Kvinnoliv under antiken och medeltiden

En presentation över ämnet: "Kvinnoliv under antiken och medeltiden"— Presentationens avskrift:

1 Kvinnoliv under antiken och medeltiden

2 Aten 300-400 f.Kr Kvinnounderskott
Kort medellivslängd 35 år kvinnor, (män 40) infektionssjukdomar, pest, Tidig barnafödande, graviditet, abort Undernäring Utsättning – oönskade eller vanskapta barn sattes ut för att dö

3 Kvinnors ställning var svag
Aristoteles: Kvinnan är underlägsen i allt Platon: även kvinnorna i eliten skulle delta i styrning av staten Hustru för att födda legitima barn (medborgare) Konkubiner för kroppens behov (slavar, ej medborgare) Kurtisaner/ hetärer för nöjes skull (ej medborgare, men med utbildning inom dans, musik) Sapfos på ön Lesbos – 600 f. Kr. dikter med kärleksförklaringar till andra kvinnor

4 Att gifta sig och föda barn
Gifts bort tidigt 14 – 15 år - oftast till en mycket äldre man Saknar politiska rättigheter Främste uppgift är att föda – särskilt pojkar Instängda utom för religiösa högtider Beskyddade - alltid omyndig Övervakade - Förmögna kvinnor fick inte gå ut ensam; Kvinnoavdelning i huset: Gynaikeion. Äkta par levde helt skilda liv! Medel- och överklassflickor fick lära sig läsa och skriva, kanske spela lyra. Spinna, väva, sköta hemmet Arbetande kvinnor hade större frihet till ett socialt liv.

5 ”Kvinnans lott” Av alla väsen med förnuft och ande är Kvinnan mest beklagansvärd på jorden. Vi köpa med vår hemgift som betalning en make - en tyrann med envåldsmakt över vår kropp, vad ännu värre är. Vågspelet gäller: har en man av heder och ej en usling fallit på vår lott? Skilsmässan gagnar ej en kvinnas rykte, hon har ej rätt att gå ifrån sin man. Hon kommer till ett hus med nya vanor; själv får hon gissa - hemma har ju ingen lärt henne det - hur maken bäst behandlas. Kan hon den konsten och ett mänskopar fromt böjer nacken under samma ok, är lyckan funnen. Annars hellre dö! Trivs mannen ej i hemmet, går han ut och glömmer alla själens ledsamheter hos någon ungdomsvän och god kamrat. Men vi ha ingen annan än den ende. Det sägs att kvinnans liv är utan fara, hon sitter hemma, mannen går i krig. Falskt! Hellre vill jag stå i tre bataljer bak skölden än blott en gång föda barn. Medea av Euripedes

6 Sparta Kvinnor ansågs vara mest frigjorda i hela Grekland
mer jämlikt med männen. Uppfostrades som pojkar för att bli starka mödrar Giftermål vid 14 – 15 år gammal Inte viktigt att läsa, skriva Deltog inte i politiken men i det offentliga livet genom kroppsövningar

7 Rom Kvinnans ställning kopplad till familjens. Socialklass bestämmer.
Kvinnor är medborgare men saknar politiska rättigheter. Mer synliga än i Aten. Utbildning är viktig för adelskvinnor. Fadern är familjens överhuvud. Pater familias Rätten till egendom kopplad till barnafödande ( 3 barn för de som är föddfria, 4 för frigivna)

8 Äktenskap Äktenskap – bara fria män och kvinnor kunde vara gifta enligt lagen Gravstenar visar lagliga äktenskap och gemenskap mellan man och hustru

9 Medeltiden 500 e.Kr. – 1500 e.Kr.

10 Kvinnor är synliga, men källmaterial är sparsamt
Aktiv roll vid kristendomens införande -Budskap att alla är lika i guds ögon är tilltalande Lika viktigt att frälsa män som kvinnor Kvinnor fick stöd mot avlivandet av nyfödda barn. Barnasjälar lika viktiga som vuxnas

11 Äktenskap Ett avtal mellan två individer som blev giltigt genom prästens välsignelse och det följande …. Kvinnans samtycke var nödvändigt men, Kyrkan satte åldern för äktenskap vid 12 år för flickor och 14 för pojkar. Tidigt äktenskap inom aristokratin (eller i alla fall avtal om äktenskap) var vanligt. Men så tidiga äktenskap var inte bra för bondehushållen. Paret var för ungt att sköta ett hushåll. Enligt kyrkan blev äktenskap först giltigt när de nådde vuxenålder.

