Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

KOOPERATIONEN, FÖR MEDLEMMARNAS BÄSTA BLI BEKANT MED KOOPERATIONEN Sällskapet Pellervo Grundat 1899 Finlands Svenska Andelsförbund Grundat 1919.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "KOOPERATIONEN, FÖR MEDLEMMARNAS BÄSTA BLI BEKANT MED KOOPERATIONEN Sällskapet Pellervo Grundat 1899 Finlands Svenska Andelsförbund Grundat 1919."— Presentationens avskrift:

1 KOOPERATIONEN, FÖR MEDLEMMARNAS BÄSTA BLI BEKANT MED KOOPERATIONEN Sällskapet Pellervo Grundat 1899 Finlands Svenska Andelsförbund Grundat 1919

2 Innehåll  Kooperationen berör också Dig och Din familj  Företagsverksamheten i Finland  Kooperation är ekonomiskt samarbete mellan medlemmarna  Ömsesidighet är försäkringsbranschens kooperation  Kooperationens värderingar och principer  Kooperation finns överallt i världen  Vilken är skillnaden mellan ett andelslag och ett aktiebolag?  Andelslagets verksamhet sker utgående från medlemmarnas behov  Kooperationens historia  Rötterna finns i Rochdale, en industristad i England  Kooperationen kom till Finland i slutet 1800-talet  Medlemskap och medlemmarnas administration i andelslaget  De kooperativa företagen och deras många medlemmar i Finland  Andelslaget passar också när man vill starta ett företag  Mer information om Sällskapet Pellervo

3 Kooperationen berör också Dig och Din familj  Kooperationen har mest ägare av alla företagsformer i Finland. I andelslagen och de ömsesidiga bolagen har totalt 7 miljoner medlemmar/ägare.  Nästan alla hemhushåll är med i något andelslag.  En fullvuxen finländare har i medeltal två medlemskap i andelslag och ömsesidiga bolag. Jordbrukare har fyra medlemskap.  Andelslaget lämpar sig också då man startar nya företag. Man grundar nya andelslag, såsom samföretag, i många olika branscher.  Finland är världens mest kooperativa land!  Kooperationen hör till vardagen för de flesta. Det är kanske någonting man inte tänker på. I denna presentation för Du bekanta Dig med kooperationens olika former.

4 Företagsverksamheten i Finland  I Finland finns över företag och av dem är drygt andelslag. Trots att andelslagens antal är litet i förhållande till andra företagsformer har de flera miljoner medlemmar/ägare bland oss vanliga finländare.  Börsbolagen ägs av investerare. De köper vanligen sina aktier på fondbörsen.  Familjeföretagen ägs i regel av personer i samma släkt och ägandet går i arv från generation till generation.  I statsbolagen består ägarna helt eller delvis av staten. Bolagen har spelat en stor roll i uppbyggnaden av Finland.  Andelslagen ägs av sina medlemmar. Man kan också kalla andelslagen medlems- eller kundägda företag.

5 Företagsverksamheten i Finland  Aktiebolag - Lämpar sig för omfattande affärsverksamhet - Aktieägaren är inte ansvarig för aktiebolagets skulder  Andelslag - Lämpar sig för omfattande affärsverksamhet - Ägaren/medlemmen är inte ansvarig för andelslagets skulder  Ömsesidigt bolag - Lämpar sig för omfattande affärsverksamhet i försäkringsbranschen. - Kundägaren är inte ansvarig för bolagets skulder  Öppet bolag - Ägarna svarar för bolagets skulder med hela sin egendom  Kommanditbolag - Ägarna,, dock inte tyst bolagsman, svarar för bolagets skulder med hela sin egendom  Firma - Ägaren svarar för firmans skulder med hela sin egendom.

6 Andelslaget Andelslagets ändamål är att, i avsikt att stöda medlemmarna, bedriva ekonomisk verksamhet så att medlemmarna nyttjar andelslagets tjänster

7 Kooperation är ekonomiskt samarbete mellan medlemmarna KOOPERATION är en ekonomisk verksamhets- och organisationsmodell, där medlemmarna genom samverkan i ett andelslag bedriver gemensam företagsamhet På grundnivån står andelslaget, som ägs och styrs av medlemmarna på riksnivån har man ofta en centralaffär ägd av andelslagen. Centralaffären kan också vara i aktiebolagsform. I Sverige kallas andelslaget för ekonomisk förening. På engelska är det cooperative och på finska osuuskunta.

