvinnor - Varje år beräknas kvinnor bli misshandlade av en nära anhörig procent av kvinnor mellan 16 och 24 år är oroliga för att utsättas för överfall eller misshandel på offentliga platser, men bara 8 procent av männen i samma ålder. - Det är också den ålder då flest kvinnor uppger att de utsatts för misshandel: 5 procent. 12 procent av de unga männen uppger att de utsatts för misshandel.

35 Samtala om - Vad blev du mest förvånad över? - Finns det liknande exempel i er verksamhet? - Vad är nyttan med att integrera jämställdhet i verksamheten?

36 Vad betyder orden? Jämlik- het Jämlik- het Genus- systemet Genus- systemet Kön Jämställd -het Jämställd -het Genus

37 Samtala om - Vad är jämställdhet för dig? - Vad säger ”folk i allmänhet” om jämställdhet? - Kan ni se några exempel inom er verksamhet där genussystemets principer råder? - Går det att motbevisa genussystemets principer - genom att ge exempel inom er verksamhet att de inte råder. - Vilka fler ord är relevanta att definiera?

38 Exempel: Trygghetsundersökning Kristianstad kommun

39 Exempel forts: Könsuppdelat

40 Samtala om - Kan era system ta fram könsuppdelad individbaserad statistik inom alla områden? - Om inte – vad behöver åtgärdas? - Hur använder ni den könsuppdelade statistiken idag? - Hur skulle ni ytterligare kunna använda den? - Vad behöver ni införa för rutiner för att det ska bli självklart med könsuppdelad statistik?

41 Exempel: Elevenkät på gymnasiet Ur: Ung livsstil i Huddinge Enkätfråga: Är du rädd när du är ute på kvällarna (efter kl 19)?

42 Samtala om - Vad säger enkäten om pojkar respektive flickor? - Vad blir du nyfiken på att veta mer om? (t.ex. är pojkar och flickor rädda för samma sak?) - Vilka åtgärder skulle kunna göras? Var ska ni början? Vilka åtgärder är effektiva för pojkar och för flickor?

43 Exempel: Ekonomiskt bistånd HushållstypUtbetald ekon bistånd & introduktionsers. Genomsnittlig samtliga (kr) Ensamstående kvinnor utan barn mkr kr Ensamstående kvinnor med barn mkr kr Ensamstående män utan barn mkr kr Ensamstående män med barn 311 mkr kr Källa: Socialstyrelsen

44 Samtala om - Hur fördelas resurserna mellan kvinnor och män? - Vilka ytterligare frågor väcker statistiken? (t ex hur kommer det sig att män får ca kr mer än kvinnor oavsett om de har barn eller inte?) - Hur ser det ut i din verksamhet om ni tittar på resursfördelningen mellan kvinnor respektive män?

45 Exempel: Bibliotek - Fler män än kvinnor besöker biblioteket för att använda internet eller för att läsa tid- ningar och tidsskrifter. - Inköp av media görs vid möten där kvinnor utgör 75 procent av deltagarna. - Av deltagarna på bibliotekens programverksamhet är 57 procent flickor/kvinnor och 43 procent är pojkar/män.

46 Exempel: Bibliotek, forts. - Flickor och kvinnor är i majoritet i bibliotekens läseklubbar. Det senaste året har deltagarantalet ökat och könsfördelningen blivit jämnare. Läsprojekt för att öka mäns intresse för litteratur och för att inspirera män att läsa för sina barn har genomförts i Umeå och i regionen. Ur Det könade landskapet, Umeå

47 Samtala om - Vad är ojämställdhetsproblemet? - Vilken ytterligare information vore intressant att känna till? - Vilka åtgärder skulle kunna vidtas för att komma till rätta med problemet?

48 Exempel: Fritid ungdomar - 71 procent av de yngre och 66 procent av de äldre tonåringar trivs bra på sin fritid. - Ungdomar i Huddinge trivs ungefär lika bra på fritiden som ungdomar i andra kommuner. - Barn i mellanstadiet i Huddinge och våra andra kommuner trivs bättre på fritiden än tonåringar. - Tonåringar i Huddinge och våra andra kommuner bedömer livet i stort på ungefär samma sätt. - Flickor i Huddinge och i alla våra andra kommuner trivs sämre med livet i stort och fritiden än vad pojkar gör. Ur Ung livsstil i Huddinge

49 Samtala om - Vad är ojämställdhetsproblemet? - Vilken ytterligare information vore intressant att känna till? - Vilka åtgärder skulle kunna vidtas för att komma till rätta med problemet?

