Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING WORKSHOP KI - 11 DECEMBER IDENTIFIKATION AV PROCESSER SOM KAN FACILITERA TRANSLATION AV SVENSK DIABETESFORSKNING Alternative.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING WORKSHOP KI - 11 DECEMBER IDENTIFIKATION AV PROCESSER SOM KAN FACILITERA TRANSLATION AV SVENSK DIABETESFORSKNING Alternative."— Presentationens avskrift:

1 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING WORKSHOP KI - 11 DECEMBER IDENTIFIKATION AV PROCESSER SOM KAN FACILITERA TRANSLATION AV SVENSK DIABETESFORSKNING Alternative title slide

2 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING RAMBÖLL MANAGEMENT •Vi arbetar med: •Analys och utredningar •Strategiutveckling •Verksamhetsutveckling •Exempel inom innovationsområdet •Internationella, nationella och regionala samverkansinitiativ •Utmaningsdriven innovation •Kommersialisering av forskning •Samverkan högskola-näringsliv •Innovationspolicy •Analyser av insatser •Analyser av innovationsförutsättningar •Små och medelstora företags innovationsprocesser Content slide

3 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING UPPDRAGET Att genomföra en litteraturgenomgång och intervjuer med experter kring: •Vilka är de viktigaste lärdomarna och erfarenheterna i Sverige och Europa (kan även vara i andra länder) vad gäller translation av forskning till kommersiella projekt generellt kring medicinsk forskning? •Skeenden som är flaskhalsar utifrån translation av diabetesforskning i Sverige (hela kedjan från grundforskares idé till färdig produkt ska beaktas) •Vilka plattformar/initiativ/aktörer existerar idag som kan facilitera translation av diabetesforskning i Sverige •Vilka är de viktigaste lärdomarna från liknande samarbetsprojekt i Sverige och i Europa? (projekt som syftar till translation av forskning till kommersiella projekt) 3

4 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING DATAINSAMLING Litteraturstudie •en bred sökning i relevanta databaser och tidsskrifter, men även vanliga googlesökningar. Genomgång av 25 vetenskapliga artiklar av både svenskt och internationellt ursprung, informationsmaterial och styrdokument och vanliga tidningsartiklar. Sökorden inkluderade olika svenska och engelska variationer av exempelvis Innovation, Kommersialisering, Life Science, Diabetes, Medicin, Sjukvård, Uppfinning, Läkemedel. Intervjuer •med 14 experter (representanter för akademi, big pharma, biobank, Biotech, entreprenör, innovationssystemet, klusterorganisation och investerare ). Samtal har även förts med fler aktörer. 4

5 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FLASKHALSAR INOM MEDICINSK FORSKNING - TRE FASER, TRE NIVÅER Grundforskning Test / verifiering Innovation / kommersial- isering InfrastrukturellInstitutionellInterpersonell Faser Nivåer

6 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FLASKHALSAR INOM MEDICINSK FORSKNING - GRUNDFORSKNING Infrastrukturell nivå (Lagar, skatter, regler, makroförutsättningar) •Univ. har inte förutsättningar/resurser att prioritera kommersialiserings-aktiviteter/hjälpa forskarna bli innovatörer samt vissa menar att universitetssektorn är underfinansierad •Bristfälliga ekonomiska/meriterande incitament för forskare att kommersialisera •Avsaknad av mentorskap och utbildning i affärsutveckling för forskare samt forum •Kravet på peer review före publicering står i kontrast till marknadens krav på snabbhet •Institutionell nivå (Attityder, normer, värderingar) •Forskare är inte innovationsmedvetna i sitt arbetssätt •Synen att politiken kan beställa innovationer från univ. •Underskattning från forskare av arbetstid och kostnader kring att utv en idé •Kan stå i kontrast till kommersialisering: forskningsnormer ≠ ekonomiska intressen Hur intressant är forskningen (olika värderingar kring detta) •Interpersonell nivå (Organisationer, samarbeten och relationer mellan organisationer) •Grundforskningen måste vara av hög kvalitet för att samarbete mellan akademi och näringsliv ska resultera i innovation

7 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FLASKHALSAR INOM MEDICINSK FORSKNING - TEST / VERIFIERING •Infrastrukturell nivå •Hög risk: brist på riskvilligt kapital •Brist på finansiering för kortare samarbetsprojekt mellan forskargrupper och företag i verifieringsfasen •Tillgång till välfungerande biobanker •Institutionell nivå •Brist på kompetens hos aktörer i innovationssystemet och brist på samordning nationellt •Osäkerhet kring etiska regler och regelverk kring biobanker en barriär mot effektiv forskning i förhållande till andra länder tar det mycket tid •Interpersonell nivå •Forskningsprojekt lever inte vidare hos akademin i denna fas  Avsaknad av testmiljöer i länken mellan akademisk grundforskning och klinisk validering •Forskare och små forskningsintensiva företag saknar kompetens och resurser i denna fas •Akademiker och investerare förstår inte varandras drivkrafter och intressen •Svårt att ta fram evidens: inom diabetes krävs att tester går att generalisera till samtliga diabetestyper •Risk att biodata inte samlas in systematiskt: för få samples och patienter för varje sjukdom

8 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FLASKHALSAR INOM MEDICINSK FORSKNING - INNOVATION / KOMMERSIALISERING •Infrastrukturell nivå •Innovationsstödsystemet är oöverblickbart •Avsaknad av incitament, t.ex. avseende optioner och skatter •Frågor som berör innovation/kommersialisering ligger på flera olika departement (Utbildnings-, Finans- och Näringsdep.) •Institutionell nivå •Antagandet att “problemet” ligger hos akademin  avsaknad av debatt om hur industrin måste förändras för att tillgodogöra sig universitetsforskning •Sjukvårdsledningen är inte forskare  gör sjukvården mindre mottaglig för innovation + sjukvården en konservativ sektor som inte prioriterar forskning •Interpersonell nivå •Tillgång till patienter först då produkten är klar  “Performance gaps” (typiska utg.punkter i innovationsprocess) kan i sjukvården medföra lidande för patienten/dödsfall + personalens vilja att skydda sitt rykte •Tagarna (läkemedelsbolag) är väldigt stora bolag: som entreprenör svårt med den dialogen •Vattendelare mellan industri och akademi/olika drivkrafter och intressen (lite rörlighet)

9 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FÖRSTÄRKTA LÄNKAR - FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSKAP (I) Framgångsfaktorer ( från litteraturstudie): •Skapandet av multidisciplinära miljöer •Internationellt samarbete viktigt inom biotekniska innovationsprocesser (avspeglas i patenterings- och publiceringsstatistiken) •Kritisk massa och mångfald av aktörer •Effektiva överföringskanaler från forskning till företag (t.ex. via såddfinansiering) •Interaktion och incitament för rörlighet: engagement i kommersialisering nästan alltid en kostnad för den enskilde forskaren då den akademiska meriteringen blir lidande (t.ex. genom patentbidrag till forskare, ändrade belöningssystem för forskare) •Stark grundforskning en förutsättning för lyckad kommersialisering 9

10 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FÖRSTÄRKTA LÄNKAR - FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSKAP (II) Förslag (från intervjuer med experter): •Höj innovation på dagordningen på Universiteten (ex LU och vicerektor, 3e uppgiften, anställ personer som pratar innovation) •Öka incitamenten inom forskningen, mät även på deltagande i innovationsaktiviteter •Utbilda forskare i affärsutveckling och i förståelse för vad som krävs i kommersialiseringsfasen (utbilda även redan i den medicinska utbildningarna) •Inför avstämningar innan publicering, kan detta kommersialiseras? •Lyft fram goda exempel och de personer som har lyckats i Sverige kring diabetes (samt undersök vad det var de gjorde) •Utveckling av organisationsformer där forskningen kan tas vidare innan den är intressant för industrin •Analysera innovationssystemet, rensa i det och tillför mer kompetens 10

11 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FÖRSLAG KRING DIABETESOMRÅDET Förslag (från intervjuer med experter): •Forska mer kring mekanismer som leder till sjukdomen •Vid snabbare krav på kommersialisering – fokusera på produkter som gör livet lättare för patienten (underlättar också för samarbeten med näringslivet) •Tillgängliggör och skapa öppna resurser kring större studier som genomförts (Skåne och Linköping har nämnts) som systematiskt samlat in prover kring diabetespatienter och friska frivilliga •Lyft fram goda exempel och de personer som har lyckats i Sverige kring diabetes (samt undersök vad det var de gjorde och skapa lärdomar kring detta). 11

12 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING SAMARBETET AKADEMI, INDUSTRI OCH SJUKVÅRD Lärdomar (från expertintervjuerna): •Vikten av att föra en politisk debatt kring innovationsfrågorna utifrån landstingens engagemang •Finns en utmaning och en klyfta mellan forskningen och förståelsen inom sjukvården kring vilka behov man har (kräver fler kommunikationskanaler) •Inte längre samma personrörlighet över gränserna mellan akademi och industri samt mellan akademi och sjukvård (tidigare krav på forskningserfarenhet för verksamhetsledare inom sjukvården) •krävs mer effektiva och snabba processer för att bedriva klinisk forskning i Sverige (omsprungna av andra länder) •Skulle behövas programsatsningar för att överbrygga mellan sjukvård och innovationsarbete (ex kring tester)

13 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING BIOBANKER OCH PATIENTREGISTER (I) Kan användandet öka förutsättningarna för innovation? •Ses som viktiga och att det finns möjligheter samtidigt som vissa experter anser att det finns samma möjligheter internationellt •Vikten av tillgänglighet (kan finnas kunskapsgap kring användandet) •Livsstil viktigare än genetiken (patientregister kan vara stimulans till epidemilogisk forskning) •Förutsätter en bra forskningsfråga •Kommersialisering utgör en central utmaning •Samverkan med annan data viktig •Ett förslag är att det bör skapas biobanker av mer extrema patienter, se vad som är speciellt med “outliers” 13

14 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING BIOBANKER OCH PATIENTREGISTER (II) Kan biobankerna bli mer tillgängliga för industrin? •Olika synpunkter från intervjupersoner kring om man kan öka tillgängligheten för industrin •Viktigt med information kring hur informationen tänker användas, om annat krävs lagförändringar •Organisering och samverkan mellan register 14

15 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING STARKA MILJÖER – HUR KAN SVERIGE LOCKA INTERNATIONELL LÄKEMEDELSINDUSTRI Viktiga aspekter (från expertintervjuerna): •Kritisk massa av forskning •Kvaliteten på forskningen •Spetsforskning •Synlighet kring de forskare som är duktiga •Utbilda forskningsledare i management och ledarskap •Utbilda forskare i hur man presenterar sitt case för investerare •Starkt samarbete mellan forskningsmiljöer i Sverige (konkurrera mot omvärlden, inte i Sverige) •Gemensamt ledarskap mellan aktörer och vision med ett internationellt perspektiv (samt kontinuerliga investeringar och inte kortsiktiga projekt) 15

16 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING OMVÄRLD Intressanta exempel (från expertintervjuerna): •Joslin Institute (Office of commercialisation and ventures, Innovation showcase, Joslin clinic, strategiska samarbeten med kunskapsleverantörer). •Danmark, (stora företag ägs av stiftelser som investerar i FoU, rörlighet, flexibel beskattning av utländsk expertis, danska nationella biobanken). •SPARK på Stanford University (generellt lifescience). (Institutionen samlas regelbundet var 14 dag och man presenterar för varandra vilka forskningsresultat man kommit fram till och vilka innovationer det kan leda till. Och man ger varandra råd och rön. Man bjuder in aktörer inom Innovationssystemet som kan vara intresserade av att plocka upp idéer. •Israel (riskkapitalbolag som är specialiserade mot life science), Holland (start av många småbolag, regeringen har mobiliserat kring området: såväl pengar som kompetens), USA (Kalifornien, Boston på grund av attitydfrågor och arbetssätt där man tänker företagande), Storbritannien (TSB i samverkan med akademi och näringsliv, sammanslagning av departement, Bioscience incubator i Cambridge), Kanada (generösa skatteincitament för FoU-investeringar och rekrytering av utl. expertis) 16

17 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING FRAMTIDSFÖRSLAG Förslag (från expertintervjuerna): •Skapa bryggor mellan forskning och innovation ex stöd till kuvösforskning för potentiella innovationsprojekt (gärna statligt och privat finansierat) •Hålla jämna steg med omvärlden vad avser biobanker och patientregister •Satsa på spetsforskare (individfokus och inte nätverk) •Bygg starka nätverk bland forskningsmiljöer i Sverige •Locka hem kompetens från utlandet (forskare och management) •Starkare styrning och samordning och skapande av ett nationellt innovationssystemet kring life science. Bemanna innovationsprojekt bättre än tidigare (bättre marknadskompetens och management) •Undersök vad läkemedelsbolagen drar ner på nu (skapa verksamhet kring detta) •Bygg på den starka samarbetskultur och tillit som finns mellan aktörer i Sverige 17

18 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING PLATTFORMAR, INITIATIV OCH AKTÖRER I SVERIGE •Forskningsmiljöerna som är med i agendaframtagandet •Akademiska samverkansplattformar - SciLifeLab, Zirro, Diabridge (avslutat?) •Klusterorganisationer (Medicon Valley, Hälsans nya verktyg, Uppsala Bio, Göteborg Bio, Biotech Umeå) •Nätverkspunkter (Gothia Forum, CONNECT) •BIO-X (Uppsala, Västra Götaland) •Innovativa medicininitativ (IMI) – SUMMIT •Specialiserade företag (Novonordisk) •Life science-konsulter (Kinovo Life Science AB) •Science parks (e.g. Sahlgrenska, KI) •Riskkapital (Health Cap, NXT2B/Bengt Ågerup, Bo Håkansson) •Tech transfer/Holding - Karolinska Development, Innovationsbron (de personer som är specialiserade på life science)

19 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING LÄRDOMAR FRÅN LIKNANDE SAMARBETSPROJEKT I SVERIGE OCH EUROPA •Svårt att hitta processuella lärdomar kring samarbeten mellan forskningsmiljöer kring gemensamma innovationsagendor •Centrala lärdomar kring samverkan inom translatering: •Sjukvården måste öppnas upp på ett bättre sätt för att testa innovationer i olika faser. •Krävs en öppnare attityd mellan aktörer för att få till stånd samverkan. •Krävs tidigt samarbete mellan idégivare och hälso- och sjukvård för att kanalisera ett tydligt behovsperspektiv. Sjukvårdsbehoven måste vara drivande i processen. •Få inte vara för introverta i agendaframtagande. Krävs internationella länkar. Inse de kompetens- och kapacitetsmässiga begränsningarna inom Sverige kring att genomföra långsiktiga kommersialiseringsprojekt. Krävs internationella kontakter och kanaler för större projekt. •Fokus på att tidigt reda ut avtals- och ägandefrågorna •Viktigt att säkerställa överlappande incitament mellan akademins och näringslivets olika belöningssystem

20 TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING TACK!A ANNA ZINGMARK MARCUS HOLMSTRÖMA


Ladda ner ppt "TRANSLATION AV DIABETESFORSKNING WORKSHOP KI - 11 DECEMBER IDENTIFIKATION AV PROCESSER SOM KAN FACILITERA TRANSLATION AV SVENSK DIABETESFORSKNING Alternative."

Liknande presentationer


Google-annonser