Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

DEN STORA FÖRNEKELSEN Att öppna ögonen för världens miljö- och utvecklingsutmaningar Anders Wijkman och Johan Rockström Seminarium KSLA 21a mars 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "DEN STORA FÖRNEKELSEN Att öppna ögonen för världens miljö- och utvecklingsutmaningar Anders Wijkman och Johan Rockström Seminarium KSLA 21a mars 2011."— Presentationens avskrift:

1 DEN STORA FÖRNEKELSEN Att öppna ögonen för världens miljö- och utvecklingsutmaningar Anders Wijkman och Johan Rockström Seminarium KSLA 21a mars 2011

2 Nyckelbudskap •Att tydliggöra planetens gränser •Att ”lägga korten på bordet” vad gäller mänsklighetens miljö- och utvecklingsutmaningar •Att lyfta fram sårbarheten i energiförsörjningen •Att utmana alla de beslutsfattare som inte vill diskutera tillväxtens dilemma •Att göra upp med klimatförnekarna •Att tydliggöra begränsningarna i dagens politik, regelverk o institutioner •Att ställa frågan ”Hur mycket är lagom?” •Att peka ut vägar mot en Hållbar framtid

3 Det krympande miljöutrymmet

4 Vi lever över våra tillgångar – i penningekonomin och i naturen •Inga generationer har lånat så mycket av framtiden: både stater och enskilda hushåll. Inte fel att låna om investeringarna hållbara • Miljöutrymmet krymper: Klimatförändringen 2/3 av de viktigaste ekosystemen överutnyttjas Planetens Gränsvillkor •”Peak oil” m m

5 Oviljan att se verkligheten •Myten om det oändligt stora skafferiet •Myten om att miljön automatiskt blir bättre med ökande BNP – lokala problem tas som regel om hand, men påverkan på den globala miljön ökar snabbt •Sociala och ekologiska effekter slår samtidigt, och bidrar till alltmera komplexa samband och risker över hela världen •Risken för överraskningar – ”tipping points”

6 Den vetenskapliga förnekelsen • Oförmågan att se helheten • Underskattning av risker (e.g., IPCC) • Systemproblem, kräver systemlösningar • Forskarens roll under akademins traditionella formationer

7 Den stora accelerationen From: Steffen et al ” the great acceleration of the human entreprise”, Professor Will Steffen CO 2, N 2 O, CH 4 concentrations Overfishing Land degradation Loss Biodiversity …

8 … Rockström et al Nature, 461 (24): Global fresh- water use Planetära gränsvillkor för mänsklig utveckling

9 Klimatforskningens bistra riskbild

10

11 11 Uncertain uncertainty 3 ºC 6 ºC Klimatförändringens risker

12 Global emission pathways in compliance with a 2 ºC guardrail (WBGU 2009)

13 Med Tvivlet som Vapen

14 Många olika aktörer i klimatfrågan •”Det är redan för sent”, som J Lovelock •Fronten av systemforskningen •IPCC Mainstream •”Klimatunderskattarna”, typ Lomborg •Skeptiker •Förnekare, som Marshall Institute, Heartland Institute, Koch Industries, delar av Sthlms- Initiativet

15 Med tvivlet som vapen •Den röda tråden från tobak, sura regn, CFC till klimat •Finansieras av fossilindustrin och ideologiska tankesmedjor, som ser varje ingrepp i ekonomin som ett hot mot Friheten •Värdegrunden utestänger ny kunskap •Dan Kahan´s studie på Yale

16 Vetenskap och inkonsistens - hur klimatförnekare agerar •Inkonsistens – uppvärmningen förnekas, alt förklaras med andra orsaker •Temperaturmätningarna sägs vara manipulerade •Gamla hypoteser (e.g., solfläckar) och myter (e.g., avtagande energiupptag vid ökande CO2) slås upp som ”nya” sanningar •Solen påstås ha orsakat uppvärmningen •Observation av havsyteökningar sägs också vara manipulerade •Temperaturen ligger före ökningar i CO2 – alltså CO2 påverkar inte •Glaciärer – påstås inte ha minskat •Isen i Arktis – påstås inte ha minskat

