Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SNS Välfärdsrapport 2011: Inkomstfördelningen i Sverige Anders Björklund Markus Jäntti Institutet för social forskning (SOFI) Ett FAS-centre Stockholms.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SNS Välfärdsrapport 2011: Inkomstfördelningen i Sverige Anders Björklund Markus Jäntti Institutet för social forskning (SOFI) Ett FAS-centre Stockholms."— Presentationens avskrift:

1 SNS Välfärdsrapport 2011: Inkomstfördelningen i Sverige Anders Björklund Markus Jäntti Institutet för social forskning (SOFI) Ett FAS-centre Stockholms universitet

2 Våra syften Ge en bred bild av inkomstskillnader i Sverige jämfört med i andra länder När och på vilket sätt har Sverige haft en jämn fördelning av inkomster. Håller denna position på att gå förlorad? Underlag för diskussion Tunt med politiska rekommendationer

3 2. Fördelningen av årsinkomster: utveckling, nuläge och internationella jämförelser • För årsinkomster finns förhållandevis mycket information för Sverige och andra länder • Fokus på disponibel inkomst – Alla hushållsmedlemmars inkomster – Netto (bruttoinkomst+bidrag-skatter) – Försörjningsbördan beaktas – Varje individ tilldelas en ”korrigerad” disponibel inkomst • Disponibel inkomster fångar konsumtionsstandard • Disponibel inkomst därför välfärdsrelevant. Men svåranalyserad rent orsaksmässigt.

4 När var den svenska inkomstfördelningen som jämnast? Gini: övergripande mått

5 När var den svenska inkomstfördelningen som jämnast? : Toppens (högsta 5%) andel

6 När var den svenska inkomstfördelningen som jämnast? Relativ fattigdomen (50% av medianen)

7 Utvecklingen fram till 1975 Sämre underlag men: Allt tyder på utjämning under större delen av 1900-talet

8 Utvecklingen sedan tidigt 1980-tal: inkomstnivåer

9 Utvecklingen sedan tidigt 1980-tal: drivkrafter

10 Sverige jämfört med andra länder: Gini

11 Sverige jämfört med andra länder: inkomstnivåer

12 Känsliga grupper: relativ fattigdom

13 Känsliga grupper: inkomstnivåer

14 Känsliga grupper: relativ fattigdom i flera länder

15 Övergripande slutsatser • Stigande inkomstskillnader över hela fördelningen sedan 1980 • Kapitalinkomsterna drivkraft • Men även har Sverige och de övriga nordiska länderna jämnt fördelade inkomster (över hela fördelningen) än andra länder • Stigande relativ barnfattigdom, men ändå stigande inkomstnivåer och låga nivåer internationellt sett fram till mitten av 2000-talet

16 3. Inkomsterna över livscykeln: livsinkomster och fluktuationer Med information om inkomster för samma individer under flera år kan vi observera: 1.Fördelningen av ”långsiktiga inkomster” (i bästa fall ”livsinkomster”) 2. Fluktuationer i inkomsterna över tiden

17 Långsiktiga inkomster Mindre information än för årsinkomster. Men litteraturen växande

18 Två frågor i kapitlet 1.Är långsiktiga inkomster (livsinkomster) ”mer relevanta” än årsinkomster? 2.Hur förändras svaren på frågorna i kapitel 2 om tidshorisonten förlängs?

19 Är livsinkomster ”mer relevanta”? Om individens välfärd beror enbart på livsinkomsten är svaret ja. Men en stabil inkomst är normalt att föredra framför en ojämn. Därför är välfärden över hela livet en funktion av både livsinkomsten och stabiliteten i inkomsterna

20 Men om instabiliteten vore ett höginkomstfenomen? Dom borde väl kunna utjämna konsumtionen på egen hand! Slutsatser från svenska paneldata : Instabiliteten högst bland dem med låga långsiktiga inkomster Skatter och bidrag gör inkomsterna mer stabila

21 Vår slutsats • Inkomster under långa perioder inte ”mer relevanta”. Instabiliteten i inkomster (som fångas i årsinkomster) också relevanta. • Men utrymme för mer forskning där information om längre perioder används på ett bättre sätt och kompletterar årsinkomster

