Syn på kunskap Syn på lärande

En presentation över ämnet: "Syn på kunskap Syn på lärande"— Presentationens avskrift:

1 Syn på kunskap Syn på lärande
Student i förändring Syn på kunskap Syn på lärande

2 Debatten - ”det är fel på skolan”
”Svenska studenter har alla svar men inga frågor” Svenska och kontinentala studenter (polska , tyska) konstruerar sin förståelseprocess på två olika sätt). Kontinentala studenter förstår genom att fråga. Svenska studenter däremot genom att ge svar. (Krzysztof Bak DN Kultur 11/3-2013)

3 Debatten - ”det är fel på studenten”
Våra studenter kan inte svenska Att historiestudenter saknar grundkunskaper i historia har vi accepterat. Men när de saknar redskapet för att ta till sig humanistisk vetenskap – språket – måste vi slå larm. Det skriver ­Hanna Enefalk och åtta andra historiker vid Uppsala och Linköpings universitet. ( UNT 2/1 2013

4 Debatten – ”det är högskolans fel – ett systemfel”
Högskolan släpper igenom sämre studenter. Sveriges Radio: Kaliber 15/9 2013 ” Lärare har ju i alla tider klagat på att studenterna är svaga att de kan inget och sånt, men det som hänt är någonting helt annat, att det är så många som har så påtagliga svagheter i sina kunskaper och färdigheter.” Humanekologen Ebba Lisberg Jensen är en av de universitetslärare som gått ut offentligt och talat om högskolestudenter som ligger på 13-åringars nivå när det gäller att läsa och skriva.

5 Debatten – ”studenten vet inte hur man gör”
” – Förvånansvärt ofta är det studenter som man kanske har uppfattat som väldigt aktiva i föreläsningssituationen och mycket intelligenta i samtalet, så det är absolut inget fel på deras förstånd, det är viktigt att betona, utan det är en oförmåga att handskas med text”

6 Debatten – ”något fel i samhället den nya generationen”
”De nya studenternas svagheter är ett samhällsproblem” Ann Heberlein 6/9 DN Kommentar. ” Det som ifrågasätts är den förväntade arbetsinsatsen : Måste vi ha böcker på engelska? Måste man komma på föreläsningarna? Också kommer klassikern ” Kommer det här på tentan”

7 Debatten - ”det är föräldragenerationens fel”
Dilsa Demirbag Steen Dagens Nyheter 22 september: Bakom framgången finns alltid hårt arbete ” […] många av dem som kommer in på våra högre lärosäten klagar över att de måste läsa kurslitteratur på engelska. Det råder dock ingen brist på självförtroende. De har av sina peppande föräldrar fått lära sig att allt är möjligt, att de kan rädda världen och bli vad de vill. ”The sky is the limit” och de kommer att fixa världsfreden och alla utmaningar som klimatforskarna larmar om. Men allt detta peppande har missat en detalj: att pränta in i deras trygghetsvadderade huvuden att de måste slita hårt i många hundår innan drömmarna infrias. Det kommer inga stekta sparvar flygande utan tålmodig jakt. Dessa unga tror att man kan kräva högre lön utan att visa någon större arbetsvilja. De vill ha allt utan att de bevisat att de är beredda att ge någonting tillbaka. Deras curlande föräldrar har skonat dem från världens mera plågsamma sidor. Väl ute i vuxenvärlden där inte alla är lika beskyddande, bryter de ihop när husdjuret dör eller om surdegsbrödet inte blir lika gott som i receptet […]

8 Debatten – ”högskolan måste skärpa sig!”
Medelmåttiga föreläsares död ”Den tid när studenter fick nöja sig med undervisning som var rörig och oinspirerande går mot sitt slut. Globala onlineföreläsningar utmanar de traditionella universiteten” ”Alla verkade överens om att blandmodellen som kombinerar onlineföreläsningar med lärarledda samtal var idealet” (DN Kolumn 15/3 2013)

