Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Aktiverande och Rehabiliterande arbete - ATT STÖDJA ÄLRDE PERSONER I DERAS VARDAG UTIFRÅN AKTIVITETSVETENSKAPENS PERSPEKTIV Greta Häggblom Kronlöf PhD.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Aktiverande och Rehabiliterande arbete - ATT STÖDJA ÄLRDE PERSONER I DERAS VARDAG UTIFRÅN AKTIVITETSVETENSKAPENS PERSPEKTIV Greta Häggblom Kronlöf PhD."— Presentationens avskrift:

1 Aktiverande och Rehabiliterande arbete - ATT STÖDJA ÄLRDE PERSONER I DERAS VARDAG UTIFRÅN AKTIVITETSVETENSKAPENS PERSPEKTIV Greta Häggblom Kronlöf PhD ergoterapeut, special forskare Jyväskylä Universitet

2 Äldrecentrum Österbotten grhk.

3 Perspektiv på Hälsa

4 En BioPsykoSocial modell - ICF (International classification of function) WHO 2001 Kroppsfunktioner o anatomisk struktur – hur personen fungerar fysiskt o mentalt tex. strukturer i nervsystemet, röst o tal funktioner. Aktivitet – dagliga aktiviteter, arbete.. Delaktighet – upplevelse av att vara involverad i livssituationer Omgivningsfaktorer – fysisk, social miljö, förutsättningar och omständigheter som omger personen. Personliga faktorer - intressen, vanor.. Äldrecentrum Österbotten grhk.

5 Åldrandet - en livsprocess • Vanligt är att se åldrandet som en lång nedåt sluttande backe där vi blir mindre och mindre kapabla, men… – åldrande processen är dynamisk och vital – funktioner avtar redan i de yngre vuxna åren – funktioner förblir oförändrade mycket längre än vad man tidigare har trott – äldre är idag aktivare och mindre sjuka än förut • ”Ageless self” • Äldre personer en heterogen grupp • Äldre personer är med ”rätt” stöd en resurs i samhälle

6 Äldr ecen trum Öste rbott en grhk. forts. Åldrande processen • Forskningen visar på.. – Objektiva och subjektiva mått på nedsatta fysiska och psykiska förmågor, färre sociala kontakter och roller, ensamhet MEN också styrkor, glädje och livs tillfredställelse trots alla förändringar som sker – Vardagen är en balansgång mellan resurser och brister – Vanligt är problem först i aktiviteter som - förflytta sig utomhus - städa - sköta om sin hygien - resor

7 Äldre Personer själva... • …strävar efter kontinuitet i livet • …anpassar sig till livet för att bevara och upprätthålla existerande egna och omgivningens strukturer/förmågor genom att använda sig av strategier knutna till tidigare erfarenheter av dem själv och fysisk o social omgivning. • MEN ibland når de en gräns där de inte längre själva klarar av att hantera vardagen och behöver stöd för att kunna möjliggöra ett fortsatt aktivt liv Äldrecentrum Österbotten grhk.

8 Människan - i ett aktivitetsperspektiv • Det vi gör - våra dagliga aktiviteter – skapar/formar den person som vi har potential att vara/bli och på så sätt skapar/formar vi våra liv. • Om man inte klarar av så mycket själv, förlorar man synen på vem man är • Människan – vi - har en fantastisk förmåga att vara kreativa och skapa eller nyskapa våra liv om vi får utrymme och rätt stöd. • Ett grundläggande behov hos flesta människor är att klara sig själv – att få vardagen att fungera utan allt för mycket hjälp - autonomi och kunna uppleva kontroll • Aktiviteter håller människor friska - ett meningslöst liv ger hälsoproblem Äldrecentrum Österbotten grhk.

9 “Var dag” • Symboliserar ordning och reda • Beskrivs i termer av grå trist, likformig o kanske en transportsträcka till det “verkligt roliga” • Vårt samhälle beskrivs ofta utifrån vad som anses normalt och allmängiltigt. Det som skiljer sig från detta normalserande “vanliga” vardagslivet faller utanför normen. T.ex äldreomsorg fast det är egentligen handlar om vardagslivet för människor som har blivit äldre, barnomsorg, handikappomsorg etc Äldrecentrum Österbotten grhk.