17 Förnekare påstår: Temperaturen har inte ökat – alt om det skett så avstannade ökningen 1998 Vårt svar: Påståendet är fel

18 Förnekare påstår: Utsläpp av CO2 ökar inte temperaturen Vårt svar: CO2 och temperatur förstärker varandra

19 CO2-ökning del av komplex problematik •Fördubbling av CO 2 ger enl IPCC ett tillskott till värmebalansen motsvarande 3,7 W/m 2 – i Sverige detsamma som att 600 stora reaktorer placerades ut och bara producerade värme •Fördubblingen av CO 2 väntas ge en temp- ökning på c:a 3° grader ( intervall 2-8° grader) •Obs att olika återkopplingar bidrar till temp- ökningen, som vattenånga, minskat albedo

20 Förnekare påstår: Havsytan höjs inte Vårt svar: detta överenstämmer inte med de observationer som gjorts J. Church 2008 NASA

21 Förnekare påstår: Polerna och glaciärer smälter inte Vårt svar: Detta stämmer inte med observationer World glacier monitoring services, 2008

22 Allvarliga konsekvenser av klimatförändringen redan idag -Arktis tröskeleffekt -Amazonas torka (rekord 2005, 2010) -Australien (12 års torka, extrem översvämning) -300 miljoner drabbade (Global Humanitarian Forum, 2009) -Pakistan, Ryssland -Afrika, Europa

23 Nature volume 470, February 2011

24 Varför diskuterar vi inte klimatrisken som andra risker? •Riskbilden: 2-8° grader ökad temperatur vid en fördubbling av halten av växthusgaser •”A different World” •För biltrafik och flyg, tex, accepterar vi mycket lägre risk än för klimatet – vad beror skillnaden på? •”Imagination must now surpass our predictive capacity”

25 ”Peak oil” hot mot ekonomin •Den billiga oljan är en stor del förklaringen till den enastående standardökning vi upplevt •För att möta efterfrågan på råolja krävs ett nytt Saudi vart tredje år •Risken stor för växande gap mellan efterfrågan och utbudet på råolja •Allvarliga konsekvenser för världsekonomin; svårt ersätta högvärdig energi som råolja

26 Mat, vatten och Energi •Ny grön revolution ett måste (70 % mer 2050) •Lyfta 1 miljard ur hunger och bättre diet för 2 miljarder och mat till ytterligare 2 miljarder •Växande vattenbrist och vattenrelaterade shocker •Ny Grön Revolution på befintlig mark •Peak Oil, Peak Fosfor •Lösningar finns!

27 Kartan och verkligheten stämmer inte •Globala styrningen fungerar inte / ”We can´t have a global economy without a global society”(Soros 1998) •Forskning och utbildning är alltför litet inriktad på att beskriva helhet och adressera problem som kräver systemlösningar •Politikens logik är industrisamhällets logik / •Starka ideologiska blockeringar att tänka nytt •Alltför mycket stuprör i beslutsfattandet •Dagens institutioner hanterar komplexitet dåligt •Ekonomins regelverk är gammalmodigt

28 Global styrning central fråga •Klimatförhandlingarna visar hur svårt det är •USA har inte skrivit på ett internationellt avtal på decennier/ det krävs 67 senatorer! •Kina gillar inte internationell lagstiftning; det ses som hinder för deras tillväxt •Slutsatsen är: Sök pragmatiska lösningar i avvaktan på internationellt samarbete Som exempel: För klimatet – betona istället energisäkerheten; då blir klimatutsläppen lägre med automatik •Bottom-up lösningar livsviktiga när globala lösningar sviktar; städernas roll central

29 Brister i den ekonomiska modellen •Det oändligt stora skafferiet är presumtionen – förklarar myten om den eviga materiella tillväxten •Externa effekter i form av miljöpåverkan var länge små men dominerar alltmera idag •Ökning i välfärden likställs med ökning av BNP •Naturkapitalet, i form av ekosystemtjänster, har inget värde •Föreställningen att olika resurser är utbytbara – men pengar kan aldrig ersätta ett stabilt klimat, biologisk mångfald, bördig jord eller färskvatten •Nuvärdesberäkningar med positiv ränta tveksamma på problem som klimatförändringen eller ekosystemkrisen •Ingen signal från ekonomin att peak oil är nära

