Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 20070316 Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten- försörjning Bilderna kan användas tillsammans eller kombineras.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 20070316 Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten- försörjning Bilderna kan användas tillsammans eller kombineras."— Presentationens avskrift:

1 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten- försörjning Bilderna kan användas tillsammans eller kombineras på olika sätt efter behov

2 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Dricksvatten En självklar livsnödvändighet Utan en fungerande vattenförsörjning fungerar inte ett modernt samhälle

3 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen? •Överlevnad •Stor betydelse för hälso- och smittskyddet •Samhällsekonomisk betydelse »Industri- och livsmedelsförsörjning »Avloppssystemen »Brandbekämpning, sprinklersystem

4 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Dricksvattenförsörjningen i Sverige • Ytvatten 50% (sjö – vattendrag) • Grundvatten 50% Nybildning av grundvatten  Mer än 50 % av grundvatten kommer från infiltration av ytvatten (Konstgjord infiltration i dammar eller naturlig inducerad infiltration)  Resterande del från nederbörd som infiltrerar direkt i marken

5 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet i naturen fram till konsumenternas kranar.

6 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Exempel på föroreningsrisker i tillrinningsområdet eller i vattentäkten • Föroreningar med olja, diesel, kemikalier • Föroreningar med smittämnen • Andra ämnen från avloppsvatten • Bekämpningsmedel • Näringsämnen • Algtoxiner • Risker för tekniska haverier • Naturliga katastrofer • Skadegörelse, sabotage, terrorism • Långsiktiga och diffusa föroreningspåverkan • Ökande risker på grund av klimatförändringar

7 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Bilden visar en grundvattentäkt i en grusås med många exempel på föroreningsrisker. Vattenförande geologiska formationer fungerar ofta som en ”dränering” i marken. Bild Mats Bergmark

8 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION I berggrunden rinner grundvattnet i sprickor och krosszoner.

9 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt Mars 2006 Foto Anders Pålsson

10 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt En stulen bil antänds nära ett brunnsområde och räddningstjänsten släcker med vatten Foto Mats Bergmark

11 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt Foto Lennart Sorrby

12 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Exempel på risker för mikrobiologiska föroreningar • Betesmark • Gödselhantering • Avloppsvatten • Dagvatten Gödselhög i ett vattenskyddsområde Foto Mats Bergmark

13 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier. Under de senare åren har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus ökar. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Där sådana risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV och/eller ozon. Nya mikrobiologiska hotbilder?

14 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Strandnära bete vid vattentäkt – ökar risken för förorening med parasiter

15 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Vilka mikrobiologiska ämnen upptäcks i analyser? l Normal provtagning utförs enligt Livsmedelsverkets föreskrifter l Analyser tar tid (provsvar) l Specialanalyser på förekommen anledning

16 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten- täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Foto Mats Bergmark Förändrad avrinning på julafton i Sundsvall 2006 • Humushalterna stiger redan idag i många svenska ytvattentäkter på grund av förändrad avrinning och ökande medeltemperatur.

17 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten- täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten • Till exempel driver en blöt vintermark med höga grundvattennivåer ut humusämnen till sjöar och vattendrag. Foto Mats Bergmark Bilden visar december i mellersta norrland 2006

18 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten- täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten • Riskerna för algblomning ökar i sjöar och vattendrag. Foto Per Ericsson

19 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten- täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Minskade vattentillgångar i sydöstra Sverige. • Risk för vattenbrist • Risk för saltvatteninträngning eller andra kemiska förändringar i grundvatten Bild Mats Bergmark

20 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten- täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten • Riskerna för föroreningar ökar vid skyfall eller vid översvämning. Foto Arvika kommun Riskerna ökar både för kemiska och mikrobiologiska föroreningar

21 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION En översvämmad avloppspumpstation i södra Norrland 2000 (mikrobiologisk risk) Foto Mitt Sverige Vatten

22 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Ökande föroreningsrisker i tillrinningsområdet vid översvämning eller skyfall Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska vattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö13 9 Dagvatten från industrimark1411 Annan förorening från industrimark14 8 Förorening från förorenad mark17 7 Kommunal avloppsrening2012 Petroleum hantering/förvaring29 7 Djurhållning4223 Förorening från väg4618 Jordbruksmark5441

