Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete"— Presentationens avskrift:

1 Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete
Klimatanpassning

2 Klimatanpassning Klimatet förändras Det pågår en global uppvärmning, som med stor sannolikhet beror på människans utsläpp av växthusgaser. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett klimat i förändring. Sveriges årsmedeltemperatur Figuren visar en av de klimatindikatorer som finns på under Klimatdata.

3 Vad är klimatanpassning?
Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat. Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen. Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. Förmågan att anpassa sig till förändringar och förmågan att skydda sig mot negativa effekter är viktig för samhället. Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är. Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer. Samhället är i många fall inte anpassat för dagens klimat och det är framförallt vår markanvändning, alltså våra val och beslut, som ligger till grund för samhällets sårbarhet. Var har byggnader lokaliserats, hur har landskapet analyserats innan infrastruktur planerats, var har diken grävts, hur har pirar konstruerats, vilka ytor har kalhuggits, hur är vattendragen reglerade, vilka tillstånd/domar finns?

4 Klimatanpassning Denna presentation Presentationen ger en översiktlig bild av hur det svenska samhällets olika sektorer kan påverkas av klimatförändringen och synpunkter över vad som är viktigt att tänka på vid anpassning. Myndigheternas ansvar och arbete. Materialet baseras främst på den beskrivning som ges på Klimatanpassningsportalen (www.klimatanpassning.se) och från dokument på de olika sektorsmyndigheternas webbsidor.

5 Innehåll Hur påverkas samhället av klimatförändringarna?
Klimatanpassning Innehåll Hur påverkas samhället av klimatförändringarna? Teknisk infrastruktur Fysisk planering och bebyggelse Energiförsörjning Kommunikation Vatten och avlopp Kulturarv Jordbruk, skogsbruk, djurhållning Vård och hälsa Naturmiljö och ekosystem Mark och jord Vad gör myndigheterna? För de olika sektorerna redovisas övergripande hur klimatförändringarna påverkar och anpassningsåtgärder/metoder som behövs (i den mån det finns beskrivet). Beskrivningen är översiktlig och bygger främst på material från Klimatanpassningsportalen och från material på de olika sektorernas webbsidor. Beskrivningen av myndigheterna kommer från respektive myndighets webbsidor.

6 Teknisk infrastruktur
Klimatanpassning Teknisk infrastruktur Vägar, järnvägar, bebyggelse, och VA-system, påverkas av klimatet. Infrastruktur består vanligen av system och anläggningar som ska finnas under lång tid. Därför är det angeläget att planera för klimatförändringar vid infrastruktursatsningar. Länk till info på Naturvårdsverkets webb:

7 Fysisk planering och bebyggelse
Klimatanpassning Fysisk planering och bebyggelse Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. För strandnära bebyggelse och översvämningsdrabbade områden kan det bli större problem med översvämningar. Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras och skred. Markkemin påverkas även. Havsnivåns förändring påverkar risken för kusterosion. Bebyggelse påverkas av förändrade snö- och vindlaster. Ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel. Behovet av uppvärmning och kylning ändras. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Ett stort antal miljöer och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse finns i kustnära områden. Boverket har publicerat en rad rapporter som ger vägledning och inspiration för de som jobbar med anpassning i fysisk planering och byggande (http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Klimat/Klimatanpassning/). I PBL Kunskapsbanken (http://www.boverket.se/pblkunskapsbanken) finns information och vägledning om nya PBL, främst beträffande översiktsplan, detaljplan, lov och byggande samt plangenomförande. Under Teman-> ”Klimat” kan du läsa mer om vad som gäller beträffande klimataspekter.

8 Klimatanpassning Fysisk planering För att nå ett robust och klimatsäkert samhälle krävs det en kombination av åtgärder. Några metoder som kan användas i den fysiska planeringen: Förhindra byggnation på för lågt belägna ytor genom föreskrivna höjder. Anlägga vallar. Dammar och diken kan fungera som buffert för vatten. Minska de hårdgjorda ytorna, använda vattengenomsläppliga ytbeläggningar. Skapa utrymme för vattenpassager och tillfälliga uppsamlingsplatser för vatten. Identifiera var det är lämpligt/inte lämpligt att uppföra byggnader. Vatten- och grönstrukturen är en tillgång i arbetet med att klimatanpassa samhället. Lövträd är till exempel effektiva klimatreglerare, och deras rotsystem stabiliserar och motverkar erosion.

9 Klimatanpassning Energiförsörjning Den svenska energiförsörjningen påverkas av väder och naturolyckor. Störningar i energiförsörjningen kan ge långtgående effekter i samhället. Genom klimatförändringen kommer det svenska energisystemet att utsättas för större påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan. Vattenkraftbaserad elproduktion kan öka om ökad nederbörd kan nyttjas. Biobränsleproduktion – oklart om påverkan. Vindkraftsproduktionen – vindförändring oklar. Kärnkraftsproduktion – ökad temperatur på kylvatten sänker produktionen. Behovsbilden förändras – ökat kylbehov sommartid, minskat uppvärmningsbehov vintertid. El och biobränslen är de viktigaste energibärarna inom industri-, bostads- och servicesektorn. Sommartid förväntas kylbehovet öka p.g.a. varmare klimat men också för att efterfrågan på kylning av lokaler och bostäder ökar.

10 Energiförsörjning Störningar väntas ge effekter lokalt och regionalt.
Klimatanpassning Energiförsörjning Störningar väntas ge effekter lokalt och regionalt. Sammanfallande händelser (översvämning, storm) kan ge svåra problem. Elavbrott ger direkta konsekvenser, störningar för biobränslen långsammare förlopp för konsekvenser. Ledningsburna system mer utsatta. Elnätstationer vid vattendrag och sjöar mer utsatta. Stolpar och markledningar kortare livslängd. Ökad korrosion på ledningar, markförskjutningar (naturgas och fjärrvärme). Energisystemet förändras kontinuerligt. Större blandning ger ökad flexibilitet. Låg reinvesteringstakt – behov av att tänka framåt. Extrema väderhändelser och klimat (http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&cat=/Rapporter&id=b4a6498aadd047f1ab8dfef0ea2fa339 ) Ungefär 40 procent av avbrotten i elförsörjningen idag beror på väderrelaterade problem. Eftersom även annan energiförsörjning i viss utsträckning är beroende av el, påverkas också den vid elavbrott. Mer nederbörd ger blötare marker, detta tillsammans med mindre tjäle, kommer att öka risken för röta eller rostangrepp. Ökad nederbörd och kraftigare skyfall leder till att risken för markförskjutningar/sättningar, ras, skred och översvämning ökar. Väderrelaterade hot som eventuellt kan öka är extrema värmeböljor, storm, åska, blötsnö och nedisning. Dessa utgör redan idag hot mot det svenska energisystemet. Ledningsburna system är mer utsatta eftersom det är långa sträckor Tryggheten i energiförsörjningen kan även påverkas av förändringar med avseende på det årliga mönstret för energianvändning, tillrinningsmönster för vattenkraften, högre kylvattentemperaturer och förändringar i biobränslehanteringen. Var för sig inga större hot men, men i kombination kan de medföra att robustheten i den svenska energiförsörjningen försvagas.

