Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

God kvalitet i fritidshem - grund för elevers lärande, utveckling och hälsa.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "God kvalitet i fritidshem - grund för elevers lärande, utveckling och hälsa."— Presentationens avskrift:

1

2 God kvalitet i fritidshem - grund för elevers lärande, utveckling och hälsa

3 Fritidshemmets kunskapsmål •fritidshemmets styrdokument talar om hur verksamheten ska vara snarare än vad eleven som enskild individ ska uppnå •ingen kursplan eller detaljerade kunskapsmål •verksamheten ska stimulera barns fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling •stark betoning på värden och normer

4 God kvalitet i fritidshem – grund för elevers lärande, utveckling och hälsa •Svenska fritidshem unika •Ung verksamhet •Kraftig utbyggnad •Stora nedskärningar

5 Figur 1: Hur många barn som gick i fritidshem åren (Skolverket (2012:c), under efterfrågade mått) Snabb utbyggnad av fritidshemsverksamheten Figur 1: Hur många barn som gick i fritidshem åren (Skolverket (2012:c), under efterfrågade mått)

6 Elever i grupperna har ökat markant Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som helhet (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått)

7 Antal och andel inskrivna barn i olika åldersgrupper samt barn per avdelning 2010 Kommun Antal års- arb. i fth totalt Andel (%) årsarb. med ped. högskole -utb, fth totalt Antal inskrivna barn per årsarb, fth totalt Antal årsarb, kommun- ala fth Andel (%) årsarb. med ped. högskole - utb, kommun- ala fth Antal inskrivna barn per årsarb, kommun- ala fth Antal års- arb, enskilt fth Andel (%) årsarb, med ped. högskole -utb, enskilt fth Antal inskrivna barn per årsarb, enskilt fth Samtliga kommuner , ,8 Malmö , , ,5 Jönköping , , ,1 Stockholm , , ,1 Göteborg , , ,4

8 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen samt antal barn per årsarbetare 2010 Kommun Antal barn i komm- unen In- skrivna barn år totalt In- skrivna barn år därav andel (%) i kommu -nala fth In- skrivn a barn 6-12 år därav andel (%) i enskil- da fth In- skrivn a barn 6-9 år totalt (%) i fth In- skrivna barn 6-9 år därav andel (%) i kommu- nala fth Inskrivn a barn 6-9 år därav andel (%) i enskilda fth In- skrivn a barn år totalt i ( %) In- skrivna barn år därav andel (%) i kommu -nala fth In- skrivn a barn år därav andel i en- skilda fth Antal in- skrivna barn per avdel- ning totalt Antal in- skrivna barn per avdelni ng kommu- nala fth Antal in- skrivna barn per avdel- ning i enskild a fth Samtliga kommuner ,1 38,4 Malmö ,837,856,7 Jönköping ,238,532,4 Stockholm ,2 Göteborg ,742,5

9 Fritidshem - ett gränsland i utbildningslandskapet

10 Fritidshemmets verksamhet •Kunskap i fritidshem •Gemenskap och relationer som en grund i fritidshemmets verksamhet •Lek och estetiska processer som form för arbete i fritidshem

11 Informellt lärande i fritidshem •spontant, intressestyrt, frivilligt •saknar uttalat mål – aktiviteten är ofta sitt eget mål och lärandet ”fås på köpet” •många och skiftande lärandesituationer gynnar det informella lärandet •inriktat på nuet: lösa problem här och nu för att kunna utöva en viss aktivitet •inriktat på framtiden: lära sig att fungera som människa och som medborgare, i sin vardag och i samhället i stort, i sig själv och tillsammans med andra •demokratiska värden har en central plats

12 Kunskapserbjudanden och kunskapsmöjligheter = fritidshemmets didaktik •didaktisk kompetens i fritidshem - förmåga att läsa av och tolka situationer för att kunna använda dem som ett stöd för elevernas lärande och utveckling •fritidspedagogerna ger kunskapserbjudanden - eleverna omförhandlar och utvecklar till något eget •kunskapserbjudandena blir till kunskapsmöjligheter

13 Med fokus på läraryrkets sociala och emotionella dimensioner Relationer i förhållande till elevers skolprestationer: •kamratpåverkan •program för utveckling av sociala förmågor/social kompetens

14 Kamratrelationer och relationsskapande ur elevers perspektiv: •relationerna med kamraterna i fokus under skoldagen •vara en lyckad elev = hantera situationer på egen hand, lösa och reda ut problem och konflikter •självständighet = ha förmågan att samspela med andra •vikten av att vara snäll - nyttja sin självständighet till att göra sådant som gynnar andra (bidra till att lösa konflikter, ha roliga idéer kring aktiviteter) •att göra rätt och att göra bra saker i relation till andra •den som saknar förmåga att göra ”rätt och bra saker” riskerar att hamna utanför

15 •veta vad som är normalt och lämpligt beteende •stärka sin position: god förståelse för att vara elev, intressanta kunskaper t ex fritidsintressen och förmåga att förmedla dessa •duktig i skolan och god kamrat värderas högt, den som inte är stark inom något av områdena kan kompensera genom intressanta kunskaper utanför skolan •skola och den organiserade fritiden snarare förhindrar än stödjer kamratskapande •pedagogiska insatser kan stödja barn med låg medvetenhet om vad som styr relationsskapande •relationsskapande är något som vi lär, lärare måste därför skapa förutsättningar för och stödja sådana processer

16 Kamratstatus och hälsa •kamratstatus i skolklassen har direkt samband med hälsa som vuxen •lägre status bland kamraterna löper högre risk för de flesta sjukdomar •att gå i en klass där statusfördelningen är ojämn ger sämre hälsa som vuxen (oavsett om man själv har hög eller låg status)

17 Kamratskapande i fritidshem •praktikgemenskap och allianser •öppna och stängda allianser •att organisera rum och aktiviteter samt erbjuda öppna och lockande aktiviteter kan främja samspel mellan elever i fritidshemmet •vikten av fria ”odesignade” utrymmen - möjligheter att själv handla och vara aktiv mellanrum •främja elevers skapande och samskapande med elever och lärare •att skapa gemenskap är mening •pedagogiska insatser kan vara det som avgör om en aktivitet utvecklas till att bygga på ömsesidighet och samverkan

18 Åtgärder - kontextuella villkor •Undersökningar i Malmö stad kring vilka faktorer som gör att man lyckats få åringar att gå kvar i fritidshem och varför kommunen ligger något lågt när det gäller 6-9-åringar. •Kartläggningar av vad föräldrar, elever och fritidshemspersonal anser om fritidshemmen och dess verksamhet. •Fortbildning för rektorer kring fritidshemmets verksamhet •Utvecklingsstrateg för fritidshem centralt som har ett övergripande ansvar för kommunens fritidshem

19 Åtgärder – tillvarata fritidspedagogers kompetenser •Använd den kompetens fritidspedagoger har fått i utbildningen och låt dem arbeta med elevers sociala utveckling på individ och gruppnivå, relationsskapande, konflikthantering, ledarskap samt kunskaper inom det praktiskt estetiska området. •Ge dem ansvar att t ex ansvara för förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

20 Åtgärder – för att skapa en god pedagogisk verksamhet för alla barn •Lärarutbildad personal •Rimlig arbetstid i skolsamverkan •Färre elever i gruppen •Ändamålsenliga lokaler •Kompetensutveckla de som inte har fritidspedagogisk utbildning


Ladda ner ppt "God kvalitet i fritidshem - grund för elevers lärande, utveckling och hälsa."

Liknande presentationer


Google-annonser