9 Debatten – ”högskolan ser inte problemet”
Svenska studenter anklagas för att skriva allt sämre. Det är dock inte deras fel, utan beror på ett system som gör kunskap till en vara och alla studenter till kunder, skriver litteraturvetaren Victor Malm. ( DN Kultur ) ”Också när jag läste litteraturvetenskap, ett ämne där man föreställer sig att skrivande och läsande är viktigare än någonting annat, talade vi aldrig om vad det innebar att läsa, eller att skriva. Eller för den delen varför det var viktigt. Jag hade kursare som skulle bli svensklärare och mest tyckte alltihop var någonting de bara skulle plåga sig igenom: det var examen, jobbet, som var siktet. Jag hade kursare som inte visste varför de var där, enkla CSN-pengar, kanske. Jag hade kursare med bakgrund som liknade min. Jag hade också kursare vars föräldrar var professorer och journalister och lärare och författare. En ansenlig del av dem som visste varför de var där kom från den senare gruppen. Vi andra fick komma på det själva. Det var också för dem det var självklart att skriva. Likaså att det är en färdighet man förvärvar genom arbete. Det är nästan uteslutande människor från den gruppen som nu poppar fram i tidningar här och var. De andra ser jag knappt till längre.”

10 Vad är det som är fel? – och vems fel är det? Akademiska traditioner
Lyssna Läsa Samtala Skriva Undersöka Ifrågasätta Problematisera Platons akademi Vad är det som är fel? – och vems fel är det?

11 Några förklaringsmodeller

12 Akademiska traditioner
Lyssna Läsa Samtala Skriva Undersöka Ifrågasätta Problematisera Är kopplat till beteenden och handlingar som är typiska för sammanhanget

13 Om läsning och skrivande i skolan
Lärande

14 Något om skolan (de senaste 15-20 åren)
Elever skriver mycket – framför allt egna arbeten på egen hand Explicit skrivundervisning är ovanligt Lästräning i avancerad text är ovanligt Elever lämnas ensamma med att läsa och försöka förstå komplicerade texter inom en mängd olika områden. De förväntas ”söka” texter på egen hand och i samband med det tvingas de ta del av alldeles för svåra texter som de inte riktigt förstår. Texterna är tagna ur sitt sammanhang och läses utanför sammanhanget. Elever saknar förkunskap och förförståelse vilket gör att de skriver av och skriver om. Elever är duktiga på att göra ”produkter” Sämre på att tala om, förstå, dra slutsatser och presentera kunskap, utreda och i samtal använda ämnesspecifika begrepp. De uppmanas ” skriva med egna ord” . Vilken får konsekvensen att de inte använder relevanta begrepp i tron att de skriver av. Begreppen saknar betydelse eftersom de aldrig används annat än i egna arbeten. Fokus på göra i stället för lära.

15 Skriva sig in i diskursen – Aviva Freedmans forskning (90-talet)
Forskning gjord på juridikstuderande Visade att studenterna lär sig och utvecklar kunskap i juridik och juridiska texter genom att de skriver, läser, talar, samtalar och handlar sig in i den juridiska diskursen. De utvecklar kunskap och lär sig ”omedvetet” – implicit lärande Resultaten av Aviva Freedmans forskning har lett till förståelsen att explicit undervisning i skrivande inte skulle behövas, utan att man via ” mängdträning ” och läsning av miljöns texter automatiskt lär sig.

16 Hur fungerar det – när det fungerar?
Flera kriterier måste vara uppfyllda för att det ska fungera. Diskursen (sammanhanget) måste vara tydlig och relativt avgränsad Det måste finnas en konsekvent hantering av texterna. Koppling mellan det lästa och det skrivna och det talade/samtalade Målet måste vara tydligt – valfriheten begränsad (alla gör samma) Studenterna måste identifiera sig med sammanhanget Det måste finnas tydliga förebilder och modeller Konsekvent begreppsanvändning Studenterna måste ”omfamna” (känna behov av ) begreppen. Det måste finnas en ”vi-känsla”. ( vi som är jurister, lärare, kemister, ingenjörer, talar så här, skriver så här och beter oss så här) Ett behov av att vara inkluderad