22 Hur förändras svaren på frågorna i kapitel 2 om långsiktiga inkomster anses ”mer relevanta” 1.Långsiktiga inkomster rent matematiskt jämnare fördelade än årsinkomster. 2. Rangordningen av länder: densamma! 3. Skatter och transfereringar utjämnar också långsiktiga inkomster

23 4. Jämlikhet i möjligheter: familjebakgrundens betydelse Många menar: Vid lika möjligheter blir det lättare att acceptera skillnader Svårt mäta jämlikhet i möjligheter Men familjebakgrunden finns ofta i data. Stark förankring att föräldrabakgrunden inte ska ha stort inflytande: ”Föräldrarnas plånbok ska inte avgöra”

24 Inkomst och familjebakgrund Genomgång av färsk litteratur som vi bidragit till: Relaterad till litteratur om social rörlighet och klassrörlighet, men inte riktigt samma sak. Huvudfråga: hur viktig är familje- och uppväxtbakgrunden för inkomsten i vuxen ålder?

25 Intergenerationella inkomstsamband (dvs samband mellan föräldrar och barn) Analogi med kroppslängd: Föräldrar som är 10 cm längre än genomsnittet barnen är i genomsnitt 6,2 cm längre än snittet Föräldrar med 10% högre inkomst än genomsnittet Barnen får i genomsnitt 2,4 % högre inkomst än genomsnittet (Sverige)

26 Hur ser detta ut i andra länder? LandFar-son samband: 10% högre än snittet för fadern ger följande för sonen USA4,5% Italien4,4% Frankrike4,2% Storbritannien3,7% Kanada2,7% Australien2,5% Tyskland2,5% Finland2,4% Norge2,4% Sverige2,4% Danmark1,4%

27 Hur mycket av inkomstskillnaderna förklaras med faderns inkomster? LandAndel som förklaras av faderns inkomst USA20% Italien19% Frankrike18% Storbritannien14% Kanada7% Australien6% Tyskland6% Finland6% Norge6% Sverige6% Danmark2%

28 Är detta mycket eller litet? Inte extremt mycket, särskilt inte i de nordiska länderna Men familje- och uppväxtvillkoren är mer än föräldrars inkomst (särskilt mer än bara faderns) Knep: undersök likhet mellan syskon. De delar föräldrars inkomst men mycket mer som vi inte kan mäta direkt

29 Mått på likhet mellan syskon i inkomst LandAndel av inkomstskillnaderna som förklaras av faktorer som delas av syskon USA49% Tyskland43% Sverige25% Finland26% Danmark23% Norge14%

30 Vad beror dessa länderskillnader på? Mycket svårt att säga Men rimligen samma mekanismer bakom familjebakgrundens mindre betydelse som bakom den jämna inkomstfördelningen: lönefördelning utjämningspolitik

31 5. Sammanfattning och framtidsutsikter Huvudslutsats: Strikt fördelningsmässigt framstår de nordiska länderna som framgångsrika oavsett om målet formuleras i termer av: 1. Årsinkomster 2. Långsiktiga inkomster eller 3. Möjligheter Kanske samma mekanismer?

32 Tolkningar av den ”nordiska modellen” Tolkning 1: Många instrument används och de ger en stor sammanlagd effekt Slutsats: motverka stigande inkomstskillnader genom att välja något som biter utan att förstöra incitamenten: högre barnbidrag (flerbarnstillägg)

33 Tolkning 2: en dynamisk politisk- ekonomisk process

34 Är vi på väg mot ännu större skillnader? • Kanske, men att det är kapitalinkomsterna som driver uppgången tyder på andra saker • Om så ändå är fallet räcker inte höjda barnbidrag. Politik som utjämnar produktivitet och förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden behövs liksom politik som ökar stödet för utjämnande institutioner.


Ladda ner ppt "SNS Välfärdsrapport 2011: Inkomstfördelningen i Sverige Anders Björklund Markus Jäntti Institutet för social forskning (SOFI) Ett FAS-centre Stockholms."

Liknande presentationer


Google-annonser