50 Brukarenkäter – vad tycker kvinnor, män, flickor respektive pojkar? - Könsuppdela - Komplettera med frågor ur ett jämställdhetsperspektiv - Kom ihåg att också komplettera med att undersöka verksamheten. Kvinnor och män kanske har olika förväntningar och krav på vad som levereras.

51 Samtala om - Hur redovisar ni resultatet från brukarenkäter? Könsuppdelat? - Hur använder ni resultatet i er verksamhet? - Vilka frågor ställs i enkäterna? Finns det ytterligare frågor som behöver ställas för att integrera jämställdhet i själva frågorna? - Hur kan ni samtidigt mäta verksamheten?

52 Steg 2: Eget exempel

53 Steg 2: Eget exempel, forts.

54 Eget exempel: Samtala om

55 Regional utveckling - Fler kvinnor än män i länet (högskolan på största orten bidrar). En tredjedel av kvinnorna sysselsatta inom vård och omsorg, största arbetsgivaren för kvinnor. - RUP:en (regional utvecklingsplanen) prioriterar skog och industri. Målet i RUP:en är en ökad befolkning. - Lissabonstrategin: Kvalitet i kommunala kärnverksamheter som vård och omsorg, hälso- och sjukvård, kultur och fritid samt skola och utbildning avgör länets attraktionskraft. - Vad är det som ligger till grund för prioriteringarna? Att det traditionellt manliga i länet ändå prioriteras och det traditionellt kvinnliga inte gör det? Ur Myten om kvinnorna som flyr och männen som styr, Region Gävleborg

56 Regional utveckling, forts. - Utbildningsnivå avgör om kvinnor och män lämnar länet. Fler kvinnor än män studerar så fler kvinnor lämnar. Målet måste vara att det finns jobb för kvinnor och män på rätt nivå. - Män får jobb utan högre utbildning. Män som väljer att studera vidare kommer inte tillbaka till en region där högre utbildning inte premieras. - Kvinnorna har högre utbildning än männen, trots det får kvinnor i genomsnitt 92 procent av männens lön. - I bolagsstyrelser är 83 procent av ledamöterna män. Av VD:arna i kommunala bolag är 89 procent män.. - Vi får i Gävleborg en överutbildad kvinna på golvet och en topp bestående av män utan akademisk utbildning. Ur Myten om kvinnorna som flyr och männen som styr, Region Gävleborg

57 Exempel: Idrottsanläggning - Undersökning bland elever på högstadiet samt gymnasiet - ”Vår studie visar att tonåringar önskar att Huddinge kommun inom idrottsområdet i första hand ska satsa på gym. Pojkar både i högstadiet och i gymnasiet önskar att det i första hand ska satsas på gym och på andra plats i pojkars önskemål kommer satsningar på fotbollsplaner.” - ”Både högstadieflickor och gymnasieflickor tycker i första hand att kommunen ska satsas på badplatser utomhus. Tonårsflickor tycker i andra hand att det ska satsa på gym.” Ur Ung livsstil i Huddinge

58 Samtala om - Citatet ”Vår studie visar att tonåringar önskar att Huddinge kommun inom idrottsområdet i första hand ska satsa på gym.” - Vilka konsekvenser får slutsatsen för pojkar och flickor om kommunen satsar på gym?

59 Exempel: Ungdomars hälsa - Pojkar i högstadiet och i gymnasiet i Huddinge skattar sin hälsa högre än flickor. Sämst hälsa bedömer flickor på gymnasiet sig ha. Detta gäller i alla våra undersökningskommuner. - Flickor i Huddinge liksom i övriga kommuner anger också att de i högre grad än pojkar haft ont i huvudet och magen (ej mensvärk), varit trötta, haft svårt att sova, haft oro/ångest, varit nedstämda m.m. - Flickor som besöker fritidsgård skattar sin hälsa lägre än de flesta andra grupper av flickor. Ju bättre skolbetyg elever har desto bättre hälsa upplever de sig ha.