11 Klimatanpassning Kommunikation För vägar och järnvägar kan klimatförändringar få stor betydelse. Ökade risker för översvämningar, bortspolning av vägar och vägbanker, skadade broar och risk för ras och skred är att vänta. Minskat tjäldjup, högre temperatur och högre grundvattennivåer ger att vägåtgärder förskjuts från problem med tjäle till värme- och vattenbelastning. Ökad risk för solkurvor för järnvägen. Sjöfart och luftfart liten påverkan. Telekommunikationen med luftledningar och master påverkas främst av eventuell ökad stormfällning. Kommentar till sjöfarten: Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt framförallt i de sydligaste delarna av landet. En minskad förekomst av havsis innebär däremot att vintersjöfarten vid svenska hamnar underlättas, framförallt längs norrlandskusten. Kommentar till telekommunikation: Störningar för telekommunikation påverkar många verksamheter bl.a. trafik på vägar och järnvägar. Ökad risk för stormfällning till följd av minskad tjälförekomst och eventuellt ökade extrema vindhastigheter.

12 Klimatanpassning Vatten och avlopp Vattentillgången förändras vilket påverkar förutsättningarna för dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Mer vatten i landets västra och norra delar, men sämre vattentillgång i de sydöstra delarna Torrare somrar, högre temperaturer, ökad nederbörd, fler skyfall och översvämningar samt ändringar i havsnivån påverkar både tillgång och kvalitet på dricksvatten. Risken för saltvatteninträngning ökar liksom riskerna för föroreningar i vattentäkterna. De största hoten mot vattenkvaliteten är en ökad spridning av föroreningar samt att de mikrobiologiska riskerna ökar. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner. Ras och skred kan även påverka dricksvattenledningar. Ledningsnäten behöver säkras. Risken för saltvatteninträngning i vattentäkter ökar i kustnära och låglänta områden, exempelvis i Mälaren. Längre torrperioder kan också öka risken för saltvatteninträngning. Skyfall, speciellt i samband med varmare somrar, kommer att öka riskerna för föroreningar i våra vattentäkter. Utlakningen ökar av miljöfarliga ämnen från industriområden, deponier och andra förorenade områden. Även ökad utlakning av näringsämnen och humus. De mikrobiologiska riskerna ökar vid översvämningar, skyfall och högre vattentemperaturer. Lukt- och smakproblem kan uppstå i såväl grundvatten som ytvatten, samt förekomst av giftalger.

13 Klimatanpassning Vattentäkter För att behålla en bra och säker vattenförsörjning blir skyddet av vattentäkterna allt viktigare. Där mikrobiologiska och kemiska risker ökar, ställs högre krav på kontinuerlig övervakning av vattenkvaliteten. Dagens vattenverk är konstruerade för att hantera bakterier, inte virus och parasiter. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus har ökat. Tänkbara åtgärder är bättre råvattenövervakning, kompletterande desinfektion med UV/ ozon/ membranfilter eller byte av vattentäkt. I de vattentäkter där de mikrobiologiska och kemiska riskerna ökar måste dessa hanteras i vattenverken, vilket ställer högre krav på vattenverken vad gäller kontinuerlig övervakning av förändrad vattenkvalitet. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus bedöms idag som större än när merparten av våra vattenverk byggdes. Dagens vattenverk är överlag konstruerade för att hantera bakterier, inte virus och parasiter. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Vi behöver med andra ord tillämpa annan teknik

14 Klimatanpassning Kulturarv Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. Klimatförändringarna kan förväntas påverka landskap, bebyggelse, fornlämningar och föremål. Kulturarvet påverkas av klimatrelaterade effekter som mögel, rötskador, stormar, erosion, översvämningar, havsnivåhöjning och fuktigare marker. Det gråmarkerade betyder att det inte direkt påverkas av klimatförändringar men förändringar kan givetvis ske pga att traditioner är årstids/klimatbundna och att språket influeras av händelser även relaterade till väder/klimat. Klimatanpassning för kulturarv innebär åtgärder för att undvika eller mildra skador till följd av ett förändrat klimat. De flesta materials nedbrytningsprocesser påverkas av temperatur och luftfuktighet. Högre temperatur ger snabbare kemiska reaktioner och växlingar och förändringar i luftfuktighet påverkar nedbrytning av de flesta material.   Riskerna med ett förändrat klimat kan vara både omedelbara och tydligt iakttagbara som t.ex. översvämningar, men även långsamma och svåra att identifiera som mögel och skadedjur. De långsamma effekterna kräver systematisk övervakning för att upptäckas i tid. Många av riskerna för kulturarvet med ett förändrat klimat finns redan i dag, men kan komma att bli mer vanliga eller få större konsekvenser, dessutom samverkar de med varandra. Förebyggande arbete som riskanalyser, övervakning och underhåll är viktigt för att undvika och mildra skador för kulturarv.

15 Klimatanpassning Kulturarv Kulturhistoriskt värdefulla byggnader hotade av översvämningar, fukt och mögelskador - viktigt att förebygga skador. Mer frekvent underhåll krävs. För samlingar av föremål, arkivhandlingar och böcker har inomhusklimat en stor påverkan. Mögel, skadedjur och översvämningar är riskfaktorer att hantera Kulturandskapet förändras av olika skäl. Planering, förvaltning och utveckling ska ske på ett hållbart sätt, inkluderande klimatets påverkan. När villkoren för produktion och användning av energi förändras, förändras också landskapet i grunden. Det kan medföra den kanske mest omfattande strukturförändringen i landskapet på över hundra år.