8 Ömsesidighet är försäkringsbranschens kooperation  Ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar verkar inom försäkring. Man blir ägare i företaget genom att köpa en försäkring. Ömsesidighet är försäkringsbranschens kooperation.  Det finns ömsesidiga försäkringsbolag runt om i världen. Av EU-ländernas försäkringsbolag är ömsesidiga. De har omkring 30 % av försäkringspremieinkomsterna.

9 Kooperationens värderingar och principer Kooperation bygger på värderingarna självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Kooperationen tror på etiska värderingar såsom hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om varandra.

10 Kooperationens värderingar och principer 1:a principen Frivilligt och öppet medlemskap Andelslag är frivilliga organisationer öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar – utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politisk eller religiös övertygelse. 2:a principen Demokratisk medlemskontroll Andelslag är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna, vilka aktivt deltar i fastställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande. Förtroendevalda män och kvinnor är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmarna i primära andelslag har lika rösträtt (en medlem, en röst). Andelslag på andra nivåer organiseras också på ett demokratiskt sätt.

11 3:e principen Medlemmarnas ekonomiska deltagande Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till andelslagets kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Åtminstone en del av detta kapital är vanligtvis andelslagets gemensamma egendom. Räntan på det insatskapital som utgör villkor för medlemskapet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår. 4:e principen Självständighet och oberoende Andelslag är fristående organisationer för självhjälp styrda av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten. 5:e principen Utbildning, praktik och information Andelslag erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina andelslag. De informerar allmänheten – särskilt unga opinionsbildare – om andelslagets särart och fördelar. Kooperationens värderingar och principer

12 6:e principen Samarbete mellan andelslag Andelslag tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, regional nationell samt och internationell nivå. 7:e principen Samhällshänsyn Andelslag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna. De här internationellt definierade värderingarna och principerna har beaktats då Finlands lag om andelslag stiftades. Om ett företag fungerar enligt lagen om andelslag och dess anda, blir de kooperativa värderingarna och principerna beaktade. Kooperationens värderingar och principer

13  Den Internationella Kooperativa Alliansen (ICA) samlar kooperationen i alla länder. ICA representerar över 800 miljoner medlemmar i världens andelslag. ICA samarbetar nära med FN och är världens största ickestatliga organisation. Kooperationen påverkar utkomsten för miljarder människor.  Såsom också andra företag, klarar sig andelslagen bäst i stabila samhällen. Europa och Nordamerika har en mycket stark kooperation.  Den största delen av jordens befolkning är bönder. Man anser att kooperationen spelar en stor roll vid lösningen av problemen i u-länderna.  Den populära Rejäla Handeln baserar sig mycket på böndernas kooperation i u-länderna. Kooperation finns överallt i världen

14 Vilken är skillnaden mellan ett andelslag och ett aktiebolag?  Ett andelslag ägs av sina medlemmar och det styrs demokratiskt av dem. Aktiebolaget ägs och styrs av aktieägarna.  I andelslaget är beslutanderätten i regel enligt principen ”en medlem en röst”. I aktiebolaget fördelas beslutanderätten i förhållande till hur många aktier varje ägare innehar.  I andelslaget utdelas resultatet i förhållande till hur varje medlem utnyttjat andelslagets tjänster. I aktiebolaget utdelas det i förhållande till innehavet av aktier.  Huvudmålet för andelslaget är att producera tjänster till medlemmarna. Huvudmålet för aktiebolaget är att ge avkastning på insatt kapital.  I andelslaget varierar det egna kapitalet, medan det i aktiebolaget är fast bestämt.

15 Andelslagets verksamhet sker utgående från medlemmarnas behov  Grundidén i ett andelslag är att samla ihop många små krafter till en stor kraft. En individ är mycket liten på den fria marknaden, men tillsammans med andra blir man en faktor att räkna med.  En medlem i ett andelslag får utnyttja andelslagets tjänster, besluta om hur andelslagets verksamhet skall utvecklas och delta i utdelningen av det överskott verksamheten ger.  Den centrala nyttan av ett andelslag är att tjänsterna är just sådana medlemmen vill ha och de produceras och säljs till medlemmen till ett skäligt pris.  Många andelslag betalar bonus till medlemmarna, ju mera bonus desto mer medlemmen använder andelslagets tjänster.  Andelslagen betalar ofta också ränta på det andelskapital medlemmarna betalat in i andelslaget.

