Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Lagstiftningen på kärnenergiområdet ____________ från förväntningar på en ny energikälla till oro för det potentiellt farliga som är förknippat med kärntekniken.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Lagstiftningen på kärnenergiområdet ____________ från förväntningar på en ny energikälla till oro för det potentiellt farliga som är förknippat med kärntekniken."— Presentationens avskrift:

1 1 Lagstiftningen på kärnenergiområdet ____________ från förväntningar på en ny energikälla till oro för det potentiellt farliga som är förknippat med kärntekniken ____________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

2 2 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Ett lands lagar reflekterar de värderingar och den politik som förs i landet. För att rätt förstå och tolka de nu gällande lagarna är det väsentligt att ha kännedom om och försöka se till det sammanhang som ett visst stadgande utgår ifrån. Detta gäller inte minst på det kärntekniska området.

3 3 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Ett lands lagar reflekterar de värderingar och den politik som förs i landet. Följer man lagstiftningens utveckling på det kärntekniska området i Sverige kan man utläsa - de förväntningar som tidigt fanns på den nya energikällan - men som kom att vändas i en oro för det potentiellt farliga som är förknippat med kärntekniken – säkerheten, det dubbla användningsområdet och slutförvaringen av det använda kärnbränslet. Lagstiftningens framväxt speglar också - de politiska motsättningar som finns när det gäller frågan huruvida samhället ska utnyttja eller inte, och eventuellt utveckla, de möjligheter för att producera el som finns inbyggt i kärnenergitekniken.

4 4 Nu gällande rätt Verksamhet med strålning och kärnteknisk verksamhet i Sverige styrs främst av följande lagar: • miljöbalken (1998:808) – joniserande och icke joniserande strålning • lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen), • strålskyddslagen (1988:220) Euratomfördraget spelar en stor roll (strålskydd, säkerhet, avfallshantering) ______________________________________________ • lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen), _______________________________________________ • atomansvarighetslagen (1968:45) – som kommer att ersättas av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. ___________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

5 5 Även följande lagar är relevanta : • lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen), • lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, • lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen, • lagen (2006:263) om transport av farligt gods, • lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, _____________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

6 6 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå En historisk tillbakablick – regleringen på strålskyddsområdet år 1895 upptäcker Wilhelm Röntgen röntgenstrålningen år 1896 upptäcker Henri Becquerel fenomenet radioaktivitet år 1898 upptäcker makarna Curie upptäcker grundämnet radium och polonium i början av 1900-talet införs vissa skyddsregler i arbetarskyddslagstiftningen som rörde röntgenstrålning och radioaktiva ämnen, bl.a. radium, för att minska risken för strålskador år 1928 bildas i Stockholm den internationella strålskyddskommissionen (ICRP); Rolf Siewert första ordförande år 1941 införs lagen den 6 juni 1941 (nr 334) om tillsyn å radiologiskt arbete m.m. (1941 år strålskyddslag); Medicinalstyrelsen var tillstånds- och tillsynsmyndighet; lagen fick betydelse för utbyggnaden av kärnenergin i Sverige

7 7 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå En historisk tillbakablick – utvecklingen av kärnenergin - under 1930-talet leder upptäckter inom kärnfysiken fram till förståelsen att kärnenergi var möjligt att utnyttja som en energikälla, och därmed också som vapen. - år 1934 framför Leó Szilárd (ungersk-amerikansk kärnfysiker) idén om en kedjereaktion med hjälp av neutroner, - den 2 december 1942 lyckas Enrico Fermi (italiensk-amerikansk kärnfysiker), i Chicago, genomföra den första kontrollerade självunderhållande atomreaktionen, d.v.s. uppnå kriticitet, i vad som därmed kom att bli världens första atomreaktor. Reaktorn byggdes under ståplatsläktaren i fotbollsarenan Stagg Field vid universitetet i Chicago

8 8 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå En historisk tillbakablick – utvecklingen i USA - den 16 juli 1945 provspränger USA den första atombomben i Alamogordo- öknen, New Mexico, USA (Trinitytestet) - den 27 juli 1945, (10 dagar innan atombomben fälldes över Hiroshima), tar USA kontakt med Sverige. Budskapet är att man från amerikansk och brittisk sida önskar få optionsrätt till svensk uranproduktion, eller i vart fall tillse att detta material inte skulle falla i ”fel” händer. - den 6 resp. 9 augusti 1945 sprängs atombomberna över Hiroshima och Nagasaki (Little Boy och Fat Man) på order av USA:s president Harry S. Truman - någon vecka efter bomberna detonerat över Japan begärde ÖB upplysningar från FOA om atombomben och dess verkningar

9 9 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Sveriges svar till USA - den 11 september 1945 besvarar regeringen USA:s propå med att man nekar optionsrätt men att Sveriges regering förbinder sig att upprätta kontroll över uranproduktionen samt även exporten av uranet - den 19:e oktober 1945 lägger regeringen en proposition (1945:372) med förslag till ändring i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter m.m. (stenkolslagen) samt i gruvlagen den 3 juni (nr 314). Uran fick inte brytas utan särskilt tillstånd. Vidare infördes bestämmelser om bl.a. prospektering, bearbetning samt export av uran.