60 Exempel: Ungdomars hälsa, forts. - Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor oberoende av mått på fysisk aktivitet. Flickor tycks däremot ha något bättre matvanor än pojkar. - Huvudskälen till att många pojkar och flickor inte idrottar/tränar är enligt dem själva att det finns andra saker som är roligare och att de inte orkar. Ur Ung Livsstil i Huddinge

61 Samtala om - Föreslå några åtgärder som skulle kunna förbättra flickors och pojkars hälsa i Huddinge. - Gör en könskonsekvensbeskrivning av de olika förslagen till åtgärder. Beskriv på vilket sätt åtgärden skulle förbättra eller försämra situationen för flickorna respektive pojkarna. - Lista även vad som fattas i materialet, vilken ytterligare information som hade varit värdefull att känna till.

62 Steg 3: Eget exempel

63 Steg 3: Eget exempel, forts.

64 Eget exempel: samtala om

65 Inriktningsmål inom kultur- och fritidsförvaltningen Solna 1.Solna ska stärkas som kulturstad 2.Solna ska ha attraktiva mötesplatser och ett mångsidigt utbud av kultur- och fritidsverksamhet 3.Solna ska räknas som en av Sveriges främsta idrottsstäder 4.Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare (Solna stads årsredovisning 2010, Kultur och fritidsnämnden)

66 Samtala om - Beskriv hur verksamheten/målen ska vara utformade för att bidra till de jämställdhetspolitiska målen.

67 Exempel: kartläggning skolmiljö och fritidsaktiviteter - Resultat av kartläggningen: 90 procent av tiden används våra fritidsmaterial och elevutrymmen av pojkar. Mysiga mötesplatser saknas. Analysera med hjälp av jämställdhetspolitiska målen: - Makt: vem har makt över inköpen, vem har tillfrågats, vem har blivit lyssnad på och vem har inte blivit lyssnad på? - Ekonomi: resursfördelningen av kostnader inköp material, fördelningen av lokalanvändningen, personaltiden? - Obetalt: vem förväntas plocka undan och vem plockar personalen undan efter? - Våld: är miljön fri från sexuella trakasserier och våld? Hur förebyggs och följs sexuella trakasserier och våld upp?

68 Samtala om - Bidrar skolmiljön och fritidsaktiviteterna till de jämställdhetspolitiska målen? Ge exempel. - Vilka åtgärder skulle kunna öka jämställdheten?

69 Exempel skolmiljö: - Resultat: Kartläggningen av skolmiljön visade att flickorna saknade mysiga mötesplatser i skolan. - Föreslå åtgärder: - som uppfyller flickornas behov - som bryter de traditionella könsmönstren

70 Samtala om - Vad blir konsekvensen av åtgärderna? - Vilka för- och nackdelar finns på kort och lång sikt med de olika alternativen? - Vad är skolans uppgift?

71 Exempel fotbollsplanen - Mål: ”Det är viktigt att vi tillgodoser varje elevs rätt att leka på alla delar av skolgården.” - Analys: ”Om vi låter fotbollsplanen fungera som den gör, dominerar och äger pojkar 99 procent av ytan och flickor endast 1 procent.”

72 Samtala om - Hur kan åtgärderna bidra till de jämställdhetspolitiska målen? - Vilka åtgärder vidtar ni? - Vad blir konsekvenserna?

73 Steg 4: Eget exempel

74 Steg 4: Eget exempel, forts.

75 Eget exempel: samtala om

76 CEMR-deklarationen - Har vi undertecknat CEMR:s deklaration för jämställdhet på lokal och regional nivå? - Finns handlingsplan? - Hur arbetar vi med deklarationen? - Hur styr och följer vi upp arbetet? - På vilket sätt kan CEMR:s deklaration för jämställdhet användas till att förbättra min verksamhet?

77 Samtala om - När antogs deklarationen? - Hur kan deklarationen implementeras? - Har handlingsplan antagits? Om inte när ska den antas? - Vad innehåller handlingsplanen? - Hur påverkar CEMR-deklarationen er verksamhet? Vilka områden berör er verksamhet?

78 Artikel 6. Bekämpa stereotyper - ”Undertecknaren förbinder sig att bekämpa och i möjligaste mån förebygga fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som har sin grund i föreställningen att det ena eller andra könet är överlägset eller underlägset eller i stereotypa kvinno- och mansroller.”

79 Samtala om - Ge exempel på stereotyper som finns inom ert verksamhetsområde. - På vilket sätt kan ni bekämpa stereotyper inom ert verksamhetsområde?