16 Andelslagets verksamhet sker utgående från medlemmarnas behov  Andelslagen spelar en viktig roll i hela Finland och deras tjänster ställs till förfogande också i glesbygden  Andelslagen har målet att gagna sina medlemmar på långsikt. I många fall fortsätter kompanjonskapet över generationerna.  Kooperationen har sina lokala rötter. De pengar som rullar inom andelslagen blir kvar på det lokala eller nationella planet. Kooperation innebär ansvarsfullt inhemskt ägande.  Andelslagen håller konkurrensen uppe och tvingar alla företag till goda prestationer.

17 Andelslagets dubbla natur: affärsföretag + medlemssamfund Den dubbla naturen innebär att andelslaget verkar som en demokratisk medlemsorganisation gentemot medlemmarna, men som ett effektivt och resultatbringande företag på marknaden.

18 Kooperationens historia  Idén bakom kooperationen förstår man om man granskar hur den kom till och hur den utvecklades till att bli en viktig del av industri- och finanssamhället.  Kooperationen föddes på 1800-talet i Europa medan samhället genomgick en snabb industrialisering. Bönder, arbetare och hantverkare led av ekonomiska missförhållanden, men genom kooperationen kunde deras situation förbättras.  Genom att sluta sig samman och bilda andelslag samlade de sina krafter på marknaden.  Kooperationen hade en stor samhällelig betydelse för att den samtidigt förbättrade förhållandena för de allra svagaste i samhället.

19 Rötterna finns i industristaden Rochdale  Den moderna kooperationen uppstod i industristaden Rochdale, nära Manchester i England år Arbetarna vid en bomullsfabrik grundade en egen kooperativ butik, ett handelslag, för att sälja dem produkter med god kvalitet till skäligt pris. På den tiden var butikerna i regel inte speciellt ärliga och ofta hade man brist på varor. Det led den stora folkmassan av. Idén med handelslag spred sig snabbt överallt i Europa.  Också böndernas förhållanden var svåra runtom i Europa på 1800-talet. För att hjälpa upp situationen grundade bönderna andelslag, som förädlade produkterna och öppnade vägen till marknaden. De grundade också andelsbanker, som kunde ge dem lån. Bönderna grunda också andelslag för att gemensamt köpa lantbruksförnödenheter.

20 Kooperationen kom till Finland i slutet av 1800-talet  Den kooperativa idén kom till Finland i slutet av 1800-talet. Finland var då ett jordbruksland, men höll också på att industrialiseras. De ekonomiska och sociala förhållandena var svåra. Här såg man en möjlighet för kooperation.  En ordentlig puff framåt fick kooperationen genom att förtrycksperioden började i Finland, som då var en del av Ryssland. Nationalkänslan bland folket växte och Sällskapet Pellervo med Hannes Gebhard i spetsen grundades för att främja kooperation i Storfurstendömet Finland. År 1901 kom den första lagen om andelslag. Efter detta grundades andelslag i olika branscher både i städerna och på landsbygden. De fortfarande aktiva handelslagen, andelsbankerna och andelslagen inom lant- och skogsbruk har sina rötter från 1900-talets första decennier.  Den allra äldsta kooperationen representeras egentligen av de ömsesidiga försäkringsföreningarna och bolagen, vars rötter går tillbaka till 1700-talet. Ömsesidighet är försäkringstagarens kooperation. Den bygger på ömsesidig hjälp emellan försäkringstagarna: t.ex. om någons hus brann ner hjälptes man åt att bygga ett nytt.

21 Medlemskap och medlemmarnas administration i andelslaget  Andelslaget är ett företag, som ägs och styrs av sina medlemmar. Medlemmarna använder sin röst på andelsstämman eller vid valet av fullmäktige.  Idén med ett andelslag är att medlemmarna använder de tjänster eller produkter andelslaget producerar.  När man ansluter sig till andelslaget betalar man en insats.  Medlemmarna väljer andelslagets administration demokratiskt på andelsstämman eller via ett fullmäktige. Alla andelslag bör ha en styrelse, de flesta har dessutom en verkställande direktör och revisor. Större andelslag har dessutom ofta förvaltningsråd. Administrationen bestämmer om andelslagets verksamhet, med målet att gagna medlemmarna. Som ledamot i andelslagets administration har man både makt och ansvar.