16 Klimatanpassning Jord- och skogsbruk Både jord- och skogsbruk är anpassade utifrån de klimatförutsättningar som råder på den geografiska plats där de bedrivs. En förändring av klimatet kan därför få betydande konsekvenser för dessa branscher. En förlängd växtsäsong ändrar tidpunkter för sådd och skörd och ökar möjligheten till fler odlade arter inom jordbruk och skogsbruk. Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering och påverkar markens bärighet för maskiner. I södra Sverige kan behovet av bevattning öka för jordbruket liksom risken för skogsbrand. En minskad utbredning av tjälen förväntas, vilket ger problem för transporter på skogsmark och påverkar markstruktur och grödoval på jordbruksmark. Länk till info på Naturvårdsverkets webb:

17 Klimatanpassning Jordbruket Jordbruket behöver anpassas till framtidens förändrade klimat, för att vi ska kunna ha en fortsatt god produktion av livsmedel. Klimatförändringarnas positiva och negativa effekter bedöms i stort sett ta ut varandra. + Högre koldioxidhalter väntas höja avkastningen (ca 5%). + Möjligt med mer höstsådda grödor och bättre betingelser för t.ex. majsodling. Skördebetingelserna kan försämras. Risk för torka och översvämningar förväntas öka. Angreppstrycket ökar. Mer nederbörd och torka ställer krav på diken, täckta diken, invallningar och bevattningsdammar.

18 Klimatanpassning Skogsbruk Svensk skogstillväxt kommer högst sannolikt att öka till följd av ett varmare klimat under kommande decennier, samtidigt som skaderiskerna också ökar. Tillväxten ökar med längre säsong. Problem med försämrad kvalitet av träråvaran kan uppstå vid en snabbare tillväxt. Mer problem med skadeinsekter och svampar. Rotrötan gynnas. Mildare vintrar kan ge hårdare betning av tall- och lövplantor. Stormfällningarna kan bli värre. Risken för skogsbränder och vårfrost ökar. Behovet av skogsbilvägar som klarar milda vintrar ökar. Stormfällningarna kan bli värre då markerna blir blötare under vintrarna och tjälen uteblir. Rapport ”Framtida perioder med hög risk för skogsbrand – analyser av klimatscenarier”: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26595.pdf

19 Skogsbruk Klimatzonerna flyttar norrut.
Klimatanpassning Skogsbruk Klimatzonerna flyttar norrut. Skogsägare i norr kan titta mot södra Sverige för att se vad den skog de skapar i dag kommer att utsättas för i framtiden. Skogsägare i Götaland och i viss mån Svealand får titta söder om Östersjön för de framtida klimatförhållandena. Viktigt att bygga och underhålla vägarna bättre. Rensa trummor. Förbättra hänsynen till miljön, speciellt i fuktiga miljöer och vid rinnande vatten vid körning på otjälad skogsmark. Sprid riskerna på fler trädslag än tidigare och motverka ”förgraningen”. Blandskogar kan ge ökad säkerhet eftersom de flesta skadeinsekter och flera skadesvampar är trädslagsspecifika.

20 Djurhållning Djurhållningen står inför en stor utmaning:
Klimatanpassning Djurhållning Djurhållningen står inför en stor utmaning: + djuren kan gå ute under en längre del av året. + ökad möjlighet till självförsörjning med foder. - ökad risk för nya djursjukdomar. Viktigt att ha bra beredskap för att upptäcka nya djursjukdomar, sätta in rätt åtgärder vid sjukdomsutbrott och ha en bra samverkan mellan berörda myndigheter. De nya förutsättningarna ger förändringar i ekosystem och djurpopulationer vilket får betydelse för sjukdomars förekomst och spridning. Bland annat kan både vektorer som sprider smitta, till exempel mygg och knott, och olika virus gynnas av ett varmare klimat. Sambanden är dock komplexa och riskgraden och vilka sjukdomar som påverkas av klimatförändringen bedöms olika och varierar mellan länder. Klimatkänsliga sjukdomar: Blåtunga hos nöt och Schmallenberg hos nöt och får (bägge virus sprids av svidknott) West Nile Fever hos människa och häst (virus spritt av mygga) Mjältbrand människa och djur (sporer i mark och vatten, ökad risk vid extremväder)

21 Klimatanpassning Rennäringen Effekterna av klimatförändringar utgör stora utmaningar för renskötseln, både nu och för framtiden. Häftiga väderomställningar, förskjutning av årstiderna och ökad oförutsägbarhet. Riskerna tydligast vintertid. Kopplade till långsam uppvärmning och extrema väderhändelser. Klimatutmaningen kräver ökade handlingsmöjligheter inom t.ex. markanvändning och rovdjursfrågan. Indirekt anpassning och förbättrat samarbete med andra aktörer blir en nyckelfråga för rennäringen. En studie från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå fokuserar på renskötsel och klimat. Studien har bedrivits under flera år av forskare vid Umeå universitet i samarbete med Vilhelmina norra sameby i Västerbotten.(http://www.umu.se/utbildning/nyheter/nyhetsvisning/renskotseln-paverkas-av-klimatforandring.cid )

22 Klimatanpassning Vård och hälsa Klimatet påverkar sjukdomsorganismers överlevnad och spridning i mark och vatten. Vissa infektionssjukdomer visar förhöjd spridningsrisk. För vektorburna sjukdomar (sprids med insekter, fästingar och gnagare) finns förhöjd risk för etablering och spridning. Minskad risk för köldrelaterade besvär är sannolika men förhöjd dödlighet vid sommarhetta eller långvariga strömavbrott. Ökad risk för sjukdomsutbrott relaterade till mer extremväder. Allergiker påverkas av förändrade säsonger. Trafik- och halkolyckor svårbedömt men frosthalka kan öka. Resande och migration ökar risker, liksom ökad internationell handel med mat och djur. Åldrande befolkning – känsligare och mer vårdbehov. Länk till info på Naturvårdsverkets webb:

23 Klimatanpassning Vård och hälsa Risken är liten för mycket allvarliga hälsoförhållanden, orsakade av klimatets förändring. Allvarliga situationer kan uppstå om det globala smittrycket ökar och ger många importfall samt om sjukdomsutbrott hanteras dåligt. Samarbete och kunskapsöverföring mellan nationer och discipliner behövs. Gemensamma insatser över gränser behövs för kontroll av vektorburna sjukdomar. En utmaning är att anpassa byggnader, särskilt sjukhus, så att värme inte blir ett problem. Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Jordbruksverket har myndighetssamverkan inom smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat: Smitta i förändrat klimat (SIFK)

24 Naturmiljö och ekosystem
Klimatanpassning Naturmiljö och ekosystem Ökade temperaturer och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen. Ändrade klimatzoner och längre vegetationsperiod. Krympande kalfjällsarealer. Ändrade isförhållanden, glaciärer och områden med permafrost minskar eller försvinner. Ökad utlakning leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i sjöar och vattendrag. Östersjöns miljö påverkas av ändrad tillrinning, vattentemperatur och salthalt. Genom ökad nederbörd förväntas utlakningen öka, vilket leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i sjöar och vattendrag.