17 Några ord om läsning Reichenberg (2008)
” Barns och ungdomars förmåga att läsa har under de senaste decennierna varit föremål för många studier och undersökningar. Sverige har deltagit i de internationella undersökningarna PISA och PIRLS och Skolverket har gjort nationella utvärderingar. Resultaten från Skolverkets utvärderingar visar att läsförmåga hos svenska elever sjönk under perioden ” ”Det är andelen starka och mycket starka läsare som minskat de senaste fem åren. Färre elever klarar mer avancerade läsuppgifter. (Skolverket 2007)” Efter nedslående siffror och resultat i PISA 2009 ges följande förklaring: En [sådan] förklaring kan vara att en ökad individualisering i undervisningen har slagit över till att eleverna själva får ta ansvar för sin undervisning i form av eget arbete. Det innebär en förskjutning av ansvar från lärare till elev och från skola till hemmet. ( Skolverket 2010)

18 Forskning om ”eget arbete”
Eget arbete, eget ansvar i egen takt Monika Vinterek, (filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet), har i boken Individualisering i ett skolsammanhang - Forskning i fokus nr 31 kritiskt granskat och ifrågasatt hur uttrycket individualisering används i skolan, i styrdokumenten och allmänt i retoriken kring skolan. Vinterek menar att individualisering används utan att problematiseras: Individualisering – betyder i skolan, ensam och på egen hand - s.k. ansvarsindividualisering Ansvarsindividualisering: Det förväntas mycket mer idag av eleverna att de ska ta ansvar för sina egna studier och sitt eget lärande.

19 Forskning om eget arbete
”Tittar vi på de forskningsbeskrivningar av den undervisning som sker idag är det väldigt mycket arbete med penna och papper, text och siffror. Var tog bilden, lyssnandet, samtalen och diskussionerna vägen? Var finns hela den metodarsenal som bygger på detta?” ”Att det har blivit så här beror nog på att utrymmet [för samtal och dialog] har tagits upp av något annat, i det här fallet handlar det om det egna arbetet, eller som det också uttrycks: forskning, fritt arbete.” (Vinterek 2010)

20 Exempel på ämne för eget arbete i årskurs 8
Varför begår man brott? Vilka texter måste en 14-åring ta sig igenom för att kunna skriva ett eget arbete under en sådan rubrik?

21 Föreställningen om akademien
Gymnasiet ska förbereda för högre studier: ”Samhällsvetenskapsprogrammet förbereder främst för vidare studier” ( Ur programmålen) Skolan förmedlar en (många gånger felaktig) föreställning om vad som sker vid akademin. Förbereda tolkas som ” härma” högre studier Resultatet blir pseudoforskning (kvasiforskning) i många ämnen i skolan. Det blir ett ”fellärande” . Förutsättningarna för ”riktig forskning” saknas. Man tränar formalia utan funktionellt sammanhang. Akademien bygger på traditioner som grundar sig i de som kommer till universitetet har ” ärvt” sin förberedelse. ………Det har inte alla gjort…

22 Det låter bra i gymnasiets kursplaner … men vad blir det
Det låter bra i gymnasiets kursplaner … men vad blir det? Exempel från kursplanetext Svenska C (kursplaner 2000) och Svenska 3 (Gy 11)

23 Exempel från Svenska C ”Kursen Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation är en kurs som ger eleverna möjlighet att utveckla och finslipa kommunikativa färdigheter och former och förbereda för högskolestudiernas och yrkeslivets muntliga presentationer och formella skrivande. I kursen ingår också en introduktion av olika former av digital presentationsteknik. Eleverna får tillfälle att överblicka större kunskapsfält och genomföra större och självständigare muntliga och skriftliga uppgifter och utveckla ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. I samband härmed övas källkritisk informationssökning i såväl tryckta källor som databaser av olika slag. Journalistiska, populärvetenskapliga och vetenskapliga texter i anknytning till både kärnämnen och karaktärsämnen studeras som mönstertexter. Tillämpningar och fördjupningar görs med hänsyn till elevernas intressen, studieinriktning och framtida behov. Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation är gemensam kurs på samhällsvetenskapsprogrammet”. (Kursplaner i svenska Skolverket)

24 Exempel från Svenska 3 (obligatorisk för teoretiska program)
Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning. Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet ( ämnesplaner i svenska GY11, Skolverket)

25 Nya studenter Kunskap

26 Ny kunskapssyn hos ungdomar (digital natives födda 1993 och senare)
Digitala medier Information kontra kunskap Vad ska finnas i huvudet när allt finns i burken/ på nätet Vad är lärande inom ett område? Vad innebär det att kunna läsa?