23 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Den luftade markzonen kan minska vid höga flöden och grundvattennivåer. Den luftade markzonen har stor betydelse för reducering av smittämnen Vattentäkt med konstgjord infiltration Kraven för tillräcklig reducering av smittämnen är minst en meter luftad markzon och minst 14 dagars uppehållstid i grundvattenfasen

24 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Uppehållstiden i grundvattenfasen kan minska vid höga flöden. Bild Mats Bergmark Virus överlever längre tid i marken än bakterier Vattentäkt med inducerad infiltration Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattenfasen för tillräcklig reducering av smittämnen (40-60 dygn)

25 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Ett översvämmat brunnsområde i Småland 2004 Foto Erik Winnfors

26 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Vad kostar en vattenburen smitta? • Sammanställningar av vattenburna sjukdomsutbrott visar att samhällskostnaden ligger omkring kr per insjuknad person. Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor, då en ytvattentäkt förorenades i samband med skyfall. Giardia är en klortålig parasit. Avsköljning av mikroorganismer från betesmark och rastplatser för hundar till ytvattentäkt i samband med kraftiga regn

27 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Hur mycket kostar det att ersätta en vattentäkt som allvarligt skadats av kemiska föroreningar? • Uppsalas vattentäkt, som försörjer mer än personer, har värderats till över en miljard svenska kronor. • Njurunda vattentäkt utanför Sundsvall, som försörjer personer, har värderats till ca 400 miljoner svenska kronor. Alla vattentäkter går inte att ersätta då det saknas förutsättningar i naturen.

28 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Skydd av vattentäkt och en hänsynsfull samhällsplanering i vattentäkters tillrinningsområden blir allt viktigare.

29 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Sveriges samlade längd av dricksvattenledningar i marken räcker nästa två varv runt jorden. Foto MittSverige Vatten

30 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Större påfrestningar på ledningar i mark vid extremväder Foto MittSverige Vatten

31 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Byggande av en nödvattenledning i samband med att en huvudvattenledning gått av i ett skred Foto MittSverige Vatten

32 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Vid störningar i strömförsörjning riskerar pumpar att stanna (både i vattenverk och på ledningsnätet) Foto Arvika kommun

33 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Risk för störningar i styr, regler och övervakningssystem Foto Mats Bergmark

34 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Konsekvenser vid stora leveransavbrott i dricksvattenförsörjningen? • Nödvattenförsörjning behövs (t ex via tankar). • Går ej att spola på toaletten (Skolor, arbetsplatser m.m. kan få stänga). • Sjukhus utan reservvatten får stora problem • Industrier beroende av vatten får produktions- avbrott. • Stor risk för att förorenat vatten kan tränga in i ett trycklöst ledningsnät.

35 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Vattenbehov NormaltNödläge Hushåll liter/dygn3-5 l och person10-15 l 100 l Sjukhus650 liter/sängdygn80 l 160 l Djur, ko/sugga100 liter / 25 liter Storkök3 liter /portion

36 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Förmåga Vid ”kris” som kräver nödvattenförsörjning bör kommunen ha förmåga att: Inom några timmar: l/person och dygn Inom 3 dygn: l/person och dygn Maximalt hämtavstånd 500 meter Dricksvattenkvalitet

37 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Nödvattenförsörjning via tankar Foto MittSverige Vatten Foto Mats Bergmark

38 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Nödvattenförsörjning via tank Foto Mats Bergmark

39 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Risk för inläckage av förorenat grundvatten i ett trycklöst vattenledningsnät Bild Mats Bergmark Ibland ligger också avloppsledningar i samma ledningsgrav

40 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Risk för förorening via installationer som är påkopplade mot vattenledningsnätet Exempelvis ska ett återströmningsskydd förhindra att avfettning i misstag kan tryckas baklänges in på vattenledningsnätet

41 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Stora vattenläckor kan orsaka översvämningar, ras och skred eller underminera marken. Foto Räddningstjänsten i Helsingborg En dyr vattenläcka på en kylvattenledning i Helsingborg. Läckan underminerade marken vid en svavel- syracistern. Kostnaderna uppgick till mer än 300 miljoner kronor.