25 Naturmiljö och ekosystem
Klimatanpassning Naturmiljö och ekosystem Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Ekosystem med rik biologisk mångfald står bättre emot störningar. Biologisk mångfald påverkas direkt genom förändrad temperatur och nederbörd samt indirekt om markanvändningen ändras. Påverkan sker på växter och djurs reproduktion, utbredning av arter och populationers storlek. En ökad invandring av nya arter från ett varmare klimat kan konkurrera med och eventuellt slå ut befintliga arter. Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna. Ändras förhållanden i Östersjön kommer det att medföra stora förändringar för den biologiska mångfalden. Länk till Naturvårdsverkets information:

26 Klimatanpassning Mark och jord Ökad nederbörd får direkta konsekvenser för markens geotekniska egenskaper och byggbarhet. Nya översvämningsnivåer och ökad erosion längs sjöar, vattendrag och kuster. Översvämningar och erosion kan leda till att föroreningar och näringsämnen lättare lakas ut och sprids. Markens hållfasthet och stabilitet försämras p.g.a. ökade grundvatten- och porvattentryck. Risken för skred, ras och slamströmmar ökar i jord- och bergsslänter. Vissa områden som idag anses stabila behöver åtgärdas för att möta framtidens förändringar.

27 Klimatanpassning Erosion Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Det är en följd av ökad nederbörd och avrinning samt höjda havsnivåer. Ökad erosion kan förväntas för områden i landets västra delar samt i mellersta och norra Sverige. Erosion i vattendrag ger ökad sedimenttransport som kan skapa problem då sedimenten avsätts. Kusterosionen ökar framförallt längs landets sandkuster, men också längs kusterna med sedimentära bergarter på Öland och Gotland.

28 Ras, skred och slamströmmar
Klimatanpassning Ras, skred och slamströmmar Risken för snabba jord- och bergrörelser som ras, skred och slamströmmar ökar över hela landet i områden där: Grundvattenytan höjs (vilket minskar portrycket i jorden och minskar skjuvspänningen i bergssprickor ) Vattenmättnaden i jorden ökar (till exempel vid kraftig snösmältning) Vattenflödena i vattendrag ökar (vilket ökar erosionen och därmed ändrar släntformen) Vattennivån i vattendrag sänks (vilket gör att den mothållande kraften mot skred blir mindre) För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras och skred, vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader.

29 Förorenad mark Rörligheten hos föroreningarna ökar.
Klimatanpassning Förorenad mark Rörligheten hos föroreningarna ökar. Ökad risk för plötslig föroreningsspridning i samband med: översvämning. ras, skred eller slamströmmar. Planprocesserna för ny bebyggelse och infrastruktur behöver ta hänsyn till de ökade riskerna. Helst genomtänkt lokalisering av riskobjekt, annars skyddsåtgärder. Möjliga förebyggande åtgärder är sanering av förorenade områden och stabilitetsförbättrande åtgärder. Rörligheten hos föroreningar ökar, via högre urlakning och genom ökad partikeltransport.

30 Samhällets ansvar för klimatanpassning
Följderna av klimatförändringarna kräver att vi ökar vår kunskap om samhällets sårbarhet och anpassningsbehov. Förändringarna berör alla sektorer i samhället, så också samhällsbyggandet. Genom medveten planering av ny bebyggelse och infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de följder som ett förändrat klimat kan medföra. Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "begränsad klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan. Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar inblandade i klimatanpassningsarbetet. SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari 2012 finns på SMHI. På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelsernas uppdrag innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. 2013utökades uppdraget med att Länsstyrelserna ska efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala klimatanpassningsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet.

31 Klimatanpassning Lagar och regler Flera svenska lagar syftar till att begränsa skador. Det kan också tolkas till att även gälla anpassning till klimatförändringens konsekvenser. Några av de viktigaste är: • Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) • Miljöbalken (SFS 1998:808) • Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) • Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544) • Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

32 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen. Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. En nod för kunskap om klimatanpassning. Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell kunskap om klimatanpassning. SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari 2012 finns på SMHI Länk: Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning driver Klimatanpassningsportalen.

33 Klimatanpassningsportalen
På samlas information för att underlätta arbetet med klimatanpassning. Där finns nyhetsrapportering, beskrivning av konsekvenser av klimatförändringar, riskhantering, hur en anpassningsplan tas fram och goda exempel. Klimatanpassningsportalen är ett stöd för dig som arbetar med att anpassa samhället till klimatförändringar. Portalen är ett samarbete mellan (f.n.) tretton myndigheter.

34 Klimatanpassning Kommunernas ansvar Kommunen har ansvar för planläggning av mark- och vattenområden. Planläggning ska främja en god miljö genom att den anpassas till klimatförändringarna och att den leder till minskad påverkan på klimatet. I bebyggd miljö kan klimatanpassningsfrågor tas upp när det ska ske en förändring (ny planläggning eller ansökan om bygglov). Bebyggelsen ska då lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Sådana analyser behöver beakta konsekvenserna av klimatförändringarna och kan utgöra ett underlag för den fysiska planeringen. I plan- och bygglagen finns sedan maj 2011 ett förtydligande som innebär att planläggning ska ske med hänsyn till bland annat klimataspekter. Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 Plan- och bygglag (2010:900) 2:10 För att kunna hantera riskerna för översvämningar inom en kommun är det viktigt att den nämnd som är ansvarig för plan- och bygglagstiftningen har kontakt med och får underlag från ansvariga nämnder och bolag om bland annat vatten-, väg- och parkfrågor.

35 Sveriges kommuner och landsting
Klimatanpassning Sveriges kommuner och landsting SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. Att klimatanpassa den fysiska planeringen innebär att förebygga och minimera negativa effekter av klimatförändringarna. Särskilda anpassningar behövs. Kommunerna är beroende av faktaunderlag från statliga myndigheter. SKL anser att staten bör ta ett större ansvar för att anpassa samhället till klimatförändringarna och se till att det blir ekonomiskt möjligt för kommuner att göra de förebyggande åtgärder som behövs. 2009 genomförde Sveriges kommuner och landsting (SKL) en enkätundersökning angående kommunernas klimatanpassningsarbete i den fysiska planeringen genomfördes en uppföljande enkät då SKL ville studera i vilken utsträckning kommunerna arbetar med det utökade planeringesansvar de fått genom den nya plan- och bygglagen. Mer information om undersökningarna presenteras i Kommunernas arbete med klimatanpassning. En av SKLs 13 prioriterade områden 2013 är klimatsmart planering SKLs syn på klimatanpassning: Kommunernas arbete med klimatanapssning: Inspirerande exempel:

36 Länsstyrelsernas ansvar
Klimatanpassning Länsstyrelsernas ansvar Länsstyrelsens ansvar är att ta tillvara och samordna statens intressen. Länsstyrelsen ska varje mandatperiod redovisa statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för en översiktsplans aktualitet. Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser om beslutet kan antas innebära att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa/ säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen ska verka för att regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs. Konsekvenserna av klimatförändringarna kan tas upp i denna typ av analyser. Plan- och bygglag (2010:900) 3:28 …., inom ramen för sitt tillsynsansvar, överpröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser …Plan- och bygglag (2010:900) 11:10 Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen eller regeringen för ett visst område förordna att beslut att lämna lov eller förhandsbesked ska prövas på motsvarande sätt. Plan- och bygglag (2010:900) 11:12 Centrala myndigheter bistår länsstyrelsen med kunskap och stöd. Till exempel granskar Sveriges geotekniska institut, SGI, för länsstyrelsens räkning översikts- och detaljplaner i geotekniska säkerhetsfrågor av förändrat klimat. Risk- och sårbarhetsanalyser: Förordning om krisberedskap och höjd beredskap 7 §

37 Initiativ till klimatanpassning
Ett ökat intresse för och större kunskap om klimatanpassning i allmänhet har uppenbarat behovet av att ta frivilliga initiativ. Länsstyrelsen i Skåne har exempelvis länge arbetat med klimatanpassning som ett regionalt delmål i arbetet med miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Länsstyrelser och kommuner har börjat arbeta med något som kan liknas vid regionala eller lokala anpassningsstrategier/analyser. Analyser av klimatdata för kommun eller län kan fungera som ett underlag för kommunal planering och för anpassningsåtgärder i bebyggd miljö. Exempel på länsstyrelser som arbetar på detta sätt är Kalmar och Uppsala. På lokal nivå har liknande arbeten gjorts i Sundsvall, Botkyrka, Karlstad, Kristianstad, Göteborg och Helsingborg. Länsstyrelsen i Skåne miljömål Begränsad klimatpåverkan: Länsstyrelsen i Uppsala arbete med klimatanpassning:

38 Nationella myndigheter
Klimatanpassning Nationella myndigheter Ingen nationell myndighet har idag övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan men många har genom sina respektive sektorsansvar en viktig roll i klimatanpassningsarbetet. Ett 30-tal myndigheter arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och kunskap och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner Här följer en kort beskrivning av sektorsmyndigheters och forskningsinstituts uppdrag allmänt och roll i klimatanpassningsarbetet. Först myndigheter, förutom länsstyrelserna, som deltar i Klimatanpassningsportalen, därefter övriga. Myndigheterna presenteras i bokstavsordning. Våren 2010 slutfördes en sammanställning av myndigheters uppdrag och aktiviteter inom klimatanpassning som presenteras i rapporten Klimatanpassning i Sverige – en översikt. Under hösten 2012 utfördes en uppföljning av rapporten för att få aktuell information angående uppdrag inom klimat- och sårbarhetsområdet i Sverige. Samtliga regeringsuppdrag finns beskrivna på Klimatanpassningsportalen och är indelade i pågående och avslutade. Några av regeringsuppdragen utgår från förslag som gavs utifrån Klimat- och sårbarhetsutredningen. I Sverige finns en rad nätverk som arbetar med klimatanpassningsfrågor:

39 Klimatanpassning Boverket Boverket är nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och samhällsplanering och har uppsiktsansvar för plan- och byggnadsväsendet. Ska inom sitt verksamhetsområde verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen. Ska även ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra grupper. I många av myndighetens uppgifter men särskilt när det gäller förmedling av råd och kunskap måste hänsyn tas till klimatförändringarnas konsekvenser. Boverkets klimatsidor: PBL-kunskapsbanken: Boverket deltog i nordiskt plansamarbete för inspiration om stadsplanering i olika länder. Medverkande: Nordregio, Boverket, Miljöministeriet Danmark, Planstyrelsen Island, Miljövernedepartementet Norge, Miljöministeriet Finland. Resultatet hittas i rapporten Framtidens Nordiska Stad. Projektet Mångfunktionella ytor – klimatanpassning av befintlig byggd miljö och tätorter genom grönstruktur resulterade i slutrapporten Mångfunktionella ytor. Syftet med slutrapporten är att öka medvetenheten och kunskapen kring värdet att inte hårdgöra mark och vidga synen på grönstrukturen, grönytorna, mellanrummen och friytorna i stad och tätort. Målet är att visa på den fysiska planeringens roll att integrera grön- och blåstrukturen i klimatanpassning av städer för att kunna skörda vinster av samordnade insatser.

40 Energimyndigheten www.energimyndigheten.se
Klimatanpassning Energimyndigheten Arbetar för ett hållbart energisystem som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Utvecklar och förmedlar kunskap om effektivare energianvändning och andra energifrågor till hushåll, företag och myndigheter. Deltar i internationella samarbeten för att nå klimatmålen och hanterar olika styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med utsläppsrätter. Har det samordnande ansvaret för den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet och har på regeringens uppdrag bl.a. utrett det svenska energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten arbetar för att det svenska energisystemet blir ekologiskt och ekonomiskt uthålligt, i samverkan med näringsliv, energiföretag, kommuner och forskarsamhälle. Energisystemets sårbarhet:

41 Havs- och vattenmyndigheten
Klimatanpassning Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Myndigheten har regeringens uppdrag att ta ett helhetsgrepp om havs- och vattenfrågorna, att öka kunskapen om haven, att hantera intressekonflikter kring våra hav och vatten och finna en balans mellan olika intressen. Ska ge länsstyrelser och kommuner tillsynsvägledning i frågor som vattenverksamhet, vattenskyddsområden och enskilda avlopp. Havs- och vattenmyndigheten har särskilt ansvar för tre av riksdagens miljömål: -Ingen övergödning -Levande sjöar och vattendrag -Hav i balans samt levande kust och skärgård