10 Äldre personers vardag • Vardagens aktiviteter tas ofta förgivet och anses vara självklara tills det uppstår problem • För många äldre personer är delaktighet i vardagens aktiviteter inte så självklara, utan innebär en balansgång mellan begränsningar och förmågor • Enligt befolkningsprognoser ökar gruppen äldre äldre (80+) kraftigt de närmaste decennierna - därmed ökar behov av stödåtgärder och interventioner för att möjliggöra delaktighet i vardagen Äldrecentrum Österbotten grhk.

11 Var dags aktiviteter - det vi gör • Det vi gör kan ses ur ett aktivitets-perspektiv - äta frukost på sjukhus, promenera runt kvarteret, duscha i eget badrum, läsa Vasabladet, gå på toaletten hemma, tänka på det som varit, tala med vänner i telefon, titta på tavlor på utställning eller i sitt eget hem, resa på pensionärsträff…. • Notera skillnaden: ett funktions-perspektiv - att tugga, att gå, hålla balansen, stå, röra på handen, böja knä, sitta, titta, tänka … Äldrecentrum Österbotten grhk.

12 Det vi gör är beroende utav …. • Personen själv • Aktiviteten/det vi gör • Omgivningen/milj ön Äldrecentrum Österbotten grhk.

13 VaD VaD och Hur vi gör - form och innebörd – VAD VI GÖR – VAD VI GÖR - vi kan tala om det vi gör mera allmänt t.ex. ADL-bedömningar, att studera, att motionerar, att äta glass, sjunga - Aktivitetens form – HUR VI GÖR – HUR VI GÖR – i utförandet lägger vi alltid till ett värde/en mening /innebörd som är personlig och beroende av sammanhang /omgivning -Aktivitetens innebörd här finner vi motiv till vad människan gör Äldrecentrum Österbotten grhk.

14 Vad och hur vi gör i vardagen bygger på Äldrecentrum Österbotten grhk.

15 Aktivitetsmönster i vardagen • Vanor och rutiner – är halvautomatiserade aktiviteter – organiserar vardagens aktiviteter/sysslor – uppstår i bekanta miljöer – kräver ej alltid en hög nivå av motivation, engagemang och energi. – hjälper till att kontrollera vardagen och skapar en trygghet – är energisparare – ger en känsla av att vara kompetent • Tider och livsrytmer – Naturliga rutiner, biologiska rytmer och socialt skapade – En puls i livet som är sårbar för förändringar, plötsliga störningar – Stommen i vardagen – Upplevd och faktisk tid Äldrecentrum Österbotten grhk.

16 Val av Aktiviteter Kielhofner 2002 • Vi gör kortsiktiga och långsiktiga val av aktiviteter som styrs utav vår vilja (volition) • Viljan är en dynamiska process/relation mellan intressen, upplevelse av kompetens och värde aspekter - intressen – lust - värderingar – viktigt - upplevelse av personlig förmåga –kompetens • En ständigt pågående process av känslor och tankar om mig själv som en aktör/görare i livet. Äldrecentrum Österbotten grhk.

17 Våra känslor och tankar uppstår från... • Erfarenheter • Våra tolkningar och värderingar av våra erfarenheter • Utifrån våra tolkningar och värderingar av våra erfarenheter skapar vi våra förväntningar och planer framåt i livet – vad vill vi göra Äldrecentrum Österbotten grhk.

18 Vanliga fritids- o intresse aktiviteter H70 Göteborg 86 åringar (n=203) (Häggblom Kronlöf) • TV tittande • Läsa tidningen • Umgås m släkt • Lyssna på radion • Bara vara hemma • Läsa böcker • Umgås m vänner 85+ Umeå - Västerbotten (n=156) (Nilsson) • Socialt umgänge (familj, vänner….) • Kulturella aktiviteter (läsa, lyssna på radio….) • TV tittande Äldrecentrum Österbotten grhk.

19 Avslutade intresse aktiviteter Typ Kvinnor (88%)  Resa 40%  Handarb., konst40%*  Umgås m vänner31% Män (83%)  Resa 33%  Fysisk träning 28%  Läsa böcker 24% * p=0.005 Orsak PERSONLIGA FAKTORER • Kapacitet/kompetens • Tids användning • Motivation/vilja/värde • Säkerhet/trygghet OMGIVNINGS FAKTORER • Fysiska omgivningen • Sociala omständigheter • Ekonomiska omständigheter Äldrecentrum Österbotten grhk.

