Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige Roger Pyddoke Urban Björketun Finansierat av Bisek.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige Roger Pyddoke Urban Björketun Finansierat av Bisek."— Presentationens avskrift:

1 Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige Roger Pyddoke Urban Björketun Finansierat av Bisek

2 Biseks mål och projektets »Bisek (Bilens sociala och ekonomiska betydelse): Att ta tillvara bilens potential att stödja förvärvsarbete och det sociala livet under människans olika levnadsperioder och i olika geografiska miljöer. »Projektet: Att undersöka hur bilens potential för att uppnå rörlighet utnyttjas, med särskilt fokus på låginkomsttagare och landsbygd.

3 Projektets mål »Att analysera bestämningsfaktorer för bilanvändning och bilägande. »Att analysera med avseende på i vilken geografisk områdestyp individen bor, individens disponibla inkomst m.m. »Dessa samband viktiga för att bedöma prisförändringar och politik

4 Syfte bilanvändningsanalysen »Analys av bestämningsfaktorer för körsträckor »Replikera och uppdatera skattningar av bensinpriskänslighet m.m. »Utvidga skattningar till fler grupper och geografiska områden i synnerhet landsbygd

5 Data » »Körsträckor för alla bilar ägda av en individ »Kön, Ålder, Bostadsort/Områdestyp »Disponibel inkomst »Bensinpris, Bilinköpsindex »Avstånd till arbetsplats »Antal barn

6 OmrådestypAntal milj invånare Tätort5,4 Tätortsnära landsbygd 1,5 Glesbygd,12 Skärgård,03 Totalt7,1

7

8 Modell Körsträcka (t) = a ln Inkomst + b Avstånd arbetet + c Körsträcka (t-1) + d Bensinpris + e Bilprisindex + f Körsträcka fgå saknas »c ”tröghetsfaktor” »24 modeller

9 Tätort och landsbygd »Tröghet väger tungt »Trögheten i anpassning något större i landsbygd. »Inkomst har klart större effekt på körsträcka i landsbygd än i tätort. »I landsbygd har avståndet till arbetet något större effekt på körsträckan än i tätort.

10 Män och kvinnor »Små skillnader mellan män och kvinnor i deras bilars körsträckefunktioner »Mäns körsträckor mer känsliga för inkomster än kvinnors. »Kvinnors körsträckor litet mer känsliga för avståndet till arbetsplatsen än mäns.

11 Tröghet »Tröghetsfaktorn högre i Sverige 0,4 jämfört med 0,25 för UK. »Indikerar att de långsiktiga elasticiteterna i Sverige är cirka 1,6 gånger de kortsiktiga medan de är 1,3 gånger i UK. »Detta indikerar att anpassning av körsträckor sker långsammare i Sverige.

12 Inkomstelasticitet »Inkomstelasticiteten avtar med stigande inkomst »Individer med låga inkomster vill öka sin bilanvändning! »Detta borde rimligen vara fallet för den lägsta inkomstkvartilen också »Fel tecken för den lägsta inkomstkvartilen

13 Bensinpris »Högre bensinpris leder till längre körsträckor (troligtvis inte signifikant skilt från noll) »Rimligen återspeglar det att körsträckorna ökat under den studerade perioden »Flera tänkbara källor till bias som inte kunnat kontrolleras bort (många försök) »Svaghet att vi inte kan koppla till sambor.

14 Fordonspris och antal barn »Fordonsprisindex: fel tecken och stor varians (ej signifikant), verkar således ha svag effekt på körsträckor »Barn ökar körsträcka i Sverige, minskar i UK.

15 Syften med bilägande analysen »Att analysera bestämningsfaktorer för bilinnehav »Att analysera vad som kan utlösa att bilinnehav inleds respektive upphör »Att kunna säga mer om bilinnehav i lands- och glesbygd

16 Bidraget »Data från används »Matstoms 2002 data från »Analys med dynamisk modell »Bilprisindex »Avstånd till arbetsplats »Antal barn

17 Bilägande 2005 i de olika områdestyperna TotaltMänKvinnor Tätort43,659,029,1 Tätortsnära61,276,445,2 Glesbygd61,077,143,8

18 Bilägande 2005 i de olika inkomstkvartilerna i procent TotaltMänKvinnor Kvartil 121,831,515,5 Kvartil 241,458,129,9 Kvartil 358,973,944,5 Kvartil 470,178,153,0

19 Ordered probit »En modell för val av antal bilar »Normalfördelning i botten »Intervallgränser »Funktion för indikatorvariabel

20 y* = a I + bC + c Di + d U + f P + g D1 + h D2 + i D3 + j D1 + k PFt + m PBt Modellen innebär att intervallgränserna och koefficienterna estimeras med maximum- likelihood metod

21 Estimering »En modell för tätort och en för landsbygd (inkl. glesbygd) eftersom skillnaderna är små i bilanvändning mellan landsbygd och glesbygd. »Många observationer för tätort gjorde att vi valde att göra ett slumpmässigt urval av tätortsobservationer.

22 Resultat »Bilinnehavet (både inget och minst en bil) trögrörligt »Män mer benägna (än kvinnor) att skaffa bil och mindre benägna att avluta ägande. »Landsbygdsbor (både män och kvinnor) mer benägna (än tätortsbor) att skaffa bil och mindre benägna att avsluta ägande.

23 »Paradox att vi inte finner någon effekt av inkomst när bilinnehavet verkar starkt korrelerat med inkomst »Avstånd till arbetet har ingen effekt »Ökat bensinpris ökar benägenheten att äga två bilar. »Ökat bilinköpsindex minskar benägenheten att ha en bil men ökar benägenheten att ha två i landsort

24 »Benägenheten att skaffa bil större för medelålders än för unga »Benägenheten att upphöra äga bil störst för äldre. Därefter följer unga och medelålders. »Barn minskar benägenhet att äga bil tätort men ökar den i landsbygd.

25 Slutsatser »Betydande oförutsedda metodproblem i främst bilanvändningsmodellen »Vissa resultat verkar dock rimliga. »Icke-förväntade och insignifikanta samband resultat kastar skugga över alla resultat. »Fortsatt forskning behövs om modellerna ska utvecklas för att ge fullt ut rimliga resultat


Ladda ner ppt "Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige Roger Pyddoke Urban Björketun Finansierat av Bisek."

Liknande presentationer


Google-annonser