Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Finland Kärki Anne

En presentation över ämnet: "Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Finland Kärki Anne"— Presentationens avskrift:

1 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Finland Kärki Anne

2 Sammanfattning av arbete i Finland
I Finland, rapporterar 8,7% av den vuxna befolkningen (16-65 åringar) ingen tidigare erfarenhet av datorer eller saknar mycket grundläggande datorkunskaper. Däremot får 42% av den vuxna befolkningen poäng på de högsta nivåerna i problemlösning inom teknik-rika miljöer, en andel betydligt över genomsnittet för OECD-länderna som deltar i undersökningen the Survey of Adult Skills (PIAAC) Men- i internationell jämförelse är de finländska, över 50-åriga personernas know-how i hur man använder informationsteknik i tillämpad problemlösning, på markant lägre nivå jämfört med yngre åldersgrupper. Survey (N=802) resultat om användning av och attityden till teknologi inom åringa, 19 % använder internet; åriga 26 %, åriga 15 %, åriga 6 % (KÄKÄTE-projekt 2011).

3 Förändring från teknologi- till användar- perspektiv pågående
Användar-orientering Integration av användare och deltagande användare objekt till subjekt användaren är aktivt involverad i FoU & I verksamhet Ekosystem Netvärket av aktörer som deltar i detta samarbetet. I Living Lab-case man identifierar de mest lämplinga aktörer som bildar ad hoc ekosystemet Öppen innovation Organisationer kan inte enbart förlita sig på sina egna FoU & I verksamhet Real-life miljö Användaren arbetar och lever i sin egen vardag Det är inte en steril laboratoriemiljö och provning av det byggda utrymmet, eller miljön Den normala arbetsmiljön där människor arbetar, lever och har sin fritid Living Labs

4 LivingLabs i Finland Helsinki FUNGERANDE HEM är ett informationscenter och en utställning som presenterar lösningar, teknologi, redskap och produkter för tillgängliga och trygga hem. Home for all Pori Accessible home –konsept finns i nästan alla stora städer

5 The Living Lab on Wellbeing Services and Technology in among Regionstars 2013 finalists, involved 3 regions in Finland Idag är små och medelstora företag djupt involverade i utvecklingen!

6 Projekt KÄKÄTE Genomförs tillsammans med The Union for Senior Services och Centralförbundet för de gamlas väl. Finansiering av Penningautomat Förening (RAY). Publikationer (på finska) Utveckling av geroteknologi (i Finland), KÄKÄTE-rapporter 1/2011 Äldre, boende och teknologi, KÄKÄTE-rapporter 2/2011 Automater och betalterminaler ur äldre människors synvinkel, KÄKÄTE-forskning 1/2012 Användning av och attityden till teknologi av 75–89-åriga – Rapport om undersökning På kommande: Äldre och teknologi – Mina erfarenheter med teknologi . KÄKÄTE-forskning 2/2013

7 Guiden om säkerhetstelefoner, KÄKÄTE-guide 1/2011
Datasystem i äldreomsorgen – En sammanfattning, KÄKÄTE-guide 2/2012 GPS för äldre, KÄKÄTE-guide 3/2012 Lås-guiden, KÄKÄTE-guide 4/2012 Guiden om lågfartshissar, KÄKÄTE-guide 5/2012 Gemensam dator i äldreboendet – hur få liv i den! KÄKÄTE-guide 6/2013 Äldre möter teknologi -dvd (diskussionsunderlag) 2011 Kartläggningen om projekten som pågår eller nyligen har pågått i Finland inom geroteknologi – kommer snart att rapporteras.

8 De viktigaste resultaten
Tillsvidare har vi inte ett systematiskt format för att involvera både användare (äldre, anhöriga, personal) och företag i processen att utveckla ny eller existerande välfärdsteknologi. Men vi är på vägen.. Projekt har visat att Användarpaneler bestående av äldre fungerar (KÄKÄTE) När företag använder ”end-user consultation” från idéstadiet till produktionsstadiet blir teknologin mera accepterad. Även dementa personer kan fungera som informanter inom trygghets teknologin (Sallinen et al. 2013) Den teknik som användes i Servicehus representerade "low-tech" eller "mid-tech" teknik, t.ex. larm armband, golv säkerhet och olika kommunikations-och övervakningssystem eller hjälpmedel för rörlighet, hörsel eller syn.