27 Digital natives (Prensky 2001)
Korta texter Snabb information Sökläsande Papper penna saknar värde Skriva är tidskrävande Copy/Paste spar tid Bokens värde som kunskapsbärare är ifrågasatt

28 Från Mark Prensky (2001) ” Children raised with the computer” think differently from the rest of us. They develop hypertext minds. They leap around. It´s as though their cognitive structures were parallel, not sequential” (William D Winn)

29 Prensky ”Digital natives ”
” One of the most interesting challenges and opportunities in teaching Digital Natives is to figure out and invent ways to include reflection and critical thinking in the learning (either to built into the instruction or to process of instructor- led debriefing) but still do it in the Digital Native language.” (Prensky 2001b.)

30 Digital Wisdom ” If I lose my cellphone (smartphone) I loose half my brain” Every enhancement comes with a trade off: We gave up huge mental memory banks when we started writing things down; we gave up the ability to tell time by the sun when we began carrying pocket watches. But we gained a set of shared cultural memorys and precise notion of time that fueled the Industrial Revolution. Digital wisdom arise from the combination of mind and the digital tools; what the unenchanced mind looses by outsourcing mondane tasks will be more than made up for by the wisdom gained. Wisdom, and particularly practical wisdom, must be understood in light of the digital enchancements that make it stronger. ” (Prensky 2009)

31 På gång i skola och undervisning
Genrepedagogik - skrivutveckling genom förståelse för texter (bygger på textanalys) Läsning, skrivande samtal – olika typer av texter läses och skrives och via samtalet om texten vidgas förståelse för textens innehåll och centrala begrepp. (QTA, Instructional questions, RT – reciprocal teaching) Tekniker för att ”packa upp” texten som leder till ökad textrörlighet Writing across the curriculum. Ämnesexperten är också expert på ämnets texter. (mycket relevant wikipediatext) (DR Russel m.fl.)

32 På gång i skola och undervisning
Det gemensamma för nya förhållningssätt är att samtala och få elever/studenter att använda ämnesrelevanta begrepp. Genom olika metoder (frågor av olika karaktär, gruppsamtal, lärarledda samtal, skrivande av texter med stöd i tydliga instruktioner, bedömningar som är tydliga med stöd i tydliga kriterier) utveckla språket (det ämnesspecifika språket.

33 På gång i skola och undervisning -forskning
Skrivande bör undersökas situerat inom den aktuella miljön. I akademiska sammanhang är språkbruken vitt skilda mellan olika ämnen. För studenter som läser flera ämnen blir detta tidigt uppenbart. För lärare kan det vara ett problem att få studenter att ta till sig det aktuella ämnets språkbruk, som ofta har blivit självklart för läraren och därmed svårt att medvetande- och explicitgöra. (Mona Blåsjö 2004)

34 I den institutionella miljön ingår både
undervisningen och de professionella forskarnas diskurs

35 På gång i skola och undervisning
Professor Per Olof Erixon ”Läs- och skrivundervisning i det nya medielandskapet”. Professor Frøydis Hertzberg: "Bruk av modelltekster - en bro mellom lesing og skriving"? Professor Ingela Wadbring: "Läsvanornas förändring i det digitala landskapet” Professor Ivar Bråten: ”Forståelse av multiple tekster - hva innebærer det og hvordan kan det måles?”

36 Diskussionsfrågor Mötet mellan student och akademi och akademi – student Vilka problem av studiemässig karaktär har upplevts. Hur tänker man i dessa fall? Vilka stöd ges? Hur ska man kunna förklara ”akademien” för studenterna. Hjälpa dem att ”knäcka koder”. Vad kan studievägledningen göra/erbjuda Ny teknik? Hur kan man med hjälp av ny teknik stötta studenterna i deras studier? Blended learning etc