20 Intressen – Intresse aktiviteter • …primärt är friheten i att välja och utföra • …engagerar en person pga, glädje, nöje o tillfredställelse • …är tankar och känslor; glädjen i att göra något vilket innebär oftast; välja att göra något framom något annat • …ockuperar en persons tankar, energi under en längre eller kortare tid Äldrecentrum Österbotten grhk.

21 Exampel: To watch TV Earlier research ….. • Passiv, inactive – no challenge or fitness related aktivity (Rundek & Bennet 2006, Stabbin 2006) What kind of knowledge can an occupational persepective add to the picture of watching television ? Äldrecentrum Österbotten grhk.

22 Att titta på TV • Aktivt val, att planera, välja • Få information och håller sig ajour med vad som händer och är aktuellt • Informationen skapar underlag för diskussion med barn, barnbarn, omgivningen - tillhörighetskänsla • Ger rytm till dagen • Bidrar till mening i vardagen Vad säger dessa aspekter? Äldrecentrum Österbotten grhk.

23 Sysselsättning som hobbyverksamheter, stickningen, hantverk, bakningen mm • Kan ses I en vårdmijö som ett surrogat för vardagens naturliga aktiviteter och intressen • Viktiga för personer när det gäller erfarenheten av att vara någon och kapabel att kunna utföra något • Erfarenheterna från denna typ av verksamhet påverkar övriga dagliga aktiviteter om de kan väcka en personens engagemang. Äldrecentrum Österbotten grhk.

24 Lust - ”Motorn i livet” • Ha lust, se motiv, vara motiverad, värdera det vi gör, erfara något meningsfullt i vardagen – ”startar motorn i livet” • Rutiner och vanor behöver inte alltid en motor …. eller ? • Kräver upplevelse att ha förmåga/förutsättning för görandet • En förutsättning för att engagemang skall uppstå Äldrecentrum Österbotten grhk.

25 Stödja till lust - motivera • Motivera – är det att övertala ? • Att finna människors motiv – vad värderar människor i livet – Vi kan tala om det vi gör mera allmänt tex studera, motionerar, arbeta, äta glass, sjunga - Aktivitetens form – I utförandet lägger vi alltid till ett värde/en mening /innebörd som är individuell och beroende tidigare erfarenhet och av sammanhang och omgivning - Aktivitetens innebörd – här finner vi motiv till vad människan gör Äldrecentrum Österbotten grhk.

26 Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys, keväällä 2005 ja niiden muutokset. Sulander T., Helakorpi S., Nissinen A., Uutela A Folkhälsoinstitutets publikationer, B1 /2006 • De finländska pensionärernas funktionsförmåga och förmåga att klara av de vardagliga funktionerna har förbättrats med tiden. I dag upplever respondenterna otrygghet främst p.g.a. – beroende av andras hjälp – försvagat minne – anstaltsvård – låga pensionerna. • Otrygghet bland kvinnorna ökade mellan åren 2003 och 2005 i vissa hänseenden relaterad till – låga pensioner, – höga priser på vårdtjänster, – vårdtjänsternas kvalitet – rädsla för att hamna i anstaltsvård – samt svårigheterna att få hjälp och komma under vård. Äldrecentrum Österbotten grhk.

27 Förutsättning för ett gott åldrande Enl Rowe and Kahn Successful aging 1998 • Låg risk av sjukdom o sjukdomsrelaterade handikapp • Hög mental och fysisk funktion • Aktivt engagemang med livet •Att uppleva en känsla av kontroll i vardagen •Att ha ”hälsosamma” vanor •Att leva med anknytning till sitt förflutna liv Äldrecentrum Österbotten grhk.

28 Att ta och ha kontroll i vardagen • … påverkar bla upplevelsen av god hälsa, psykiskt välbefinnande, livs tillfredställelse samt även att det kan påverka livslängden. • … speciellt viktigt bland äldre personer är beroende/oberoede faktorn som ”hotar” i allt högre åldrar • …tekniska hjälpmedel och hjälp från andra människor stödjer till upplevd kontroll när… – …kan lita på hjälpen; ”lyssnar hon”, fungerar hjälpmedlet, – …hjälpen är integrerad i personens livsvärld Äldrecentrum Österbotten grhk.

