Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv på undervisning och lärande Lund 4 juni 2013  Grundantaganden om undervisning och lärande – hur har de.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv på undervisning och lärande Lund 4 juni 2013  Grundantaganden om undervisning och lärande – hur har de."— Presentationens avskrift:

1 Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv på undervisning och lärande Lund 4 juni 2013  Grundantaganden om undervisning och lärande – hur har de förändrats över tid?  Vad påverkar elevers lärande?  Undervisning och lärande vilka samband finns?

2 Från förmedling till social och verbal interaktion Förändringar i grundläggande antaganden om undervisning utifrån forskning :  Erfarenheter viktigare än utvecklingsstadier!  Kvaliteten på kommunikationen avgörande!  Varierad undervisning viktigare än anpassning till olika lärstilar!  Kollektiva erfarenheter särskilt viktiga för yngre elever! (Alexander, 2010)

3 Vad studeras inom fältet Educational Psychology?  Hur implicit, informellt och formellt lärande går till hos enskilda individer utifrån hjärnans arbete, uppfattningar av kunskapsobjekt hos den enskilde samt olika känslomässiga aspekter.  Undervisningsstrategier som stödjer elevers lärande.  Elevers motivation och handlingsorienteringar inför olika skoluppgifter, men också engagemang och känsla av tillhörighet i grupper, skolor och klassrum. Motivation och engagemang som resultat av skolans arbete.  Motivationspotentialer i klassrumsinteraktion och kommunikation (jfr (Håkansson & Sundberg, 2012).

4 LIFE-centret vid Stanford om lärande  Lärande för förståelse är centralt!  Novisen fokuserar på de direkt framträdande, ytliga dragen av de aktuella begreppen och lärandeobjekten.  ”Den kunnige” känner igen djupstrukturerna bakom en idé eller situation, det vill säga en förståelse för ”varför” och ”hur” och inte bara ”att”.  Den avgörande frågan är inte om eleven lär sig eller inte, utan om vad och hur lärandet bidrar till en rikare och mer nyanserad förståelse (jfr Håkansson & Sundberg, 2012).

5 Mer om lärande från Stanford  Lärande handlar om ”en anpassad omorganisering i ett komplext kognitivt system” (Bransford et al., 2006, s. 220).  Genom att förändra de filter som vi betraktar omvärlden med kan vi̊ successivt utveckla en alltmer komplex och fördjupad förståelse för vår omvärld.  Undvik fixering vid vissa åldrar och utvecklingsstadier, fokusera undervisningens utformning och hur denna kan stödja och utmana alltmer nyanserade och fördjupade kunskapsstrukturer.

6 Vad påverkar elevers lärande – på individnivå?  Viktiga påverkansfaktorer som successivt kan påverkas i hemmet, förskolan och skolan. - Intellektuellt engagemang - Positiva attityder till lärande - Betydelsen av ansträngning - Känslan av att vara en ”lärande individ”  Lägg märke till! Effekter av självskattning (d=1.44), kön (d=0.12), motivation (d=0.48) samt tidigare kunskaper (d=0,67), effekter av hemmiljö (d=0.57) (jfr Hattie, 2009)

7 Elevers motivation – viktiga frågor  Den sociala miljön: Hur påverkar klassrumsklimatet, olika incitament för skoluppgifter i kompisgruppen, lärarens samspel med eleverna etc.?  Den enskildes motivation: Vilka är mina chanser att lyckas med denna uppgift, i detta ämne i denna klass etc.?  Värden: Varför skulle jag bry mig om detta? Vad får jag ut av att engagera mig etc? (jfr Brophy, 2008; Håkansson & Sundberg, 2012)

8 Vilken typ av undervisning påverkar elevernas utveckling av lärandekapaciteter?  Strukturerade uppgifter med fokus på metakognitiva strategier  Utbyte mellan lärare och elever om syftet med aktiviteten  Smågruppsinteraktion  Uppgifter som gynnar ömsesidig återkoppling mellan elever och mellan lärare och elev  Diagnostisk återkoppling kopplad till uppgiften (jfr Higgins m.fl. 2007)

9 Vad är god undervisning? – en generell referensram  Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: 1) en kollektiv 2) en ömsesidig 3) en stödjande 4) en målinriktad 5) och en kumulativ dimension (jfr Alexander, 2010)

10 Specifika undervisningsstrategier som gynnar utveckling av lärandekapacitet och studieresultat Några exempel:  Strukturerad undervisning  Studiemetoder – metakognitiva strategier  Samarbetslärande – smågruppsinteraktion  Återkoppling  Kamratbedömning(jfr Hattie, 2009)

11 Formativ bedömning i kombination med lämplig återkoppling Men inte vilken återkoppling som helst!  Viktigt att lärare söker återkoppling från eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till eleverna  Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var de gör fel, missförstår, inte är engagerade i etcetera.  Till eleverna om vad de behöver utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr Hattie, 2009)

12 Återkopplingens olika nivåer  Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar, behov av ytterligare information).  Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas och effektivare informationssökning).  Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften).  Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS! Den minst effektiva formen!

13 Några (kritiska) frågor!  Effektiv undervisning – riktad mot vad: Mätbara kunskaper, grundläggande värden, demokratiska förmågor?  Undervisning och/eller elevers lärande i fokus?  Kan fokus på internationella kunskapsmätningar och ”strömlinjeformad” undervisning hämma verklig skolutveckling?


Ladda ner ppt "Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv på undervisning och lärande Lund 4 juni 2013  Grundantaganden om undervisning och lärande – hur har de."

Liknande presentationer


Google-annonser