42 Jordbruksverket www.jordbruksverket.se
Klimatanpassning Jordbruksverket Jordbruksverket är expertmyndighet inom det jordbruks- och livsmedelspolitiska området med sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. Visionen är att stärka den gröna sektorn för ett hållbart samhälle, vari ingår att jobba för en god jordbruksproduktion i ett förändrat klimat. Arbetar med klimatanpassning inom vatten i odlingslandskapet, växtskydd och djursjukdomar. Jordbruksverket har kartlagt hur klimatet kan påverka svenskt jordbruk inom en 25-årsperiod. Klimatanpassning av jordbruket: sida som innehåller information om 1. Anpassa dig till klimatet 2. Så klarar du förändrad nederbörd 3. Klimatförändringar och smittsamma djursjukdomar Smitta i förändrat klimat: Jordbruksverket har tagit fram en informationsserie som beskriver klimatförändringarnas effekter på jordbruket och kunskapsutveckling för odlingslandskapets aktörer. Informationsserien tar upp: Täckdikningen, bevattningsanläggningen, dikningsföretaget, invallningen och praktisk juridik på dessa områden. I Klimatförändringarna och ... hittas samtliga broschyrer: Klimatförändringarna och juridiken, Klimatförändringarna och dikningsföretaget, Klimatförändringarna och täckdikningen, Klimatförändringarna och invallningen och Klimatförändringarna och bevattningen. 2010 sammanställde Jordbruksverket en rapport med syfte att studera Klimatförändringars effekt på den biologiska mångfalden i odlingslandskapets gräsmarker. 2007 sammanställde Jordbruksverket en rapport om hur det svenska jordbruket kommer att påverkas av det förändrade klimatet. Syftet med undersökningen beskrivs som ett försök att göra en första lista över olika faktorer som kan tänkas komma att påverka den anpassning till klimatförändringarna som jordbruket kommer att behöva göra. Sammanställningen hittas i rapporten En meter i timmen, klimatförändringarnas påverkan på jordbruket i Sverige.

43 Lantmäteriet www.lantmateriet.se
Klimatanpassning Lantmäteriet Lantmäteriets huvuduppgift är att bidra till en effektiv och långsiktigt hållbar användning av Sveriges fastigheter, mark och vatten. Producerar och förvaltar geografisk information och fastighetsinformation för staten och för kund. Projektet KRISGIS behandlar säkerhet och risker för samhället samt samordning av geografisk information. Lantmäteriet är aktör för att ta fram planeringsunderlag för klimatanpassningsarbetet. Ny nationell höjdmodell (NNH):

44 Livsmedelsverket www.slv.se
Klimatanpassning Livsmedelsverket Livsmedelsverket ska arbeta för att säkra livsmedel av hög kvalitet, bra livsmedelshantering och matvanor, samt samordna kontrollen av livsmedel och dricksvatten. Uppgiften blir allt viktigare och mer komplex med klimatförändringen. Nationell samordning dricksvatten:

45 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Klimatanpassning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. MSB har uppdraget att genom Nationell plattform för arbete med naturolyckor, i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, förbättra samordningen med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor. Utbetalar statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor och har en nationell databas över inträffade naturolyckor. Ska förse länsstyrelser och kommuner med planeringsunderlag i form av översiktlig stabilitetskartering och översiktlig översvämningskartering. Stödjer kommuner, landsting och myndigheter i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Anpassning till förändrat klimat: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Anpassning-till-forandrat-klimat/ MSB har bl.a. uppdraget att i samverkan med berörda myndigheter och organisationer genom en nationell plattform förbättra samordningen av arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor. Naturolyckor och klimatanpassning: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Naturolyckor--klimat/ Rapporten Klimatanpassning i Sverige- en översikt (utarbetad av en arbetsgrupp inom ramen för Nationell plattform för arbete med naturolyckor): https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Nationell-plattform/Klimatanpassning/ Strategier och styrande dokument för klimatanpassning och katastrofriskreducering: https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Strategier-och-styrande-dokument-for-klimatanpassning-och-katastrofriskreducering/ Risk-och sårbarhetsanalyser är en av de lagstadgade processer i samhället som kan användas för att integrera klimatanpassningsfrågor: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Anpassning-till-forandrat-klimat/Risk--och-sarbarhetsanalyser-och-klimat/

46 Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se
Klimatanpassning Naturvårdsverket Central förvaltningsmyndighet på miljöområdet och arbetet syftar till att främja hållbar utveckling med utgångspunkt i de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen och strategierna. Ansvarig myndighet "Begränsad klimatpåverkan" och bidrar med expertkunskap i frågor som rör klimatanpassning, t.ex. biologisk mångfald. Bistår med svensk expertkunskap, inklusive klimatanpassning, i internationella sammanhang. Exempel är EU:s andra klimathandlingsprogram och klimatkonventionens femåriga handlingsprogram för klimatanpassning. CIRCLE avslutat projekt om klimatförändringar, effekter och anpassning:http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Internationell-miljoforskning/Biodiverca/CIRCLE--forskningssamarbete-om-klimatforandringar-effekter-och-anpassning/ Goda exempel från Lip och Klimp-projekt: Sveriges klimatpolitik:

47 Riksantikvarieämbetet
Klimatanpassning Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet är en nationell myndighet med ansvar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. För klimatanpassning och kulturarv spänner frågorna från solpaneler på kyrktak till storskaliga/strukturella frågor om hållbart och energisnålt samhälle samt hur detta påverkar de framtida livsbetingelserna. Under 2013 kommer Riksantikvarieämbetet att ta fram en handlingsplan för klimatförändringar och kulturhistorisk bebyggelse.

48 Statens geotekniska institut
Klimatanpassning Statens geotekniska institut SGI är en förvaltningsmyndighet för geotekniska och miljögeotekniska frågor och ska medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. SGI ska bidra till att riskerna för ras, skred och stranderosion minskar,  medverka till att förbättra plan- och byggprocessen, samt har ett speciellt ansvar för forskning och utveckling inom  efterbehandling av förorenade områden. SGI har sedan 2009 genomfört flera regeringsuppdrag inom klimatanpassningsanslaget, bland annat det pågående uppdraget att nyttiggöra Göta älvutredningen genom att  ras- och skredriskkartera ytterligare områden i landet. SGI arbetar på olika sätt för att minska geotekniska risker i ett förändrat klimat. Att anpassa samhället till nya klimatförändringar är viktigt för att undvika skador till följd av skred, ras, erosion, slamströmmar eller översvämning. Det finns ett antal publikationer som kan vara användbara vid klimatanpassning. Rapporten Mål och indikatorer för anpassning till förändrat klimat med avseende på naturolyckor handlar om hur klimatfrågor och naturolyckor kan beaktas i det svenska miljömålsarbetet. Rapporten Hållbar utveckling av strandnära områden redovisar planerings- och beslutsunderlag för att förebygga naturolyckor i ett förändrat klimat. I rapporten ”Hållbar utveckling av kustområden. Integrerad förvaltning och samspel mellan hav och land” redovisas förslag till utvecklad dialog mellan bevarande- och exploateringsintressen i strandnära områden. Fokus ligger på naturhändelser som kan leda till naturolyckor i form av erosion, översvämning och ras/skred. En modell presenteras för att tydliggöra olika funktioner i beslutsfattandet, bland annat aktörernas möjligheter att agera och ansvar att delta på olika sätt. Syftet är också att konkretisera vilka lösningar som är möjliga för ett aktuellt problem.