29 To main control duner 2007 relation mellan att vara aktiv eller ej och beroende/oberoende Olika sätt att hantera sin vardag IntentionenStragierna Aktivt –agerar för fungerande vardag -försäkrar sig att det vid behov finns hjälp -Vara fri -Känna kontroll -delaktighet -strävar framåt -anpassar sig till situation - skaffar sig hjälp på olika sätt -Får service men ger tillbaka på olika sätt Anpassar -till andras åsikt om sina egna behov -till vad som finns -delvis kontrol-strävar framåt -anpassar sig till situat. -Skaffar sig hjälp på olika sätt -Får och ger service på olika sätt Passivt -gett upp kontrollen över sitt liv - Lugn och ro-Anpassar sig till situationen - tar inget ansvar – ger upp. Äldrecentrum Österbotten grhk.

30 Användning av hjälpmedel • Hjälpmedel = en strategi för att ha eller ta kontroll i vardagen • Hälsoteknik (Agahi et al 2005) • Förändring i hjälpmedels användning – år 21% - 47% (Sonn & Grimby 1994) – år 43% - 69% (Häggblom Kronlöf & Sonn 2007) – år 74% - 92% (Dahlin Ivanhoff & Sonn 2005) Äldrecentrum Österbotten grhk.

31 Erfarenheter av hjälpmedel • Generellt något positivt – ger trygghet, minskar på ansträngningar, ökar självständigheten, möjliggör aktiviteter i vardagen (Sonn & Grimby 1994, Hastings et al 2001, Roelands et al 2002) • Äldre personer föredrar ofta hjälpmedel i vardagen före personlig hjälp (Dahlin et al 2006) för att de kräver inget mänskligt samarbete • Menings- och värde aspekter influerad av psykosociala och kulturella faktorer påverkar användning av hjälpmedel (Gitlin 1995, Hastings et al 2001, Pape et al 2002, Häggblom Kronlöf 2007) • ”En realitet full med kontraindikationer” Äldrecentrum Österbotten grhk.

32 Erfarenheter från användare av hjälpmedel i vardagen Häggblom Kronllöf & Sonn 2007 Äldrecentrum Österbotten grhk.

33 Att ha eller kunna ta kontroll genom anpassning • I hög utsträckning kan äldre kompensera funktions och aktivitets nedsättningar och på så sätt ta kontroll över vardagens aktiviteter • Enligt Baltes anpassnings modell (1990) – - Omsorgsfullt val av ett speciellt aktivitetsområde – - Optimera förmågan att kunna utföra de valda aktiviteterna genom träning – - Lära nytt el lära på nytt nya stödjande, kompensatoriska strategier som fyller ev glapp orsakade av funktionella brister eller svagheter Äldrecentrum Österbotten grhk.

34 Utmaningar i livet Alla behöver vi utmaningar i livet – form och/eller innebörd förändras med åren! • Viktig balansgång mellan personens aktivitetsförmåga och aktivitetens utmaning även i var dagens aktiviteter. • Hanteras av äldre personer genom att (Häggblom Kronlöf & Sonn 2007) – Testa och pröva – Noggrant avvägande – Lär nytt och lära på nytt Äldrecentrum Österbotten grhk.

35 FLYT – FLOW TEORIN ur Csikszentmihalyi M. Finding Flow.1997 • Utmaningar i relation till förmågan kan ge en känsla av flyt - flow - en optimal erfarenheten av njutning • Är inte = GLÄDJE • Är inte beroende av vad man gör utan hur man gör. • Är “mänsklig lycka” - att arbeta med lagom svåra uppgifter, för det stärker en persons känsla av att var kompetent och duglig. Äldrecentrum Österbotten grhk.

36 Omgivning, miljön, livsvärlden O mgivning, miljön, livsvärlden • Är både ett hinder och skapar förutsättningar för ”var dagens” aktiviteter. • Hemmet speglar våra etablerade intressen och aktiviteter som visar vem vi är. • Saker bekräftar oss tex ”Arvegods” kan ha stor betydelse för känslan av mina rötter och en viss tillhörighet. • Symbolisk mening i saker tex, bilen = självständighet, • Enkla och välkända saker/platser bidrar till avslappnat och bekvämt beteende, komplexa saker/platser kräver ett specialiserat och talangfullt beteende. Äldrecentrum Österbotten grhk.