30 •Finanssystemet ger mer och mer intryck av ett PONZI Scheme – eller Pyramidspel •Vi blir rika på att förstöra naturkapitalet och rubba klimatbalansen – det håller inte i längden •De stora skulder som ackumulerats måste betalas tillbaka med hjälp av ständigt växande uttag av råvaror och energi

31 ”De-coupling – en utmaning” •Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har varit målet alltsedan Bruntlandrapporten •Viss decoupling sker via mättnad •Men mycket av effektivitetsvinsterna äts snabbt upp genom att tillväxten ökar •”Som att jaga sin egen svans”, enligt Christer Sanne •Om ”de-coupling” skall fungera behövs starka styrmedel

32 •Effektiviteten i energianvändningen har fördubblats på 56 år: Men ökningen i energianvändningen har ökat nära dubbelt så snabbt - på 37 år. •Global carbon intensity minskat fr 1 kg CO2 per US dollar output år 1980 till 770 g år 2006 • Men CO2 har ökat 80% sedan 1970 och 40% sedan 1990

33 •I länder som tex England, Japan och Holland har materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980; •Dock: Om vi tar hänsyn till att en ökande andel av varukonsumtionen sker via import är fortsätter materialanvändningen att öka

34 EU-studie över materialanvändningen •I snitt utnyttjar en medborgare i EU ton material årligen / c:a 5 ton per capita på Malta – c:a 45 ton per capita på Irland •Om vi räknar in handelsströmmarna är genomsnittet för en EU-medborgare c:a 45 ton •Jämför klimatpåverkan; fysiska utsläppen i Sverige har minskat > 10 % sedan 1990 – om vi räknar in import + internat flygresor har CO2 i själva verket ökat med nära 20 % •Vårt fotavtryck i världen ökar

35 Tillväxtens dilemma •Fortsatt konventionell tillväxt är inte möjlig av miljö, klimat- och resursskäl •Nerväxt är inte möjlig av ekonomiska och sociala skäl - systemet bygger på tillväxt •Att blunda för detta dilemma djupt oansvarigt - det var just vad valrörelsen 2010 gjorde. Inte ett ord om klimat, ”peak oil” eller ekosystem •Slutsats: Utveckla ny ekonomisk-politisk modell

36 Vi har blivit alltmera avlänkade från resten av biosfären •Vi innehåller miljontals mikroorganismer, men vi har ändå organiserat oss som vi stod över resten av arterna på planeten •Denna ”disconnect” är vår stora utmaning. •Vårt fokus på materiell tillväxt – på att ”ha”, att ”äga” – är ett av problemen •I = P x A x T •Affluence – borde ersättas av Well-being; •Technology – borde handla om att undvika oönskade effekter > Sustainable innovation •Population – borde handla om utbildning av kvinnor, energy access och reproduktiv hälsa + familjeplanering

37 Hur mycket är lagom? •Resurserna starkt ojämnt fördelade - 1/5 av befolkningen lägger beslag på 4/5 av resurserna •Miljö- och resursutrymmet måste i första hand utnyttjas av den fattiga delen av befolkningen •Vad är välfärd? Vad är livskvalitet? •Många exempel på alternativ till BNP – ISEW, Bhutan´s Happiness Index, Max Neef m m •Vad är meningen med våra liv?

