Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING FÖR UTBILDARE. Psykiska funktionshinder och hjälpmedel EN VÄRLD AV NYA MÖJLIGHETER.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING FÖR UTBILDARE. Psykiska funktionshinder och hjälpmedel EN VÄRLD AV NYA MÖJLIGHETER."— Presentationens avskrift:

1 VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING FÖR UTBILDARE

2 Psykiska funktionshinder och hjälpmedel EN VÄRLD AV NYA MÖJLIGHETER

3 NAMN ORT ARBETE ERFARENHETER AV HJÄLPMEDEL FRITIDFÖRVÄNTAN PÅ UTBILDNINGEN Presentationsövning

4 Tillbakablick-Nuläge-Framtid HumanTeknik

5 Tillbakablick Psykiatrireformen 1995 Hjälpmedelsinstitutet HumanTeknik HumanTeknik i Karlstad/Avdelningen för socialpsykiatri 2005 Nationell Psykiatrisamordning Nuläge Nationellt Kunskapsnätverk/HumanTeknik i Karlstad Utbildning för utbildare Framtid ”Ambition och ansvar” Betänkande SOU 2006:100 - Åtgärder för tillgänglighet och delaktighet - Forskning och utveckling

6 HumanTeknik  Treårigt pionjärprojekt inom området psykiska funktionshinder och hjälpmedel Projektets största del: Prova hjälpmedel i bostaden, Hjälpmedelsinstitutet, Schizofreniförbundet och RSMH Allmänna Arvsfonden, Karlstads Universitet, Karlstad kommun, Landstinget i Värmland

7 HumanTeknik i Karlstad  12 deltagare med psykossjukdom och/eller tvång  Utgått från behov/funktionshinder  Hjälpmedel som komplement till stöd och hjälp i del dagliga livet för trygghet, självständighet och för att bli mer aktiv.  Ta makten över sitt eget liv.

8 Exempel på problem i vardagen: Minne – svårt att komma ihåg, svårt att lära nya saker Initiativ – svårt att ta initiativ till vardagliga aktiviteter Tidsuppfattning – svårt att passa tider, påbörja/avsluta Struktur – svårt med ordning och reda Stress – svårt med avslappning och ro, sömnstörningar Isolering – svårt att vara delaktig i samhället

9 Resultat av enkät i HumanTeknik • 12 av 12 tycker att hjälpmedel varit till stöd i vardagen • 11 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till större självständighet • 12 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till större trygghet • 11 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till mer struktur • 11 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till att man blir mer aktiv • 9 av 12 tycker att hjälpmedel bidrar till ökad delaktighet i samhället

10 Resultat Produkterna/hjälpmedlen har fungerat bra för målgruppen - ökad livskvalitet: färre akutbesök, minskad medicinering - ökad självständighet: minskat boendestöd, medicinera själv - ökad egen aktivitet: i boende och samhällsliv - ökad trygghet: bättre sömn, kan passa tider och ta initiativ

11 Kognitivt stöd •Tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt • Rutiner, vanor och strategier • Tid och planering • Kognitiva hjälpmedel • Vanliga produkter/egenvård

12 Funktionshinder

13 Hälso- och sjukvårdslagen: ”…målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen” (§2) ”…varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd” (§ 2a ) Socialtjänstlagen: ”…skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet” (§ 1:1) ” …den som inte själv kan tillgodose sina behov och inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt” (§4:1)

14 Landstinget Kommunen Psykiatri Socialpsykiatri/Socialtjänst  HSL / LPT / LRV Landstinget skall förebygga, utreda och behandla psykiska sjukdomar i öppna och slutna vårdformer  Patient  Sjukdom  Utredning - vetenskap och beprövad erfarenhet - symptom - diagnos  Erbjuda behandling  ”Second Opinion”  Möjlighet till tvångsinsatser  Inskriven/Utskriven  SoL / LSS Kommunens ansvar är att erbjuda olika boendeformer, boendestöd, daglig sysselsättning och en meningsfull fritid  Brukare/Klient  Funktionshinder  Utredning - teorier/vetenskap om socialt arbete - svårighet att klara vardagliga aktiviteter - behov av stöd  Beslut om bistånd  Rätt att överklaga beslut  Frivilliga insatser  Borta/Hemma SAMVERKANSAMVERKAN

15 Funktionshinder – handikapp Sjukdom/skadaPsykos/schizofreni Tvång Nedsättning av vissaKognitivt: minne, tid funktionerinitiativ, planera Funktionshinder – gerPassa tider, hålla ordning, betydande svårigheter attsvårt att ta initiativ och klara vardagengenomföra dagliga sysslor Handikappet uppstår närKlarar inte av att inte adekvat stöd ges eller sköta hemmet, vågar erhållsinte gå ut, isolering Underlätta med hjälpmedel, stöd, vanor och rutiner

16 ”För en psykiskt funktionshindrad är det lika svårt att utföra enkla vardagssysslor, som för en blind att läsa en bok eller en döv att höra en symfoni” (Lennart Lundin, Ove S Ohlsson ”Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar” Cura Bokförlag 2002)