42 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Det finns många som vill in i en vattenreservoar.

43 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION

44 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION IT- och informationssäkerhet

45 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Lås, larm och skalskydd Var finns den svagaste länken?

46 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Tillträde, städbolag, entreprenörer, studiebesök, mm

47 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Aktörer i kommunerna • Huvudmannen - producenten distributören • Lokal tillsynsmyndighet • Räddningstjänsten • Kommunal beredskapssamordnare • Samhällsplanerare/stadsarkitekt • Säkerhetsskyddschef • Beslutsfattarna = Tekniska kontoret / privat bolag / kommunalt bolag / annan kommun = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vid olycka först på plats, sanerar, påverkar +/- Stöd, planering, ”inspiratör” => Bra eller dålig planering Säkerhetsgenomgång, stöd, sekretess Målsättning och nivå

48 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Dricksvattenförsörjningens sårbara delar • Vattentäkter / vattenskyddsområden / tillrinnings- och infiltrationsområden • Uppfodring av vatten • Vattenverk • Distribution • Anläggningar på nätet • El, tele, IT • Kemikalier och transporter • Tillgång av snabba och säkra analyser • Personal • Tillgång på olika typer av specialistkompetens • Reserver /reservåtgärder • Beredskap och förmåga att hantera krissituationer • Övervakning och tidiga varningssignaler innan krisen eskalerar • Informationssäkerhet

49 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION »Förebyggande/förberedande åtgärder –Reservelaggregat –Reparationsberedskap –Kemikalier –Desinfektionsberedskap –Reservvattentäkt? Andra alternativ? –Nödvattenförsörjning –Kontakter och planer –Specialistkompetens och tillgång till snabba och säkra analyser –Kunskaper om vattentäktens hydrologi och/eller geohydrologi »Planering och övning –Kompetensförsörjning –Informationsstrategi –Handlingsplaner för minst 4 typhändelser –Förmåga att hantera andra oförutsedda händelser –Öva

50 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Hydrologiska och geohydrologiska förhållanden är av stor vikt att känna till innan en olycka inträffar. I sjöar och vattendrag är rinntider, skiktningar, vindriktning, mm viktiga kunskaper Bild Mats Bergmark

51 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Stödfrågor • Vilka är hoten, riskerna och händelserna som kan förknippas med varje del i kedjan? • Vilka beroendeförhållanden har olika sårbarheter? • Vilken krishanteringsförmåga finns för olika risker, hot och sårbarheter? • Vilka blir konsekvenserna i förhållande till krishanteringsförmågan? • Vad är realistiska åtgärder för att minska sårbarhet, hot eller risk?

52 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Handlingsplaner - 4 typhändelser •Vattenburen smitta •Förorening med olja/kemikalier •Stort elavbrott •Stora läckor

53 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Hur klaras vattenförsörjningen och övrig kommunal verksamhet om: •Vattentäkten slås ut några veckor eller mer? •Långvarigt elavbrott i kommunen/regionen? •Hot uttalas mot/eller misstänkt sabotage upptäcks vid dricksvattenförsörjningen?

54 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Mediaberedskap- och informationsberedskap •Kommunens VA-organisation bedöms och värderas inte bara efter vad de faktiskt gör och utför (ofta i det ”tysta”). •De bedöms och värderas, av konsumenterna, till stor del av det som skrivs eller sänds om organisationen i media.

55 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION

56 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Gruppen består av 15 personer från dricksvattenproduktion, räddningstjänst, miljö och lab-verksamhet. Gruppen har ett brett kontaktnät till andra experter och olika nationella resurser. Gruppen har specialutbildats för uppdraget. Råd och coaching vid svåra situationer inom vattenförsörjning LARM, dygnet runt via SOS- Alarm


Ladda ner ppt "NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 20070316 Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten- försörjning Bilderna kan användas tillsammans eller kombineras."

Liknande presentationer


Google-annonser