49 Sveriges geologiska undersökning
Klimatanpassning Sveriges geologiska undersökning SGU är central myndighet för geologi och mineralfrågor, och förser kommuner, länsstyrelser, företag och myndigheter med geologisk information. Klimatanpassningsarbetet riktar in sig på att tillhandahålla planeringsunderlag främst gällande markförhållanden och grundvatten. SGU tillhandahåller jordartskartor, grundvattenkartor, information från vattentäktsarkivet och miljöövervakning, information om jordskred och raviner, geokemiska kartor och information om brunnar och jorddjup. SGUs arbetet med klimatanpassning:http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/klimatforandringar/index.html Sveriges geologiska undersökning (SGU) driver ett strandlinjemodelleringsprojekt som syftar till att matematiskt modellera förändringar av havsnivåer och landhöjning. SGU ansvarar för det nationella miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet".

50 Skogsstyrelsen www.skogsstyrelsen.se
Klimatanpassning Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens viktigaste uppgifter är rådgivning i skogsfrågor, tillsyn av skogsvårdslagen, tjänster inom skoglig verksamhet, stöd inom naturvårdsområdet och inventeringsverksamhet. Kunskap om effekter av och anpassning till klimatförändringar, för produktion och miljö, ska användas vid rådgivning, information, lag- och regelutveckling, naturvårdsarbete, landsbygdsutveckling och samråd med rennäringen. Skogsstyrelsen verkar också för att nationella och internationella åtgärder vidtas för att inte skogslevande arters fortlevnad eller skogsproduktionen ska hotas av klimatförändringar. Skogsstyrelsen ska: Verka för ökad skogsproduktion och uttag av avverkningsrester i balans med skogens övriga värden. Verka för att regler och rekommendationer för hållbarhet vid skogsproduktion, bränsleuttag och näringskompensation utvecklas. Verka för anpassningar i brukandet som bidrar till att minska samhällets klimatpåverkan. Bidra till effektiva åtgärder för minskade utsläpp och att skog bidrar till hållbar utveckling globalt. Verka för kunskap om klimatförändringars inverkan på svensk skog och om skogens inverkan på växthusgasflödena.

51 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Klimatanpassning Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är nationell expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi och tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning samlar, utvecklar och förmedlar kunskap till samhället. Vid Rossby Centre produceras scenarier av det framtida klimatet. På uppdrag av MSB gör SMHI översiktliga översvämningskarteringar för många vattendrag i Sverige. På uppdrag av flertalet länsstyrelser har klimatanalyser framtagits på länsnivå. SMHI producerar klimatunderlag för stora struktursats- ningar som Slussen, Vänern och dammdimensioneringar. SMHI har (med medel från MSB) tagit fram ett värmevarningssystem som skulle kunna minska konsekvenserna under värmeböljor. Sommaren 2012 testades systemet operativt. Vädret var kyligt och endast vid ett tillfälle överskreds varningskriteriet, vilket systemet fångade. Testerna återupptas kommande sommar. De länsvisa klimatanalyserna har framtagits som underlag för klimatanpassning. SMHI har (på uppdrag av Miljömålsrådet) studerat klimatförändringarnas effekter på möjligheten att uppnå miljömålen i rapporten Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete

52 FOI─ Totalförsvarets forskningsinstitut
Klimatanpassning FOI─ Totalförsvarets forskningsinstitut Forskningsinstitut för försvar och säkerhet. Arbetar med säkerhetspolitiska analyser och bedömningar av hot, samt undervattensforskning, explosivämnen, flygsystem, informationssäkerhet, sensorsystem och skydd mot farliga ämnen. FOI drev projektet Climatools som tog fram verktyg för klimatanpassning. FOI har även studerat hur värme kan påverka samhällsviktiga verksamheter, utvecklat scenarier för framtida möjliga samhällen, politikers och tjänstemäns inställning till klimatanpassning, samt koppling klimatförändringar och säkerhet. Integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser: https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/Intregrera_klimatanpassning_i_kommunala_RSA.pdf Climatools är ett forskningsprogram som arbetar med att ta fram en uppsättning verktyg som underlättar för samhällsplanerare och beslutsfattare att anpassa samhället till konsekvenserna av klimatförändringen. Climatools drevs av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket:

53 Folkhälsomyndigheten
Klimatanpassning Folkhälsomyndigheten Nationellt ansvar för folkhälsofrågor. En sammanslagning sedan 1/ av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och större delen av Socialstyrelsens ansvar för miljöhälsa och folkhälsorapportering. Klimatförändringen kan påverka miljön och därmed dess betydelse för människors hälsa, vilket ligger inom Folkhälsomyndighetens ansvarsområde. Statens Folkhälsoinstitut fick i uppdrag att studera klimatförändringar och folkhälsa på nationell, regional och lokal nivå. Ambitionen var att ge en allmän bakgrund till klimatförändringens hälsoeffekter med syfte att öka medvetenheten samt kunskapen kring dessa frågor. Resultatet presenteras i rapporten Klimatförändringar och folkhälsa, 2006 : Smittskyddsinstitutet skrev, på uppdrag av regeringen, tillsammans med Socialstyrelsen och SVA rapporten Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat, 2011: Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper, 2010: Hälsokonsekvensbedömningar, 2006:

54 Post- och telestyrelsen
Klimatanpassning Post- och telestyrelsen PTS bevakar elektronisk kommunikation och post, områden som är mer eller mindre klimatkänsliga. Begreppet elektronisk kommunikation inkluderar telekommunikationer, IT och radio. Post- och telestyrelsen (PTS) har gett TeliaSonera i uppdrag 2010 att inventera de anläggningar som ligger i områden som riskerar översvämning i enlighet med vad som framkom i Klimat- och sårbarhetsutredningens slutrapport för att se hur de kan komma att påverkas och föreslå lämpliga motåtgärder.

55 Sametinget www.sametinget.se
Klimatanpassning Sametinget Sametinget är både ett folkvalt parlament och en statlig förvaltningsmyndighet med avgränsade och lagreglerade arbetsuppgifter. Det är främst rennäringens förändrade förutsättningar i ett förändrat klimat som berör Sametinget.