17  Dolda funktionshinder  Syns inte utanpå  Svårt att förstå problematiken  Man vill - men kan inte – ej lathet  Dåligt bemötande  Diskriminering Psykiska funktionshinder

18 Kognitiva förmågor De processer som sker i vår hjärna när vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder oss av information Det kognitiva systemet tar in information via olika kanaler – syn, hörsel, känsel, smak och lukt Kognitiva funktionsnedsättning Gör det svårt att minnas, planera, lösa problem, svårigheter med tidsuppfattning, ordförståelse och abstrakt tänkande

19 Nedsatt kognitiv förmåga kan finnas hos personer med • Psykisk sjukdom • Autism/Asperger • ADHD • Demenssjukdom • Neurologiska sjukdomar • Whiplashskador • Utvecklingsstörning • Traumatiska hjärnskador

20 Kognitiva funktionsnedsättningar kan påverka  Förmågan att ta hand om sig själv i det dagliga livet  Förmågan att umgås med andra – social kontakt  Förmågan att arbeta eller att delta i regelbundna aktiviteter

21 Executiva funktioner  Reducerad förmåga att ta initiativ  Svårigheter med planerings- och organisationsförmåga  Reducerad förmåga att skapa struktur i vardagen  Tidsuppfattning  Oförmåga till automatiskt agerande  Svårigheter att motivera sig själv  Svårigheter med att kunna skjuta upp behovstillfredsställelse  Oförmåga att värdera sina egna insatser  Svårigheter att fokusera, att hålla kvar eller fördela uppmärksamheten, bearbeta information

22 Central Coherence – central samordning Svårigheter att:  se helheten, fastnar lätt i detaljer  få livets detaljer att hänga ihop  skapa meningsfulle sammanhang  känna igen ansikten  tolka ansiktsuttryck  tolka kroppsspråk

23 Theory of mind – mentalisering, tankestörning i inlevelseförmågan Svårigheter att:  ta en annan människas perspektiv  tolka signaler i ett mänskligt samspel  förstå att andra människor har känslor  förstå att andra tänker

24 Abstrakt tänkande  Svårigheter med övergripande begrepp  Svårigheter att se helheten för detaljer  Svårigheter att föreställa sig förhållanden man inte upplevt

25 Kroppsuppfattning och stresstålighet  Stressöverkänslighet  Försämrad feedback från kroppen  Sömnrytmstörningar  Överkänslighet mot ljud, ljus och beröring

26 Minne och inlärning  Det tar längre tid att lära sig nya saker  Försämrat arbetsminne  Svårt att plocka fram rätt kunskap  Svårt att använda det man kan i en ny situation  Svårt att se likheter mellan det som händer nu och som hänt tidigare

27 Hjälpmedel

28 Värdegrund ”Utan en god tillgång till hjälpmedel kommer många människor med funktionshinder att utestängas från möjligheten att studera, arbeta, utöva medborgerliga rättigheter och skyldigheter samt klara det vardagliga livet” (SOU 2004:83 Hjälpmedel – betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen) Det handikappolitiska arbetet ska - undanröja hinder för full delaktighet i samhället - förebygga diskriminering - ge självständighet och självbestämmande

29 Hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel komihågklocka, handdator, timstock, medicinkarusell,shake-awake bolltäcke, whiteboard, filofax Kognitiva miljöanpassningar dörröga, spisvakt, uppmärkning i bostaden Somatiska hjälpmedel hjälpmedel för rörelsehinder, hörsel- och syn

30 Tid Minne Initiativ Struktur Sömn/stresshantering  Skapar trygghet  Ger självständighet  Ökar daglig aktivitet  Ökar delaktigheten i samhället Kognitiva hjälpmedel för…

31 Hjälpmedel för tid  Komihågklocka  Timstock  Armbandklockor med dagliga larm och textmeddelande  Handdator  Mobiltelefon  Shake-Awake väckarklocka

32 Hjälpmedel för minnet  Komihågklocka  Handdator  Armbandsklocka med dagliga larm och textmeddelande  Almanacka/Filofax  Whiteboardtavla  Checklistor  Uppmärkning i bostaden

33 Hjälpmedel för att ta initiativ  Komihågklocka  Armbandsklockor med dagliga larm och textmeddelande  Handdator  Mobiltelefon  Whiteboardtavla

34 Hjälpmedel för struktur  Uppmärkning i bostaden  Backar och lådor  Checklistor  Komihågklocka  Whiteboardtavla  Armbandsklocka med dagliga larm och textmeddelande  Handdator  Mobiltelefon

35 Hjälpmedel för sömn/stresshantering  Bolltäcke  Spisvakt  Dörröga  Nummerpresentatör  Handdator  Armbandsklocka med larm och textmeddelande  Komihågklocka

36 Delaktighet Trygghet Självständighet

37 Bolltäcke Ett sovtäcke med insydda bollar för taktil stimulering Problem Sömnstörningar Ångest/Oro Störd kroppsuppfattning Stress Resultat  Trygghetskänsla  Somnar snabbare  Sover djupare  Ångestdämpande  Minskad sömnmedicin