12 Kyrkan noga mellan barn födda inom och utom äktenskap.
Detta var en nyhet i Norden Många präster kringgick påbudet om celibat - hushållerskor var konkubiner. Skilsmässa förbjudet – men det hindrande inte stormännen från att byta hustru därför att den förste inte födde barn . Kyrkan införde äktenskapshinder i stället - äktenskapet var ogiltigt om man var släkt med varandra Kvinnans ställning svag Släkten kontrollerade hennes giftermål, bestämde storleken av och innehållet av hemgiften. Kvinnans makt hängde ihop med släktens men var man ogift var man omyndig. När man gifte sig blev maken hustruns målsman.

13 Kvinnan på landsbygden

14 Ställning berodde på böndernas status
Gifte sig vid 20 år, barn med 2 -3 års mellanrum. Levde till drygt 60 år om de inte dog i barnsäng eller av sjukdom Gården var ett gemensamt företag. Hustrun ”fick lås och nyckel” Bilder där de jobbar sidan vid sidan, men hon ansvarar för inomhus arbete och mannen för utomhus.

15 Kvinnorna i städerna Många olika sätt att försörja sig
Skrån - undantag när hantverkare dog – då kunde hans änka driva verkstaden vidare. De flesta jobbade inom familjerna – de deltog i verkstadsarbetet eller skötte bodförsäljningen. Kvinnor kunde ha egen yrkesverksamhet skild från mannen. Oftast gällde det småhandel, tillverkning av livsmedel

16 Damerna med politisk och ekonomisk makt
Kvinnor kunde ärva troner – erövra dem. Inte alltid fördelaktig att ärva en förläning. Men om slottsherren drog ut på korståg var det frun som skötte länet. Äktenskap var riskablare för damerna än för bondkvinnan eftersom damerna inte ammade barnen och därför kunde utsättas för tätare graviditeter. Rika flickor giftes bort tidigt – inte säkert att de skulle överleva en graviditet.

17 Heliga kvinnor Här kunde kvinnor och män ses som jämlikar även om kvinnor inte kunde bli präster. Kvinnor i kloster, nunnor, hade hög status. Klostren var ganska öppna och fungerade som skolor, en chans att ägna sig åt studier – litteratur, konst, musik, läkekonst. Vissa klostren var ”stängda” som den svenska Birgittas orden.

18 Jeanne d’Arc En bondflicka som börjat höra himmelska röster, bland annat från helgon som uppmanade henne till att rädda fosterlandet från engelsmännen i 100-årskriget. Hon brändes på bål av engelsmännen för häxkonster och trolldom.

19 Trolldomsskräck Djävlarna äro runt omkring dig. De flyga i vädret såsom kajor och kråkor och skjuta och kasta utan återvändo efter oss. Där sväva de såsom skyn över oss, flaxa och flyga allestädes omkring oss såsom humlor i oräkneliga hopar, låta ock ofta se sig i lekamlig skepnad, draga fram såsom eldslågor på himlen i drakeskepnad eller andra skapelser.

20 Sedan hednisk tid associerades kvinnor med trolldom och magi
I den första nordiska trolldomsprocessen i Bergen 1325 är det fråga om kärleksmagi. Av heliga Birgittas helgonprocess 1390 kan man läsa att det inte var ovanligt att man vände sig till en trolldomskunnig person för känsliga problem.

21 Häxförföljelserna tillhörde mest till 1500 – 1600 talen
1497 trycktes en bok Häxhammaren -beskrevs hus man skulle känna igen en häxa. Tryckerikonst gjordes att texten blev tillgänglig för en större krets. var som värst i de protestantiska länderna Den sista dödsdomen mot en häxa i Sverige fälldes i Eskilstuna år Den sista häxprocessen var på 1750-talet.