80 Exempel: Kön och ålder

81 Exempel: Kön och socioekonomi

82 Exempel: Kön och födelseland

83 Exempel: Kön och stadsdelar

84 Samtala om - Hur kan ni föra in fler dimensioner än kön i statistiken? - Vad innebär det för er verksamhet att alla människor ska bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt? - Hur kan ni anpassa generella insatser så att de svarar mot olika människors olika behov och förutsättningar? - Vad händer när ni ser på t.ex. funktionsnedsättningar, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet ur ett jämställdhetsperspektiv? Samtala om

85 Handläggares roll och uppgift - Vilka rutiner finns för framtagande av beslutsunderlag? - På vilket sätt kan rutinerna jämställdhetssäkras? - Hur kan ni använda vägledning för jämställdhetsanalys för handläggare? - Vilka är politikens riktlinjer och beslut kopplat till jämställdhet? - Hur kan jag säkerställa kompetens i jämställdhetsfrågorna?

86 Handläggaren, forts. - Hur kan jag använda den könsuppdelade statistiken? - Hur kan jag som handläggare kvalitetssäkra mina beslutsunderlag? - Hur kan beslutsunderlagen väga olika beslut mot varandra - synliggöra målkonflikter? - Hur kan jag som handläggare se förbi mina egna fördomar? - Hur kan jag skriva underlag som är förståeliga och fria från genusbias? - Om jag saknar kompetens – hur kan jag skaffa kompetens? Hur kan jag använda de resurser som finns i organisationen?

87 Chefernas roll och uppgift - Vad är chefernas uppgift för att säkerställa jämställda beslutsunderlag? - Vad är målet med jämställdhetsarbetet? - Hur kan det skapas förutsättningar för medarbetarna att göra jämställdhetsanalyser? - Hur säkerställer ni att metoder finns för att genomföra analyser? - Hur säkerställer ni kompetens bland medarbetarna?

88 Cheferna, forts. - Hur samordnar och styr ni jämställdhetsarbetet? - Hur kan jämställdhet integreras i styrningen? - Hur kan politikens mål förverkligas? - Hur mäta om verksamheten/service är jämställd? - Hur jämställd är jag som chef? - Hur kan vi säkerställa att beslutsunderlagen är jämställdhetssäkrade? - Hur kommuniceras frågan till medarbetarna, alla verksamheter?

89 Förtroendevaldas roll - Hur kan vi säkerställa jämställda beslutsunderlag? - Hur kan vi säkerställa att vi fattar jämställda beslut? - På vilket sätt kan checklistan för jämställdhetsanalys bidra till arbetet?

90 Förtroendevalda, forts. - Hur kan jämställdhet integreras i styrningen? - Hur kan resursfördelningen mätas? - Hur kan mål med jämställdhetsarbetet sättas? - Hur dessa mål integreras i nämnders och bolags verksamhet? - Hur kan det mätas att kommunen levererar jämställd service? - Hur kommunicerar vi till medborgarna, kvinnor, män, flickor och pojkar? - Minskar eller ökar ojämställdheten? Hur ska ni kunna revidera och följa upp verksamheten och resultaten? - Hur ska verksamheten/resultaten kunna förbättras?

91 Jämställda förtroendevalda? - Hur jämställda är vi förtroendevalda? - Hur kan vi kompensera eventuell ojämställdhet i representation? - Hur kan vi säkerställa att kvinnor, män, flickor och pojkar blir hörda/delaktiga? - Hur kommunicerar vi till medborgarna?

92 Revisorernas roll - Hur kan resursfördelningen granskas ur ett jämställdhetsperspektiv? - Finns det områden där det skulle vara intressant att göra en riskbedömning utifrån ett jämställdhetsperspektiv? - På vilket sätt kan checklista för jämställdhetsanalys användas?

93 Revisorerna, forts. - Vad är ert uppdrag kopplat till jämställdhet? - Vilka beslut finns kopplat till jämställdhet inom ditt ansvarsområde? Var vore det relevant? - Vad gör ni idag? Vad kan ni ytterligare göra? - Vilka rutiner har ni som gör att arbetet med jämställdhet blir kontinuerligt? - Hur kan ni följa upp resultaten för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar i årliga redovisningar?


Ladda ner ppt "Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting."

Liknande presentationer


Google-annonser