38 Komihågklocka En klocka där man talar in egna meddelande för till exempel påminnelse och initiativ Problem Svårt att ta initiativ Svårt att komma ihåg Svårt att veta vilken ordning Resultat  Självständighet  Trygghet att veta att man inte glömmer  ”Tjata på sig själv, på det man vill bli tjatad på”

39 Problem Svårt att veta hur lång tiden är t ex äta frukost, duscha, arbetsuppgifter, rast/vila, se på TV… Resultat  Skapar tidsuppfattning  Trygghet, att veta hur länge  Självständighet, att ingen behöver påminna/”tjata” Timstock Visar tiden med lysdioder, som slocknar varefter tiden går, ger signal vid slut

40 Ger trygghet att bli påmind Påminnelse att det är dags att ta medicin Självständighet  Klara av att ta sin medicin själv  Minskad risk att överdosera medicin eftersom den är låst  Personal behöver inte åka ut med enbart medicin Medicinkarusell Doseringshjälpmedel med påminnelsesignal 1-4 larm per dag, aktuell medicin matas fram, låsbar

41 Trygghet Inte behöva lägga energi på att komma ihåg tiden, använda sin kraft och ork till aktiviteter istället Hjälp för att komma igång, ta initiativ  Vakna själv  Ta medicin själv  Komma ihåg, komma i tid till läkarbesök mm  Ta initiativ till vardagliga aktiviteter och sysselsättning, städa mm Påminnelsehjälpmedel armbandsklocka med alarm, handdator, mobiltelefon, påminnaren

42 ”Egentligen har man väl alla ingredienserna, det är bara det att man inte vet hur man ska använda sig av dom…..”

43 Att tänka på  Underlätta koncentrationen – ha korta samtal, sammanfatta ofta  Använd papper och penna – skriv punkter  Hjälp till att bygga upp dagliga rutiner som stödjer aktivitet  Minska intrycksmängden  Lära in metoder/strategier för aktivitetsutförande  Använda olika hjälpmedel

44 Att tänka på  Anpassa miljön  Sömnstörningar ökar kognitiva problem – arbeta med att förbättra sömnen  Insatser direkt riktade mot problemet  Insatser som kan hjälpa personen att kompensera sina svårigheter

45 Förskrivning - erfarenheter • Landsting och kommun ansvarar för hjälpmedel enligt HSL • HSL är en ramlag- olika regler i hela landet • Det finns ingen gällande definition av begreppet hjälpmedel • I många fall finns en i förväg bestämd sortimentslista för förskrivning • Egenansvar för hjälpmedel kan vara problematiskt • Tillgänglighet? Vart vänder man sig? • Arbetsterapeuter… Förskrivningsrätt… Hjälpmedel…

46 Psykiska funktionshinder och hjälpmedel  Ökad kunskap behövs - om kognitiva funktionsnedsättningar och vad de innebär för den enskilde - om hjälpmedel  Skyldighet enligt HSL att erbjuda hjälpmedel  Svårt att få hjälpmedel förskrivna  Viktigt att personal/närstående påvisar behov och efterfrågar hjälpmedel  Kognitiva hjälpmedel är lika viktiga och självklara som somatiska hjälpmedel

47 Bemötande

48 Mervärde -för mig själv och andra Uppväxt Normer Attityder Beteende Möten Värderingar I samhället Inställningar Hur jag agerar - familjen - lagar Förhållningssätt i mötet med - socialt - egna normer Referensramar andra - religion Mindervärde Vi vet intuitivt vad -för mig själv som är ”rätt eller fel” och andra

49 ….vid varje möte med andra människor måste vi fråga oss om vi väckte eller släckte hoppet hos den vi mötte….

50 BEMÖTANDE  Regeringsdirektiv 1997  Utredare Bengt Lindqvist  Olika delrapporter  Betänkande SOU 1999:21  Regeringens proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare” – en nationell handlingsplan för handikappolitiken

51 BEMÖTANDE  Den kollektiva nivån  Den organisatoriska nivån  Den individuella nivån

52 BEMÖTANDE Den kollektiva nivån • grundläggande mötet uppstår i politiken • anger tonen och förutsättningarna • lagstiftningen • riksdag och regering

53 BEMÖTANDE Den organisatoriska nivån • uppfattning och tolkning av lagar och förordningar på myndighetsnivå • förändringsprocess viktig

54 BEMÖTANDE Den individuella nivån • etisk grund på arbetsplatsen • förmåga till empati • kunskap om de olika målgrupperna

55 BEMÖTANDE Det enskilda mötet Tag hänsyn till att personen har kognitiv problematik: • Avsätt tillräckligt med tid • Tydlig struktur – underlättar och skapar trygghet • Tydlig och enkel kommunikation – spara på orden • Både muntlig och skriftlig information-använd papper och penna • Minska intrycksmängden • Var pedagogisk – gör kunskap av det som ”alla andra vet” • Sammanfatta ofta – be även motparten att göra det samma


Ladda ner ppt "VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING FÖR UTBILDARE. Psykiska funktionshinder och hjälpmedel EN VÄRLD AV NYA MÖJLIGHETER."

Liknande presentationer


Google-annonser