22 Medlemskap och medlemmarnas administration i andelslaget  Beslutsfattandet i andelslaget bygger på demokrati. Varje medlem har en röst på andelsstämman, som är andelslagets högsta beslutande organ. I större andelslag kan stämman ersättas av ett fullmäktige, som väljs av medlemmarna i ett fullmäktigeval. Också i fullmäktige gäller principen ”en man en röst”. Denna princip har man också i statliga och kommunala val. Demokratin inom kooperationen är dock av äldre datum än inom statsförvaltningen.  I allmänhet har medlemmarna ingen ovillkorlig plikt att använda andelslagets tjänster eller att köpa dess produkter. Det hör dock kooperationens grundidé att medlemmarna binder sig till sitt andelslag och aktivt stöder det.

23 De kooperativa företagen och deras många medlemmar i Finland  Ett handelslag har till uppgift att dagligen erbjuda sina medlemmar sådana produkter och tjänster de behöver. I handelslagen inom S-gruppen finns nästan två miljoner medlemmar och inom Tradeka närmare Handelslagen har förutom dagligvaruaffärer restauranger, hotell, bilförsäljning, bensinstationer, trädgårds- och lantbruksaffärer. Inom S-gruppen har man dessutom S-banken.  Andelsbankerna tar emot depositioner, ger lån och kan också sköta sina medlemmars egendom. De flesta erbjuder dessutom försäkringstjänster. Våra andelsbanker har tillsammans ca 1,4 miljoner medlemmar. De erbjuder sina tjänster till alla, också i glesbygden.  De ömsesidiga försäkringsföreningarna och -bolagen har 3,3 miljoner kundägare. Deras verksamhet baserar sig på att ge försäkringsskydd enligt principen ömsesidig hjälp.  I Finland finns också bl.a. el- och telefonandelslag.

24 De kooperativa företagen och deras många medlemmar i Finland  Kooperation är vanlig också inom jord- och skogsbruk. Av gårdsbrukens inkomster kommer största delen från jordbrukarägda andelslag  Mejeriandelslagen samlar in 97 % av jordbrukarnas mjölk i Finland. Industrin som ägs av mejeriandelslagen förädlar och marknadsför mjölkprodukterna. Mest känd är Valio.  Köttindustri grundad av köttandelslagen samlar in, förädlar och marknadsför över 80 % av allt kött från gårdarna. Atria och HKScan är välbekanta.  Andelslagen i äggbranschen sköter insamling, förpackning och marknadsföring av omkring hälften av de finska äggen.  Inom skogsbruket verkar andelslaget Metsäliitto, som ägs av privata skogsägare. Det har omfattande industri i Finland och runt om i världen  Inom husdjursförädlingen i Finland har de kooperativa företagen alltid haft en stark ställning.

25 Andelslaget passar också när man vill starta ett företag  De flesta finska andelslag är småföretag i varierande branscher.  Det har grundats livligt med andelslag sedan början av talet.  Det beror på att arbetslivet har förändrats. Vid sidan av lönearbete och privatföretagarmodellen har man sökt nya former att organisera arbete.  Inom vattenförsörjningen och IT-tjänster har man sett goda möjligheter för kooperation.  I de s.k. nyandelslagen drar man nytta av de goda sidorna av att ha samföretag: man utnyttjar medlemmarnas kunnande och samlar de gemensamma resurserna.

26 Andelslaget passar också när man vill starta ett företag  Kooperationen är inte bunden till speciella branscher, utan lämpar sig bra alltid då man genom samlade resurser når ett bättre resultat än att arbeta ensam. Olika andelslag är verksamma på både landsbygden och i städerna.  Vattenandelslagen levererar friskt vatten till medlemmarna och tar också hand om avloppsvattnet. De fungerar ofta i glesbygden.  Fackmän i vitt skilda branscher grundar expertandelslag, bl.a. Husbyggarentreprenörer, barberare och frisörer, översättare, arkitekter marknadsför gemensamt sina tjänster till behövande.  Andelslag kan sköta anskaffningen och marknadsföringen för specialaffärer.  I skolor har man för studerandena grundat andelslag, som ett medel i företagarutbildningen.

27 Mer information om Sällskapet Pellervo Material och rådgivning om grundande av andelslag fås från Sällskapet Pellervo. Svenskspråkiga sidor:


Ladda ner ppt "KOOPERATIONEN, FÖR MEDLEMMARNAS BÄSTA BLI BEKANT MED KOOPERATIONEN Sällskapet Pellervo Grundat 1899 Finlands Svenska Andelsförbund Grundat 1919."

Liknande presentationer


Google-annonser