37 Tillgänglighet • Fysiska utformade miljön – tillgänglighet – Trappor, tunga dörrar, tunga backar, hala gator, hjälpmedel, modern teknik uppleva symboliska värden i den fysiska omgivningen tex, bilen = självständighet, etc. • Sociala miljön – Främlingsskap - Glapp i miljön mellan de äldres värld och nu- tid t.ex. tekniken, moralaspekter – Ageism - ålderism = åldersmobbning, Attetyder i samhället – Generalisering – äldre personer, gamlingar – Samhället och samhällets tjänster skapar förutsättningar och hinder för ett självständigt liv ?? Hemvård, färdtjänst, • Psykisk miljö – Kunna finna mening i livet, trygghet, kunna uppleva kontroll, brits på kontroll, ensamhet, kunna få bestämma själv….”. Äldrecentrum Österbotten grhk.

38 Hemmet • 89.6 % av personer 75+ bor hemma, 4.3% ålderdomshem, 2.5% HVC slutenvård, 2.9% serviceboende (STAKES 2005). • Äldre personer utför de flesta vardagsaktiviteter och tillbringar större delen av sin tid i hemmet (Östlund 1995, Hillerås et al 1999, Haak 2006, Häggblom Kronlöf 2005) • Hemmet är viktigt bl.a för det representerar självständighet, säkerhet och frihet, fyllt av personliga minnen, spår av intressen, erfarenheter som stödjer personens identitet, det hon gör och hemmet ger kontinuitet i livet (Jackson 1996, Vilkko 1997, Kontos 2000, Haak 2006, m.fl.) Äldrecentrum Österbotten grhk.

39 Leva och bo hemma • Med stigande ålder ökar behovet av personlig hjälp i dagliga aktiviteter (Sonn et al 1996) • Sjukdom, funktions begränsningar och allmän sårbarhet är risk faktorer för ett beroende och inte kunna bo kvar hemma (Fried et al 2001, Femia et al 2001, Dahlin Ivanoff et al 2006). • Faktorer i närmiljön och hemmet kan orsaka problem i dagliga aktiviteter (Iwarsson 1997, Haak 2006) Äldrecentrum Österbotten grhk.

40 Enable-Age study • Tillgänglighet – inte bara miljöhinder – har samband med upplevelse av användbarhet och hemmets mening • Ju högre tillgänglighet i boendet, desto högre självständighet och välbefinnande • Ett hälsosamt åldrande har samband med både objektiva och subjectiva aspekter av boendet • Tillgänglighet och hemmets mening påverkar livstillfredsställesle och upplevd hälsa även om det skiljer sig mellan ADL beroendet. Äldrecentrum Österbotten grhk.

41 Ur hälsa 2015

42 Ikäihmisten palvelujen laatussuositus Sociaali – ja terveysministeriö julkaisuja 2008:3 • Kuntoutuspalvelujen sisältöä on kehittävä, erityisesti kotiin annettavia kuntoutuspalveluja (s 20) • Asiakkaiden kotiutumiseen tähtääviä kuntoutusjaksoja ja kotona annettavaa kuntoutusta tarvitaan lisää •... erikoissairaanhoidon, perusterveyden huollon ja sosiaalitoimen tiivis yhteistyö parantaa kuntoutusketjun toimivuutta. ( s 24 ) • Laadukas kotihoito on kuntoutumista edistävää ja vastaa tavoitteellisesti ikääntyneiden asiakkaiden fyysisiin, kpgnitiivisiin, psyykkisiin ja sosiaalisiin kuntoutamisen tarpeisiin (s 27) Mari eha mn

43 Social och hälsoministeriets strategiska linjer i KASTE • Ia: Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen – Neuvontakeskuksia – Ehkäiseviä kotikäyntejä – Kuntoutusta - edellyttää kuntoutusta ja kuntouttavaa työtapaa Ib: Palvelurakennus – Kuntoutumista edistävää kotihoitoa – Ympärivuorokautisen hoidon &hoivan uudistaminen –.... II Heniklöstön määrä & osaaminen, Johtaminen III Laadukaat asumis- ja hoitoympäristöt Äldrecentrum Österbotten grhk.

44 Rehabilitering • återanpassning till ett normalt liv med avseende på invalidiserad el svårt sjuk el kriminell person (Svensk Ordbok) • …är den process som det innebär att återställa en individs kapacitet för att kunna delta i funktionella aktiviteter när kapaciteten har blivit förändrad eller begränsad av fysiska eller mentala skador. Äldrecentrum Österbotten grhk.