38 Lovande tecken •Världen kan klara sig på sol, vatten och vind •Kostnaderna för solenergi faller drastiskt •Investeringarna i förnybar el > fossilbaserad el •USA stängde ned 48 kolkraftverk under 2010 •Ny affärsmodell med leasing sparar resurser •Biomimicry – lär av naturen •From cradle to cradle •Faktor 5 är redan här

39 Deluchi-Jacobsson ”Plan to power 100 % of thePlanet in 2030 with RES” •Bygger på att ersätta förbränningsprocesser med el •Därmed blir efterfrågan på primärenergi mycket lägre •Baseras på 50 % vind – 3, 8 miljoner aggregat på i snitt 5 MW – samt 40 % solkraft – aggregat pV och CSP på i snitt 300 MW •Ytan som krävs skulle vara 1,5 % av planetens landyta •Förutsätter nya grids samt snabb utveckling av vätgas och/eller batteriteknik samt pV-celler på hustaken •Kostnaderna bedöms bli lägre under drift än fortsatt fossilenergi; dock stora kostnader för själva övergången •OBS: det produceras > 70 miljoner bilar i världen idag!

40

41 Source: H.J. Schellnhuber

42 Vad göra? •Utbildning HUR allting hänger ihop samt HUR ohållbar konsumtion kan ersättas av hållbar sådan •Mera av tvärvetenskap; reformera ekonomutbildningen •Stärk Global Governance •Global Marshal Plan – kontrakt mellan Nord och Syd •Reformera ekonomisk-politiska modellen - Beyond GDP – andra välfärdsindikatorer och mål för politiken - ge naturkapitalet ett värde - strikta normer för energi- och resurseffektivitet - avskaffa perversa subsidier och sätt pengarna i hållbar teknik

43 Vad göra II? Forts ekonomiska modellen: - starka incitament för resurseffektivitet och förnybar energi - mångdubbling av forskningen på energi- och resursområdet - sustainable innovation •Plan B för klimatet – fokus på både energi- och klimatsäkerhet •Stabilisera befolkningen •Engagera medborgarna i bred diskussion om VAD målet med våra liv är – vad är QoL? •Tänk nytt betr offentliga sektorn – avskaffa stuprör; se över budgetsystemet •Nya affärsmodeller för hållbarhet •Public/Private Partnerships •Bottom up-lösningar via aktiva kommuner

44 Nyckelfrågor på kommunnivå •Energiförsörjningen – beredskap för skenande priser mm •Markanvändningen – slå vakt om jordbruksmarken •Transporter – minska beroendet av fossila bränslen mm •Bostäder – passivhus/nollenergi + smart renovering •Avfall och restprodukter – gå mot slutna kretslopp •Konsumtionsmönster •Utbildning •Offentlig Upphandling – ställ smarta krav •Instrument: Budgetar – måste reformeras - Översiktsplaner mm •Generell utmaning: Transformativa förändringar

45 Om företagen bara kan öka intäkterna genom att sälja mera ”stuff” går inte ekvationen ihop Nya affärsmodeller ett måste: •From Cradle to Cradle – slutna kretslopp för material •Biomimicry •Funktionsförsäljning – leasing istället för produktförsäljning •Gröna och vita certifikat (energi)

46 Cradle to Cradle •I naturen finns inget avfall •”Nature does not have a design problem - People do” •Slutna kretslopp i biosfären och teknosfären •Minimera användningen av material som är giftiga •Kompositmaterial är problematiska •OBS att Avfall Sverige som långsiktigt mål har att det inte skall finnas något avfall!

47 Effektivare resursanvändning via funktionsförsäljning •Från produktförsäljning till funktionsförsäljning •Fokus på användningen, ej produktionen; internaliserar risk och avfall; ökar livslängden •Återbruk, återvinning och rekonditionering •Minskar energi - och resursanvändningen; Studie i England tyder därtill på 30-40% lägre CO2 •Skapar många nya jobb lokalt •Stimulans via ändrade skatter, avdragsregler •Tysk studie: energi o material = 40 % av kostnaden inom industrin – arbetskraft 20 %

48 Ytterst en existentiell fråga När insikterna ökar, om vad som står på spel, är vi övertygade om att ett växande antal människor kommer att engagera sig djupt för att försöka säkerställa en bra utveckling för kommande generationer – och inte bara intressera sig för sin omedelbara materiella standard.


Ladda ner ppt "DEN STORA FÖRNEKELSEN Att öppna ögonen för världens miljö- och utvecklingsutmaningar Anders Wijkman och Johan Rockström Seminarium KSLA 21a mars 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser