Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anette Oxenswärdh BETYG OCH BEDÖMNING I RELATION TILL BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING I ETT F-9 PERSPEKTIV.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anette Oxenswärdh BETYG OCH BEDÖMNING I RELATION TILL BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING I ETT F-9 PERSPEKTIV."— Presentationens avskrift:

1 Anette Oxenswärdh BETYG OCH BEDÖMNING I RELATION TILL BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING I ETT F-9 PERSPEKTIV

2 FÖRELÄSNINGENS INNEHÅLL • Begreppsliga utgångspunkter • Historisk inblick för bedömning och betygsättning • Uppdraget i F-9 perspektiv • Kunskapssyn • Bedömningskompetens • Bedömningsprocess • Sammanfattning och frågestund

3 BEGREPPSLIGA UTGÅNGSPUNKTER •Utvärdering avser värdering av skolans verksamhet / nödvändig demokratisk kontroll av det avsedda /olika syften, strategier, modeller och metoder (produkt och - processinriktade modeller) /didaktisk utvärdering •Bedömning avser värdering av elevers prestationer - är avgörande för vad och hur eleven kommer att lära sig •Betygssättning, den summativa bedömningen av elevens prestationer vid en viss tidpunkt efter eller under den formativa processen; myndighetsutövning i ett nationellt system

4 Bedömningspraktiken i historisk backspegel…

5 / talet¨skogsvaktarmentalitet¨ = formativ bedömning, bedömningar måste grunda sig i iakttagelser över lång tid (tålamod) • Bedömningar måste grunda sig i en nära relation till barnet (kunskap om barnet) • Formandet av minnet genom repetition och förhör • Formandet av omdöme genom bedömningar av texter • Bedömning som formande av ordning

6 / TRÄDGÅRDSMÄSTARMENTALITET (SUMMATIV BEDÖMNING) TALET Skolans traditioner utmanas med vetenskapliga bedömningar Begynnande de-professionalisering av lärarkåren i bedömningsfrågor De flesta länder har inträdesprov och examinationer och externa tester Sverige väljer en unik väg genom att låta lärares bedömningar i form av betyg spela stor roll för elevens fortsatta karriär Samtidigt introduceras standardprov för att likrikta lärarnas omdömen

7 • Formativa bedömningar - valida (läroplansnära), fylliga beskrivningar, didaktiskt långsamt språk, kontextberoende, bedömning för lärandet ( ), 1990> KVALITETSTÄNKANDE • Summativa bedömningar - reliabla (mätsäkra), objektiva, snabba, bedömning av lärandet ( ), 2011> Idag förväntas vi att kombinera dessa två sätt att bedöma

8 Black och Wiliams översikt om formativ bedömning (cirka 250 studier) Förbättrade elevprestationer Resultat

9 Bedömningsuppdraget i F-9 perspektivet Betyg och bedömning i Lgr11 Skolans mål är att varje elev • Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier • Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. • Riktlinjer – läraren skall • Rektorns ansvar

10  Läraren skall genom utvecklingssamtal och IUP främja elevs kunskapsmässiga och social utveckling (uppföljning, dokumentation)  Allsidigt utvärdera elevs kunskapsutveckling bedömning (skriftliga omdömen) betygsättning  Fortlöpande informera elever och hem om resultat och utvecklingsbehov (IUP, utvecklingssamtal, skriftligt omdöme, betyg)  Vid betygsättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper (bedömningsunderlag, bedömningskriterier)  Rektorns ansvar: personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter

11 Hur förhåller du dig till ditt uppdrag?

12 / förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir färdiga först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet DELTAGANDE MÅLSTYRNING

13 / BEDÖMNINGENS TVÅ HUVUDFUNKTIONER: 1. sortering 2. lärande

14 / BETYG OCH BEDÖMNING - NÅGOT NÖDVÄNDIGT ONT? • Kunskaper om bedömningars nödvändiga, goda och onda konsekvenser är en förutsättning för etiskt försvarsbara bedömningar • Bedömningar är ett av de kraftfullaste pedagogiska verktyg vi har för att disciplinera individen - i positiv och negativ mening

15 KUNSKAP I HANDLING Förändrad kunskapssyn! FRÅN att sortera (normrelaterat betygsystem) TILL att stödja elevens lärande (målrelaterad bedömning) Kunskap och lärande 1.Rationalistiska synsättet (Platon) > kunskap är medfött och undervisning behövs i första hand för att förlösa människans inneboende kunskaper 2.Empiriska synsättet (Aristoteles) nyfödd människa som ett tomt kärl som ´fylls upp´ under livet (observerbart, kvantiteter viktiga) 3.Konstruktivism (kombination av de föregående) lärande som meningsskapande process, kontextberoende > kognitiv och social konstruktivism

16 KUNSKAP I HANDLING … •Kunskapsinnehåll >< kunskap som handling •Vad ska eleverna kunna? >< vad ska eleverna kunna göra?  Ämnesinnehållet är inte mindre viktigt MEN det är endast ett medel inte målet i sig!  Det ska inte vara en hemlighet vad man förväntar sig att eleverna ska kunna!

17 KUNSKAP FAKTA, FÖRSTÅELSE, FÄRDIGHET, FÖRTROGENHET (SOU 1992:94)

18 Faktakunskaper är kunskap om information, regler och konventioner och relateras till att veta något. Faktakunskap är något som vi kommer ihåg eller har glömt.

19 Förståelsekunskap är att uppfatta mening, sammanhang och innebörd. Fakta och förståelse är beroende av varandra. Förståelsen avgör vilka fakta vi kan se och uppfatta.

20 Färdighetskunskap är hur något ska utföras. Färdighet är oftast en praktisk kunskap.

21 Förtrogenhetskunskap kommer till uttryck vid värderingar och bedömningar. Förtrogenhetskunskap är oftast förbunden med mer eller mindre erfarenhet av ett visst område.

22 ETT TRIADISKT KUNSKAPSBEGREPP kunnande (syfte) undervisningens mål, förmågor kunskapsinnehåll, ¨stoffet¨, centralt innehåll, kriterier kunnighet (resultatet av undervisningen) bedömning

23 KUNSKAP SOM ETT BREDDAT BEGREPP… (ENLIGT INGRID CARLGREN, 2011) FAKTAFÖRSTÅELSEFÄRDIGHETFÖRTROGEN -HET kunskaps innehåll som information som tolkning/ förklaring som utövandesom erfarande/ urskiljande kunnande veta attveta varförveta hur veta vad kunnighet omfattning av vetandet djup i förståelsen skicklighet i utförandet klokhet i omdömet

24

25 / BEDÖMNINGEN I PRAKTIKEN … • är skriftliga • skrivs av enskilda elever utan hjälpmedel under tidsbegränsning • börjar med enkla och blir successivt svårare • har begränsat svarsutrymme • bedöms med poäng som vägs samman till en totalpoäng eller ett provbetyg Konventionella prov är uppbyggda precis som intelligenstester! (A. Jönsson 2009:10)

26  uppdraget misstolkas genom simultan användning av flera läroplaner (kunskapssyn)  delar av det gamla betygsystemet används vid bedömning  det statliga uppdraget prioriteras inte av alla kommuner mm  De vetenskapliga bedömningarnas legitimitetskris  centralisering - decentralisering - recentralisering eller koordinering - vad är det som händer?

27 Tolkningen av uppdraget har försvårats (SOU 2007:28; SOU 2007:101; Pierre, 2010; Forsberg & Wallin, 2006; Selghed, 2006) Betygsnivåerna i svenska skolor har ökat stadigt sedan införandet av det målrelaterade betygsystemet och efter utökad konkurrens mellan skolorna på grund av Friskolereformen. (Wikström, 2005) De olika slags internationella mätningar av elevernas kunskaper har dessutom av media använts som lägesbeskrivningar av tillkortakommanden i utbildningssystemet trots att dessa undersökningar har kraftigt kritiserats av både forskare och de professionella. (Fredriksson, 2011) Enligt Selghed (2005) kan lärarna inte sätta betyg. Men det är kanske inte fel på lärarna utan systemet. Forskarröster…

28 Vad kan vi lära av detta?

29 / NYA BEDÖMNINGSTEKNIKER • Eleverna måste vara medvetna om kunskapens kvaliteter (mål och kriterier) • De måste ges möjlighet att arbeta mot målen innan slutbedömningen • Traditionellt sett har bedömning fokuserat på fel och brister • Modern bedömning fokuserar på möjliga strategier för utveckling och möjligheter till lärande och nya kunskaper

30 ATT MÄTA KUNSKAP • Bedömningskriterier > kvalitet i centrum > hur bra? (istället för - hur många?) • Synsättet: Kunskap som objektiv mätbart måste överges, bedömningskompetensen handlar om professionellas omdömesförmåga – och denna förmåga är till viss del subjektiv • Subjektivitet = människor måste avgöra vad som är t.ex. en bra uppsats (är inte samma sak som godtycklighet) bedömning genomförs av en professionell yrkesutövare som har kunskap och erfarenheter om vad som krävs, vad som kan betraktas som kvalitet inom verksamhetsområde

31 RELIABILITET OCH VALIDITET • reliabilitet = är bedömning tillförlitlig? dvs att inte låta slumpen få alldeles för stor inverkan på resultaten > är resultaten oberoende av vilken lärare som bedömer? (t.ex. var på kartan i förhållande till (del)mål eleven befinner sig (> observation, dokumentation, tolkning) • validitet = har vi bedömt rätt sak? Mäter vi det som är enkelt att mäta istället för att mäta det som är viktigt att mäta? Speglar uppgifternas innehåll och utformning (prov, inlämningsuppgifter och grupparbeten) de förmågor som beskrivs i kursplanernas mål? Handlar om VAD vi bedömer och HUR vi gör det! > Uppgifterna ska vara i linje med målen, god planering, öppenhet, detaljerade anvisningar vid bedömning, flera olika bedömningar (metoder) som riktar sig mot samma mål, konkreta exempel av olika kvaliteter, diskussioner med andra lärare

32 FYRA FRÅGOR VID BEDÖMNING • Bedöms det som ska bedömas? • Är innehållet som används vid bedömningen adekvat och relevant? (validitet) • Är sättet som används vid bedömningen tillförlitligt? (reliabilitet) • Är slutsatserna som baseras på bedömningen adekvata och riktiga? (valida)

33 VAD KAN GÅ FEL I BEDÖMINGSPROCESSEN? (MIN EGEN DEL I DET HELA) Några exempel: • Innehållet som väljs ut kan vara för snävt eller irrelevant • Formen kan vara inadekvat och frågorna som ställs kan vara obegripliga för dem som ska besvara frågorna • Sättet på vilket bedömningen sker är inte alltid tillförlitligt (reliabelt) • Den kunskap som visas kan vare sig observeras, tolkas eller dokumenteras Astrid Pettersson (2005, 2007)

34 • Hur gör vi för att uppnå en fredlig samexistens mellan summativ och formativ bedömning? Kunskap – utbildning – fortbildning Klargöra gällande kunskapssyn! • Hur balanserar vi individuell och kollektiv bedömning så att feedback och feed-forward blir meningsfull utan att läraren dukar under av arbetsbördan?  Utveckla kvalitetskriterier av kvalitativ kunskap > mer kvalitativ feedback och mer sällan; dela på ansvaret lärare emellan, att använda bedömningsmatriser, utnyttja gamla kriterier vid flera tillfällen; använda själv- och kamratbedömning NÅGRA FÖRSLAG …

35 BEDÖMNINGSPROCESSEN inte linjal process - snarare cirkulär

36 BEDÖMNINGSPRAKTIKEN Upp- följning och utvärde- ring Upp- följning och utvärde- ring FEED-UP Ämnets syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Avsnittets delmål och förmågor som kan bedömas vid ´checkpoints´ FEED-UP Ämnets syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Avsnittets delmål och förmågor som kan bedömas vid ´checkpoints´ Checkpoints = de summativa bedömningar av processen och de olika delmålen utifrån designade uppgifter och FEEDBACK som kan ges även under delprocessen ÅTERKOPPLING FEEDBACK FEEDFORWARD Summativ bedömning av de olika icke betygsliknande delmomenten

37 BEDÖMNINGSPRAKTIKEN … FEED-UP Ämnets syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Avsnittets delmål och förmågor som kan bedömas vid ´checkpoints´ FEED-UP Ämnets syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Avsnittets delmål och förmågor som kan bedömas vid ´checkpoints´ Relatera det valda delområdet till läroplanerna och kursplanerna, bryt ned dessa mål till förmågor som kan förstås i kvalitativa termer (mer av samma sak) och presentera dessa till eleverna tillsammans med undervisningsdesign och de uppgifter som ingår i momentet samt bedömningsstrategier för dessa. VAD FÖRVÄNTAS DE ATT LÄRA SIG; VARFÖR och HUR? HUR BEDÖMS DETTA?

38 Lärarna diskuterar upplägget av ämnesområdet utifrån målen … planering…

39 Lärarens feed-up för elever inför en skrivuppgift i engelska år 7

40 Elevarbete med skrivuppgift i engelska år 7

41 STRATEGIER OCH REDSKAP FÖR BEDÖMNING

42 Bedömning - Vad? > Process, resultat, nuet (urval) Bedömning - Hur? Observationer, bedömningsmatriser, kunskapsprofiler, kortsvar, öppna uppgifter, multiple-choice, projektarbeten, portföljer, praktiska uppgifter, autentiska prov, dagboksanteckningar, individuellt, grupp, självvärdering, feed-back nationella prov m.m.

43 REDSKAP FÖR OCH AV BEDÖMNING - MATRISER • ´matriser är bra drängar men dåliga husbönder´ > ett urval bör få leva, förändras och omformas hela tiden • Ska konstrueras utifrån mål och kunskapskraven och göra dem explicita • Ska vara analytisk genom uppdelning i olika aspekter • Innehåller beskrivna nivåer (och inte kvantitativa poäng) • Innehåller nivåbeskrivningar som riktar sig mot uppgiften och inte mot eleven som person • Generella >< uppgiftsspecifika matriser • Kan användas för planering, undervisning, feedback och bedömning samt dokumentation av kunnandet

44 BEDÖMNINGSPRAKTIKEN … Checkpoints = de summativa bedömningar av processen och de olika delmålen utifrån designade uppgifter och FEEDBACK som kan ges även under delprocessen Fungerar som kontrollstationer. Utgör summativa bedömningar av delmomenten eller deluppgifter. Använda strategier för bedömning: läxförhör, grupparbete, uppsatser, redovisningar, gensvarsarbete (peer assessment) kamratbedömning, självbedömning mm. Dokumenteras t.ex. för portfölj eller IUP.

45 Feedback - feedforward – skrivuppgift i engelska år 7

46 BEDÖMNINGSPRAKTIKEN … ÅTERKOPPLING FEEDBACK FEEDFORWARD ATT GE ELEVERNA MÖJLIGHET ATT FÖRSTÅ VAR DE ÄR I PROCESSEN OCH VAD SOM ÅTERSTÅR > GES AV LÄRAREN, SOM SJÄLVBEDÖMNING ELLER KAMRATBEDÖMNING Återkoppling eller feedback på olika nivåer: Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Personlig nivå t.ex. ospecificerat beröm

47 Vart är eleven på väg? Var befinner sig eleven? Hur ska eleven ta sig vidare? Läraren behöver: Kommunicera förväntningar, i form av mål och kriterier Bedöma var eleverna befinner sig i förhållande till målet Ge återkoppling som hjälper eleverna framåt Kamraterna behöver: Förstå och kommunicera förväntningar Utnyttja varandra som resurser för deras lärande Eleven behöver: Förstå förväntningar Stöd för att kunna ta ansvar för sitt eget lärande FEEDBACK … återkoppling

48 NÅGRA PRAKTISKA TIPS… • Tydliggör målen! (matriser) • Använd elevexempel! • Skapa klassrumsaktiviter som ger bevis/tecken på elevernas lärande! • Fokusera på vad eleverna kan - inte vad de inte kan! • Ge eleverna mer tid! • Ge eleverna frågor som utmanar mer än kontrollerar (från förhörsledare till ¨talkshow host¨)! • Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu…, vad betyder det…, varför blir det så ?

49 BEDÖMNINGSPRAKTIKEN … Doku- menta- tion, utvär- dering Summativ bedömning av de olika icke betygsliknande delmoment, betygsättning DE OLIKA BEDÖMNINGARNA FRÅN CHECKPOINTS SAMMANFATTAS OCH BEDÖMS TILL ETT OMDÖME (EJ BETYGSLIKNANDE) SAMMANVÄGS SENARE TILLSAMMANS MED ANDRA BEDÖMNINGAR TILL ETT BETYG SAMT DOKUMENTERAS OCH UTVÄRDERAS

50 Lärarnas diskussion, bedömning, utvärdering … feed-on…

51 BETYG – DEN SUMMATIVA BEDÖMNINGEN Finns det möjlighet att konstruera betyg som stöttar elevernas lärande?

52 Möjligen om: -man tar bort urvalsfunktionen, för då behöver inte all information sammanfattas i en bokstav. … fast då behöver man ju inte betyg!

53 Möjligen om: -själva betygsättningsprocessen blir mer genomskinlig…  Eleven kan se kopplingen mellan sina prestationer och betyget.

54 Möjligen om: -bedömningskriterierna konsekvent är formulerade i termer av kompetens.  Så att de uttrycker vad eleven ska KUNNA GÖRA med sina kunskaper – inte vad de ska FÖRSTÅ.

55 Feedback Omdöme BETYGBETYG Summativ bedömning och betygsättning

56 ATT UTVECKLA LÄRARES BEDÖMNINGSKOMPETENS

57 KOMPETENS  Med kompetens avses här en individs handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete. Med denna individuella handlingsförmåga menas såväl kunskaper, intellektuella och praktiska färdigheter, som sociala färdigheter, attityder och personliga egenskaper hos individen. (Ellström, 1996)  Kunskap blir här en delmängd av kompetens.

58 LÄRARENS KOMPETENS etisk kompetens Pedagogisk/didaktisk kompetens ämneskompetens uppdragsförståelse ansvarsförståelse

59 Uppdrags- och ansvarsförståelse som lärprocesser LÄRANDE KOMPETENS omformandet av uppdrags- och ansvarsförståelse

60 LÄRPROCESS FÖR UPPDRAGS- OCH ANSVARSFÖRSTÅELSE  samarbete, delaktighet  motivation, engagemang  reflektioner, diskussioner  uppdraget och dess ramar synliggörs  det egna och och andras yrkessoller belyses  ansvaret i uppdraget förstås  viljan att förändra väcks

61 / SAMMANFATTNINGSVIS  Om bedömningar får verka i kunskapens tjänst och utgå ifrån pedagogiska behov kan resultaten bli bättre än vad som är möjligt utan bedömningar.  Men när de administrativa kraven på att redovisa resultat ökar, minskar förutsättningarna att nå goda resultat. Då förlorar lärare autonomi på alla nivåer över bedömningarna.  Att äga bedömningarna är centralt för professionsutvecklingen och för yrkets status.

62 FORTS. • Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar • Bedömningar är rätt använda det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet • Lärarkåren behöver återerövra en förlorad bedömningskompetens • Bedömning för lärandet kan förbättra resultaten med 100 %

63 / SÅ, VÅGAR VI? synlighet delaktighet ansvar

64 Var nyfikna, autentiska, närvarande…

65 … och kritiska Tack för att du har lyssnat!


Ladda ner ppt "Anette Oxenswärdh BETYG OCH BEDÖMNING I RELATION TILL BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING I ETT F-9 PERSPEKTIV."

Liknande presentationer


Google-annonser