Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kontaktperson enligt LSS – problem och möjligheter Forskningsdag 2009-04-07 Hälsa och samhälle, Malmö Högskola.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kontaktperson enligt LSS – problem och möjligheter Forskningsdag 2009-04-07 Hälsa och samhälle, Malmö Högskola."— Presentationens avskrift:

1 Kontaktperson enligt LSS – problem och möjligheter Forskningsdag Hälsa och samhälle, Malmö Högskola

2 Kontaktperson enligt LSS – problem och möjligheter Grundas på boken: Mallander, Ove:”Nära Vänskap?” – om kontaktperson enligt LSS” som publiceras månadsskiftet maj/juni 2009 (Malmö Högskolas serie 2008:7).

3 1. Vad är KP? ”Icke-professionellt stöd, som ges av en människa med stort engagemang och intresse för andra människor: Något krav på särskild kompetens bör inte ställas”(Grunewald 1998:241).

4 1. Bakgrund Uppgifter: 1. Bryta den funktionshindrades isolering 2. Ge råd samt vara förespråkare för den funktionshindrade (ej i komplicerade ärenden) • Idag: knappt som har KP (3:e största LSS insats. C:a kostn /år

5 2. Projektet 1. Beskriva KP enl LSS. Vilka är de? Hur ser ålders- och köns- fördelningen ut bland KP? På vad sätt skiljer de sig från de personer som de är kontaktperson för? I vilken omfattning har kontaktpersonerna en egen yrkesbakgrund från vård- och omsorgssektorn?

6 2. Projektet 2. Analysera KP-rollen Vilka ”förebilder” (”naturalistiska klassifikationer”) har KP när det gäller rollen? Hur påverkar detta hur de förhåller sig till uppdragsgivare, övriga vård- och omsorgsinsatser, anhöriga? Vilka skilda strategier utvecklas för att hantera en eventuellt oklar position i detta förhållande?

7 3. Empiri 1. Nätenkät till alla kommuner och stadsdelar 2002 (320 st) Svar från 240 (75%) 2. Brevenkät till samtliga pågående KP-uppdrag i storstadskommun (192, 132 svarade, 69%)) 3. Brevenkät till samtliga avslutade KP-uppdrag under senaste 5-år i samma kommun (117, 46 svarade 39%) 4. Semistrukturerade intervjuer 14 personer varav 11 ”pågående”. 5. Offentlig statistik SCB/SoS 6. Informella samtal med handläggare

8 4. Resultat 1.Beskrivande del KP: Svarar mot genomsnittbefolkningen betr: •-ålder •-utbildningsnivå •- varaktighet (samma som professionella d.v.s. långvariga relationer dominerar) Svarar inte mot genomsnittsbefolkningen beträffande: •-yrkesbakgrund: >50% rekryteras från omsorg, vård eller utbildning med tonvikten lagd på den förstnämnda. Offentlig förvaltning överrepresenterad. •-kön: Sju av tio kontaktpersoner är kvinnor.

9 4. Resultat Brukarna? Statistiska typbrukaren är en man i yrkesverksam ålder tillhörig personkrets ett som har KP som enda service och i en likartad ålder som sin KP. Jämfört med övriga [§9] LSS-tjänster är andelen: -kvinnor högre, -från personkrets ett större -de som bara har bara en insats mindre -med hög medelålder större M.a.o. insatsen KP – trots det beskrivna typfallet – är i hög grad komplementär till övriga (främst ”särskilt boende”, ”daglig verksamhet” och ”ledsagare”).

10 4. Resultat 2. ”Analys” Förebilder? Entydigt: Vardagen gällde ”kompis” (Inga professionaliserings- ambitioner). Uppfattar sig som autonoma i förhållande t. uppdragsgivare och service- omgivning. Relationen: Nästan vänskap.

11 4. Resultat •Hur påverkar detta hur de förhåller sig till uppdragsgivare, övriga vård- och omsorgsinsatser, anhöriga? •Skilda institutionella logiker -> ju större skillnad desto fler latenta konflikter: störst medicinsk (psykiatri) visavi KPO (ibland manifest). •Latenta konflikter visavi alla men ej manifesta (underförståddd icke-intervention)

12 5. konklusioner KP är en populär verksamhet. Konventionell nyinstitutionella teori -> borde se likadan ut i alla kommuner vilket inte är fallet. Trots att här uppenbarligen föreligger alla konventionella former av likhetsformande krafter (tvingande [LSS], imiterande [mimetisk] samt normativ så (i) placera kommunen organisationen olika (ii) ser utformningen olika ut. Hur förstå?

13 5. konklusioner Varför? Två plan: organisatoriska och den dagliga verksamheten. •Organisationen: Idén oklar (”Löst förpackad”) -> stora lokala översättnings/redigeringsmöjligheter -> olika org. tillhörighet. •Samtidigt Svampmodellen: olika kommuner såg över sin kommunala organisation vid skilda tillfällen -> olika kopplingar till socialpsykiatrin och KP enl. SOL. •Verksamheten: Odifferentierad: ”Allt eller inget”. •Personkretsarna: PK 1, 2 och 3F relativt oproblematiskt (vardagslogik) men Personkrets 3P – stora problem (och [antydningsvis] utvecklingsmöjligheter). Antingen har KP skolning i psykiatrin -> mindre svårigheter eller så efterfrågar man detta. •Upplägg: Träffas tämligen ritualiserat. X tim/vecka. Varierar något med ”svårighetsgrad” men ganska likartat mellan kommuner. •Substitution KP enl. Sol och LSS ritualiserat: Gäller nästan bara för psykiatrin.

14 5. konklusioner Hur lösa? Differentiering? •-Norska modellen – differentiering. Behoven olika. Ibland fritidsledare (gruppaktivitet) ibland enskilt. •-Danska modellen – varierande professionalisering (Profession- honorarlönnet – frivilligt) •Å andra sidan – blir det då ”Nära vänskap”?


Ladda ner ppt "Kontaktperson enligt LSS – problem och möjligheter Forskningsdag 2009-04-07 Hälsa och samhälle, Malmö Högskola."

Liknande presentationer


Google-annonser