45 Introduktion till Rehabilitering Äldrecentrum Österbotten grhk. • Vem och var jobbar man med rehabilitering? • Skillnad mellan …. – Rehabiliterande arbete, rehabilitering, vård – Rehabilitering – Medicinsk rehabilitering – Behandling – Terapi – Vård • Rehabiliteringskedja - hur och varför ? • Teamarbete en förutsättning ”Det är i kunskapernas gränsområden som det kan uppstå ny kunskap” • ”Helhets perspektiv” – kan man tala om det ? • Rehabilitering är en attityd fråga • Rehabilitering bör ses som en dynamisk process

46 Rehabiliteringsplan • Det bör finnas en plan - med gemensamt mål i rehab arbetet för klienten, anhöriga, rehabteamet … • Innehåller ; Mål, delmål i arbetet och en tidsplan. • Ständig utvärdering av åtgärderna för att se om delmål kan uppnås • Objektiva och subjektiva utvärderingar Äldrecentrum Österbotten grhk.

47 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR rehabiliterings arbetet… • Att klienten identifierar i samarbete med personal o ev anhöriga problem och resurser som ligger till grund för rehabiliteringsplanen. • Ett aktivt deltagande från klienten genom hela rehab.processen • En dialog mellan klient och professionella • En ständig information, planeringen och genomförandet, tillsammans, klient och personal, för att kunna ge en känsla av att uppleva en kontroll över/i rehabiliteringsprocessen stärker resultatet av förändringar för att kunna klara av vardagen med begränsningar /ett handikapp. • Se upp för ”snälla”, ”sönder vårdade” och ”sönder rehabiliterade” klienter liksom ”så har vi alltid gjort och det har fungerat” personal. Äldrecentrum Österbotten grhk.

48 Rehabilitering i ett aktivitetsperspektiv Varje aktivitet har krav men också möjligheter som kan användas eller övervinnas genom olika strategier  Förändra omgivningen - fysisk o sociala faktorer  Förändra utförandet  Kompensera / Komplettera  Be om personlig hjälp  Avstå från aktiviteten – risk för resignation Äldrecentrum Österbotten grhk.

49 Klientcentrerat arbetssätt – en förutsättning för delaktighet • Uppnå god resultat i rehabiliteringsprocessen med utgångspunkt i de äldres individuella förutsättningar • Målen sätts efter personens intresse och vad som är viktigt för han/henne • Möjlighet att hitta motiv/motivation > leder antagligen till ett aktivt delatagande • Hemmiljön erbjuder rehab.personal att hitta lämplig nivå på träning och mål i rehabiliteringen Äldrecentrum Österbotten grhk.

50 Klientcentrerat arbetssätt innebär... Rogers CR •...två experter som möts •... genom en dialog och stöd finna för individen specifika lösningar/åtgärder •... Respektera individen, se honom som ansvarig över sin situation •...tillit till personen – ömsesidig tillit - klient- personal • Acceptera och tillåta även annorlunda/ovanliga tankar, önskningar, problem,.... •... En varm och tillåtande atmosfär Äldrecentrum Österbotten grhk.

51 Hemrehabilitering – Till vilken nytta? Rehabilitering för äldre personer  Ekonomisk nytta bla. minskade hemtjänst resurser  Ökad livskvalitet  Träning i reel miljö = möter reella problem  Viktigt med professionell kunskap i äldre rehabilitering bla för att uppnå en kvarvarande effekt av interventioner ”Lifestyle redesign program” Stroke rehabilitering i hemmet  Enligt SBU rapport ingen ekonomisk nytta men en högre livskvalitet  Björkdahl A (2007) halva kostnaden jämf med dagrehab grupper, snabbar delaktig i vardagens aktiviteter Äldrecentrum Österbotten grhk.

52 Exemplet Östersunds kommun Östersund kommun satsade offensivt med tidig hemrehabilitering Arbetsterapeut och sjukgymnast i samarbete med distriktsskötare, hemhjälp m fl Resultat: hemtjänst ärenden minskade under ett år med Sek -Östersund satsade år miljon Sek på arbetsterapeuter och sjukgymnaster som jobbar med hemrehabilitering i samarbete med övrig hemvård och andra specialister - Kvotering av tjänster: per 300 inv (70+) 1½ arbetsterapeut och 1 sjukgymnast Äldr ecen trum Öste rbott en grhk.

53 Varför ett rehabteam med Fysioterapeut och Ergoterapeut ? • Värdefull kompletterande kunskap • Fysioterapeutens kunskap har sin utgångspunkt i kroppens rörelser – Movement science • Ergoterapeutens kunskap har sin utgångspunkt i människans utövande av vardagens aktiviteter – Occupational science Äldrecentrum Österbotten grhk.

54 Äldres rättighet och samhällets skyldighet • Lika självklart som det är för äldre att kunna gå till hälsovårdaren för att lägga om bandaget på sitt bensår, diabetesskötaren ta sitt blodprov, läkaren för att kontrollera sin blodtrycks medicin etc bör det finnas tillgång till rehabiliteringstjänster • Att kunna bli bemött från en rehabiliterande värdegrund – att ta vara på de den kraft och resurs som människor har och inte lära in hjälplöshet gagnar äldre personers delaktighet i vardagen Äldrecentrum Österbotten grhk.

55 • Christiansen C & Baum C. (1997) Occupational therapy: enabling function and well being (2nd ed) Thorofare: Slack. • Christiansen C.H. &Townsend E.A. (2004) Introduction to Occupation. The art and science of living. Prentice Hall, New Jersey. pp • Clark, F., Azen, S.P., Zemke, R., Jackson, J., Carlson, M., Mandel, D., et al. (1997). Occupational therapy for independent-living older adults: A randomized controlled trial. Journal of the American Medical Association, 278(16), • Csikszentmihalyi, M. (1997). Finding Flow. The psychology of engagement with everyday life. New York: Basic Books. • Dahlin-Ivanoff, S., Haak, M., Fänge, A. & Iwarsson, S. (2007). The multiple meaning of home as experienced by very old Swedish people. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14, • Dune’r A. (2007) To main control. Negotiations in the everyday life of older people who can no longer manage on their own. [diss] Göteborg University, Department of social work. • Haak, M. (2006). Participation and independence in old age: Aspects of home and neighbourhood environments. Doctoral dissertation. Lund: Department of Health Sciences, Division of Occupational Therapy and Gerontology, Lund University, Sweden. • Hasselkus B.R. (2002) The Meaning of everyday occupation. SLACK Incorporated, Thorofare, NJ. Pp.1-38 • Äldrecentrum Österbotten grhk.

56 • Häggblom Kronlöf G., Hultberg J., Eriksson BG., Sonn U. (2007) Experiences of daily occupations at 99 years of age. Scandinavian Journal of occupational therapy, • Kielhofner, G. (2002). Model of human occupation: Theory and application. 3th ed., Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins. • Nilsson, I. (2006). Occupational engagement among older people: Evaluation, repertoire and relation to life satisfaction. Doctoral dissertation. Umeå: Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy, Umeå University, Sweden. • Rogers CR. Significant Aspect of Client –Centred Therapy • RoweJW., Kahn RL. (1998) Successful aging. New York: Pathoon Book. • Rundek, T. & Bennett, D.A. (2006). Cognitive leisure activities, but not watching TV, for future brain benefits. Neurology, 66, • Stebbins, R.A. (2005a). Project-based leisure: Theoretical neglected of a common use of free time. Leisure Studies, 24(1), • Stebbins, R.A. (2005b). Leisure and Public Health: Part of the Problem/Part of the Solution. Seminar presented in the Health and Society Seminar Series, 26 January Available:http://www.ucalgary.ca/~stebbins/healthtalk.pdf. (Retrieved January 2005.)http://www.ucalgary.ca/~stebbins/healthtalk.pdf • World Health Organization, WHO (2001). ICF: International Classification of Functioning, Disability and Helath. Geneva: WHO. (suom 2004) Önskar du ytterligare referenser jag hänvisar till kontakta mig på Äldrecentrum Österbotten grhk.


Ladda ner ppt "Aktiverande och Rehabiliterande arbete - ATT STÖDJA ÄLRDE PERSONER I DERAS VARDAG UTIFRÅN AKTIVITETSVETENSKAPENS PERSPEKTIV Greta Häggblom Kronlöf PhD."

Liknande presentationer


Google-annonser