9 - Åldersgruppen 80 + som sådan utgör en mycket annorlunda teknisk generation jämfört med yngre åldersgrupper. I föreliggande studie har de datorbaserade tjänster och system uppfattats som komplicerad på grund av bristen på tidigare erfarenheter med datorer. Ens lära sig vid hög ålder var med försiktighet. I framtiden bör mer uppmärksamhet ägnas åt hur införandet av ny teknik görs bäst med äldre människor och hur den uppenbara rädslan för teknik skulle kunna övervinnas. Lounamaa, A. et al.(red.). Teknologioiden mahdollisuudet iäkkäiden tapaturmien ehkäisyssä. [Tekniken som hjälp för att förebygga olyckor bland äldre]. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Diskussionsunderlag 6/ sidor. Helsingfors, Finland > Säkerhetskunnande måste ingå i kompetensen hos alla som vårdar, behandlar, rehabiliterar och assisterar äldre personer. I Finland har de anhöriga en allt viktigare roll numera, äldre som bor hemma betyder att vi sparar €/person/år och total 2,8 M€/år (Kehusmaa S. Folkpensionsanstalten i Finland FPA 2013)

10 TEKNOLOGIN OCH ETIKEN I VÅRD OCH OMSORG INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN 2010, ETENE Riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården, Social- och hälsovårdministeriet - Syftet med rapporten är att stöda personalen inom social- och hälsovården att handla på ett etiskt hållbart sätt. - Utvecklingen, utvärderingen, anskaffningen och utnyttjandet av teknologi förutsätter mångsidig sakkunskap och samarbete. Personalen ska utbildas. Det behövs också riksomfattande rekommendationer.

11 Framgångsfaktorer – hinder i Finland
Omfattningen av att använda teknik i vård och tjänster som erbjuds för äldre vuxna bestäms av graden av acceptans av teknik bland äldre vuxna och deras vårdnadshavare. Acceptans av teknik, i sin tur, verkar vara medierade av två individuella föreställningar: - Upplevd användarvänlighet - Upplevd användbarheten av produkter. Ringa uppmärksamhet har hittills fästs vid frågor som gäller de äldres medverkan gällande ibruktagande och användning av teknologi; hur de äldre skapar sitt eget liv genom de val de gör och genom de åtgärder de vidtar, och huruvida denna medverkan respekteras av beslutsfattarna. Med andra ord, tas beslut om användning av teknologi av de äldre eller för de äldre?

12 En etisk diskussion behövs, för att den nuvarande teknologin verkar vara utformad utgående från organisationens behov, och inte utgående från behoven hos de äldre.

13

14 Life-Based Design A holistic approach to designing humantechnology interaction, Leikas J VTT Technical Research Centre of Finland. Design för de äldre är otillfredställande . Det finns många problem och hinder som försvårar effektiv användning av teknologiska lösningar. Det finns en klar bild av de äldres behov , men teknologin som behövs är inte alltid tillgänglig. I vissa fall finns det teknologiska lösningar, men de äldre har svårt att använda sej av dem. Utmaningarna är stora! -> Riktningen borde vara design för det verkliga livet!

15 Nya initiativ i Finland
Programmet Innovativa städer (INKA) Oulu (Uleåborg) skall koordinera Temat Framtidens Hälsa. Organiseringen av utbudet av välfärdstjänster förändras. Med hjälp av nya modeller, strävar man efter både ekonomisk nytta samt också efter att erbjuda individbaserade tjänster. Lösningen är tredelad. Inkluderande tjänster utmanar människan att ta ett större ansvar för sitt eget välbefinnande. -Den inkluderade medborgaren är aktivt involverad i utvecklingen av näringsverksamhet (business) och nya typer av tjänster. -Det Trådlösa sjukhuset använder nyaste radio- och ICT teknik för att producera tjänster inom hälsovården - ”Connected Health” –programmet möjliggör dessa förändringar på nationell nivå och så att man drar nytta av det som man är bra på regionalt. Connected Health visionen är att främja individens välmående och hälsa. Med hjälp av smarta lösningar kombineras offentliga och privata tjänster till ett fun gerande utbud av tjänster.

16 Nya lagar Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), dvs. den så kallade äldreomsorgslagen träder i kraft Syftet med denna lag är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och förbättra möjligheterna att i kommunen delta i utvecklandet av servicen. Dessutom är syftet med lagen att förbättra möjligheterna för äldre personer att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och påverka innehållet och utförandet av sina tjänster. Förverkligandet av målen eftersträvas på tre olika sätt genom: bestämmelser om kommunens allmänna skyldigheter att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och säkerställa de social- och hälsovårdstjänster som äldre behöver bestämmelser om äldre personers servicebehov och att tillgodose det bestämmelser om att säkerställa kvaliteten på tjänsterna i sådana erksamhetsenheter som ordnar social- och hälsovårdstjänster för äldre (4 kap).

17

18 Användarcentrerad och användarvänlig orientering på uppgång
Användarcentrerad och användarvänlig orientering på uppgång. Etiska synpunkter kommer att i större utsträckning tas i beaktande inom utvecklingen av teknologi samt inom beslutsfattandet gällande användningen av teknologi.