56 Sjöfartsverket www.sjofartsverket.se
Klimatanpassning Sjöfartsverket Sjöfartsverket är ett affärsverk inom transportsektorn. Verket svarar för sjöfartens säkerhet och framkomlighet. Verksamheten inriktas huvudsakligen på handelssjöfarten, men hänsyn tas också till fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen. Uppdraget kräver förståelse för effekterna och anpassningsbehov till klimatets variationer idag och en framtida klimatförändring. Ett övergripande Östersjöprojekt har som mål att ta fram en batymetrisk terrängmodell (höjdmodell för botten) för Östersjön, i samverkan mellan Östersjöländerna. Sjöfartsverket ansvarar svenskt vatten i projektet och målet är att publicera något publikt under 2013. .

57 Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se
Klimatanpassning Socialstyrelsen Socialstyrelsens myndighetsuppdrag omfattar socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd, statistik och epidemiologi. Samtliga områden kommer att beröras av arbetet med klimatanpassning och klimatpåverkan på smittsamma sjukdomar. Ökningen av fästingburna sjukdomar kan troligen delvis förklaras av klimatförändringar. I framtiden kan också livsmedels- och vattenburna infektioner öka vid ett varmare och våtare klimat. Debattartikel av flera generaldirektörer om riskerna för vårt dricksvatten:

58 Statens fastighetsverk
Klimatanpassning Statens fastighetsverk Statens Fastighetsverks uppdrag inkluderar förvaltning av statens egendomar, inklusive skog och mark på ett långsiktigt hållbart sätt vilket även innefattar inverkan av ett förändrat klimat.

59 Statens veterinärmedicinska anstalt
Klimatanpassning Statens veterinärmedicinska anstalt SVA är veterinärmedicinskt kunskapscenter specialiserat på djurs sjukdomar och smittämnen samt hur de sprids mellan djur, till människan och i miljön. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning Klimatförändringarna har redan och kommer ytterligare förändra smittspridning och förekomst av sjukdomar. SVA bedriver forskning och följer utvecklingen för att se hur detta kan komma att påverka hälsan för djur och människor i Sverige. Klimat och hälsa: SVA vet, temanummer om klimatförändringar: Klimatförändringens påverkan på zoonoser och infektionssjukdomar:

60 Statens väg- och trafikforskningsinstitut
Klimatanpassning Statens väg- och trafikforskningsinstitut VTI är ett forskningsinstitut inom transportsektorn som bedriver forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Områdena är säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteenden samt vägkonstruktion, drift och underhåll. Verksamheterna berörs av både dagens klimatvariationer och framtida klimatförändringar. Klimatanpassning av vägar: Klimatfrågors integrering i lokal planering: Forskningsöversikt genusfrågor i kommunal planering:

61 Svenska kraftnät www.svk.se
Klimatanpassning Svenska kraftnät Svenska Kraftnät är statligt affärsverk, ansvarigt för stamnätet för elkraft och för den operationella driften av den svenska elförsörjningen. Myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att stärka landets elförsörjning för att klara olika kritiska situationer. Samordnar landets dammsäkerhet. Svenska kraftnät har med klimatförändringar i sitt planeringsarbete för att säkra elförsörjningen. Svenska Kraftnät fick i uppdrag att tillsammans med Svensk Energi och SveMin ta fram en ny utgåva av de riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar, som utgavs av Flödeskommittén 1990.

62 Tillväxtverket www.tillvaxtverket.se
Klimatanpassning Tillväxtverket Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för företag. Myndighetens arbete bidrar till hållbar tillväxt. Tillväxtverket fokuserar på klimatförändringarna ur perspektiven: Ändrade villkor för företag och regioner Nya affärsmöjligheter då hållbara lösningar och tjänster efterfrågas. Myndighetens redskap är kunskap, finansiering och samverkan.

63 Trafikanalys www.trafa.se
Klimatanpassning Trafikanalys Trafikanalys är en kunskapsmyndighet som har i uppdrag att förse beslutsfattare med kunskapsunderlag. Myndigheten analyserar transportpolitikens omvärld och dess framtida förutsättningar utifrån en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Transportsektorn i framtiden:

64 Trafikverket www.trafikverket.se
Klimatanpassning Trafikverket Trafikverket ansvarar för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Uppdraget kräver förståelse för anpassningsbehov till dagens klimatvariationer och till framtida klimatförändring. Projekt pågår för att undvika att träd ramlar på kontaktledningar. Trafikverket anser att om medel finns framöver för att underhålla trädsäkringsgator, löses problemet med träd på kontaktledningarna. Svensk sammanfattning av licentiatavhandlingen: ”KLIMATANPASSNING AV VÄGAVVATTNING OCH -DRÄNERING” av Zahra Kalantari 2012 , Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH:

65 Transportstyrelsen www.transportstyrelsen.se
Klimatanpassning Transportstyrelsen Transportstyrelsen arbetar med järnvägs-, luftfarts-, sjöfarts- vägtrafik-, körkorts- och yrkestrafikfrågor. Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter. Tar fram regler, ger tillstånd och följer upp hur de efterlevs.

66 Klimatanpassning Andra aktörer I Sverige finns en rad centrumbildningar och institut som forskar inom klimat- och miljöområdet. Ofta ingår klimatanpassningsaspekter i verksamheten. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet Stockholm Environment Institute, SEI Stockholm Resilience Centre Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Internationellt sett är de främsta aktörerna: Europeiska miljöbyrån EEA FN´s klimatpanel IPCC, Världsmeteorologiska organisationen WMO Världshälsoorganisationen WHO Amerikanska väderinstitutet NOAA arbetar med utvecklade tjänster inom klimatområdet. Sverige: Internationellt:

67 Klimatanpassning Forskning Det finns en bred forskning, både i Sverige och internationellt, som berör klimatanpassning. Forskning inom Sverige handlar exempelvis om att utveckla underlag för beslutsfattande, hållbar stadsutveckling, biodiversitet och ekosystemtjänster. På EU-nivå finns forskningsprojekt inom klimatanpassning sammanställda på portalen Climate Adapt. Portalen Climate Adapt: Ett urval projekt i Sverige:

68 Slutligen…… Inspiration – bok om anpassning
Klimatanpassning Slutligen…… Inspiration – bok om anpassning Bok som beskriver 22 exempel på anpassningsåtgärder i Europa. Exempel: Arbetet med gröna tak i Köpenhamn. Solpaneler för energi och skydd mot uttorkning för grödor i Montpellier, Frankrike.  Pedagogiskt material om översvämning för barn i Tiel, Nederländerna. Anläggning av våtmarker till skydd mot stormar och havsvågor vid Friestons kust i Storbritannien. Boken är utarbetad inom nätverket för forskningsfinansiärer för klimat och anpassningsfrågor i Europa – CIRCLE-2.

69 Vill du veta mer om klimatanpassning?
Klimatanpasssningsportalen Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning


Ladda ner ppt "Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete"

Liknande presentationer


Google-annonser