Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tema: Att lära in matematik ute 2. Ett växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på upplevelser. Platsen: naturen, parken, skolgården, stadsmiljön.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tema: Att lära in matematik ute 2. Ett växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på upplevelser. Platsen: naturen, parken, skolgården, stadsmiljön."— Presentationens avskrift:

1 Tema: Att lära in matematik ute 2

2 Ett växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på upplevelser. Platsen: naturen, parken, skolgården, stadsmiljön Innehållet: utgår från verkligheten, bygger på det som finns på platsen Sättet: Alla elever ska vara aktiva. De ska själva få en upplevelse av något, gärna tillsammans med andra. Reflektionen: De räcker inte med upplevelser för att kunskap ska uppstå, reflektion och efterarbete är nödvändigt.

3 Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Olika lärstilar Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Lust och engagemang Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till den egna förmågan

4 Grundläggande begrepp och uppskattningar Skapande och lek är västentliga delar i det aktiva lärandet. Rörelse och hälsa Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Samarbeta och kommunicera matematik Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

5 Förankra skolkunskaper i verkligheten Läraren ska organisera arbetet så att eleven successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat ansvar, samt får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

6 Några forskares tankar… • Torkel Klingberg beskriver i ”Den lärande hjärnan”(2011) hur konditionsträning har positiv effekt på inlärning. • Nina Nelsen: hur vistelse i naturen får oss att samarbeta och kommunicera bättre. • Richard Lesh: hur laborativa aktiviteter inte bara fungerar som en länk från det konkreta till det abstrakta, utan även för att få tillfälle att tillämpa abstrakt matematik i konkreta situationer. • Peter Gärdenfors beskriver i ”Lusten att förstå”(2010) hur mönstrens hjälp kan hjälpa oss att generalisera inom matematiken.

7 För att kunna kommunicera måste man vara säker på orden och på vad de betyder. Det är viktigt att vi vuxna själva använder språket korrekt. I PISA –studien 2009 bedömdes det att cirka 70 procent av de misslyckade lösningarna i matematik berodde på läsförståelse. I matematiken är jämförelse-, läges- och tidsord vanligt förekommande. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

8 Ett utdrag från Gudrun Malmers bok ”Bra matematik för alla”: Jämförelseord Storlekstorstörrestörst litenmindreminst Antalmångaflerflest fåfärrefärst(minst antal) Kvantitetmycketmermest litemindreminst Massatungtyngretyngst lättlättarelättast Längdhöghögrehögst låglägrelägst

9 Lägesord ipåöverunderförst sistföreefteruppner ovanpåöverstundersti börjani slutet i mittenframförbakombredvidmellan högst upplängst nernärautanförinnanför ovanförnedanföruppåtnedåtfram bakframåtbakåtvänsterhöger

10 Tidsord nudåförralltidaldrig oftaoftasti dagi morgoni går i förrgåren stundlänge sedansällanibland sedanstraxsnartnyss Fler ord allaingennågonuddajämna hälftendubbeltknapptdrygtungefär fulltomresten

11 Material: Bara det eleverna finner på platsen. Genomförande: Låt eleverna plocka var sitt naturföremål. Dela in klassen i grupper om 4-5 elever. Låt varje grupp ställa sig i ordning från den som har det största föremålet till den som har det minsta. Ett tips kan vara att börja med störst - minst. Diskutera varför de tycker som de gör. Fortsätt sedan med • Längst - kortast • Tjockast - tunnast • Bredast - smalast • Tyngst - lättast • Äldst - yngst Eleverna tränar kommunikation och ser behovet av enhetliga mått. De arbetar med jämförelseord

12 Material: hemlig påse med uppdrag och kanske en vit duk att redovisa sina uppdrag på. Genomförande: Eleverna delas in i par. Varje par får ett uppdrag, läsa, genomföra och sedan rapportera till läraren. När uppdraget är godkänt får man ett nytt. Exempel på uppdrag: -Ställ dig mellan två smala träd! -Vad finns det ovanför dig nu? -Peka på en gren som sitter högre upp än din axel. -Hämta färre kottar än du har fingrar på en hand. Övningen ger både lästräning, matematik- och naturkunskap, rörelse och samarbete.

13 Läs mer och inspireras av ” Att lära in matematik ute 2” av K Molander, M Wejmark, M Bucht och R Lättman-Masch (OutdoorTeaching Förlag AB) Finns att låna ute på kommunens skolor/fritids.


Ladda ner ppt "Tema: Att lära in matematik ute 2. Ett växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på upplevelser. Platsen: naturen, parken, skolgården, stadsmiljön."

Liknande presentationer


Google-annonser