10 10 ___________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Utvecklingen i Sverige – utvecklingsarbetet påbörjas - den 23 november 1945 tillsätter ecklesiastikminister Tage Erlander Atomkommittén med uppdrag att främja forskningsarbetet inom kärnfysik och kärnkemi - "hur atomkärnforskningen lämpligen bör organiseras" och att "finna lämpliga metoder till tillgodogörande av atomkraften för fredliga ändamål". - i november 1945 ger ÖB uppdrag åt FOA att bedriva forskning om kärnvapens användning - såväl militären som statsledningen är inställda på att Sverige skulle ha atomvapen Dessa vapen är mycket effektiva. Ur militär synvinkel kan man med ett enda plan eller en missil åstadkomma en förödelse som tidigare krävt ett tusental bombplan. Sekretess på atomområdet infördes genom ett hemligt kungligt brev den 23 maj 1947 till atomkommittén angående skydd för atomenergiforskning. Sakförhållanden inom atomenergiforskningen bör som med hänsyn till rikets försvar icke offentliggöras - år 1946 uppdrar Atomkommittén åt FOA att undersöka möjligheterna för en inhemsk framställning av svenskt uran samt plutonium – ”Den svenska linjen”

11 11 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå AB Atomenergi (numera Studsvik Nuclear AB) I november 1947 bildas AB Atomenergi – i enlighet med Atomkommitténs förslag - som en slags joint venture mellan staten, de tekniska högskolorna och industrin. AB Atomenergi skulle syssla med forskning och utveckling av den fredliga användningen av kärnkraften. FOA skulle svara för den militära användningen och utvecklingen av kärnenergin. Under de första åren inriktas bolagets verksamhet framför allt på grundläggande forskning, bl a kring problemen att nyttiggöra uranförekomsterna i Kvarntorp och Billingen. I Kvarntorp i Blekinge utvanns c:a 50 ton uran under åren År 1965 påbörjas uranbrytning i Ranstad - drevs av företaget Ranstad mineral - uranbrytningen lades ner 1969; dagbrottet återställdes mellan åren Med bildandet av AB Atomenergi fick den svenska utvecklingsverksamheten inom atomenergiområdet en klart tillämpad inriktning, dvs man gick från ord till handling.

12 12 ______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Utbyggnaden av de första svenska reaktorerna - år 1954 ges tillståndet till Sveriges första kärnreaktor, R1, - lades ner 1969/70 - år 1959 startas i Studsvik Sveriges andra reaktor R0 - en sk nolleffektsreaktor som modererades av tungt vatten - år 1960 tas R2 och R2-0 reaktorerna i drift – forsknings- och materialprovningsreaktor respektive utbildningsreaktor– placerades i Studsvik - stängdes permanent år 1964 tas landets första kärnkraftsreaktor i drift, R3, – Ågesta kraftvärmereaktor lokaliserad strax utanför Farsta – följde ”den svenska linjen” med svenskt natururan samt tungt vatten från Norge – stängdes Reaktorprojektet R4 eller Marviken skulle bli den fjärde reaktorn i Sverige men projektet ner 1970 innan reaktorn hunnit startas.

13 13 Den nya eran - år 1968 fattade riksdagen beslut om att Sverige skulle ansluta sig till FN:s icke- spridningsavtal, NPT, - ratificerades planerna på ett svenskt kärnvapen avslutades definitivt - år 1969, bildade staten och ASEA ett joint venture, ASEA-Atom, med syfte att konstruera och bygga kommersiella kärnkraftreaktorer - år 1972 tas kärnkraftsreaktor Oskarshamn 1 i drift – konstruerad av ASEA-Atom ____________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

14 14 _________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

15 15 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå De tidiga lagarna …. som kom att ersättas av kärntekniklagen - Lagen (1956:306) om rätt att utvinna atomenergi m.m. (Atomenergilagen) - Lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra reaktor kärnbränsle, m.m. (Villkorslagen) – laddningstillstånd: avtal om upparbetning, helt säker slutlig förvaring av använt bränsle ; borrhålskompromissen – regeringen Fälldin föll - fp- regeringen bildades Lagen (1979:335) om förbud mot att under viss tid tillföra kärnkraftsreaktor kärnbränsle. (Rådrumslagen) - kom som en reaktion på TMI-olyckan - inga nya reaktorer fick tas i drift innan den rådgivande folkomröstningen1980. __________ - Lagen (1960:331) om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar (Atomolyckslagen) – ersattes 1987 av räddningstjänstlagen. Lagen föranleddes av olyckshändelser i reaktorer som haft omgivningspåverkan Chalk River 1952 i Canada och Windscale (Sellafield) 1957 i England

16 16 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Tidigare ställningstaganden om kärnkraftens utnyttjande års budgetprop: inga beslut att bygga ut kärnkraften utöver elva reaktorer borde fattas förrän ett nytt allsidigt beslutsunderlag hade förelagts riksdagen års proposition om energihushållningen: att kärnkraftsprogrammet t.o.m. år 1985 skulle begränsas till befintliga kärnkraftslägen och att sammanlagt 13 reaktorer skulle byggas år proposition om riktlinjer för energipolitiken (1978/79:115) – fp regeringen : Kärnkraftprogrammet bör begränsas till tolv reaktorer. Någon utbyggnad därutöver bör inte komma i fråga. Behandlingen av proppen sköts upp i avvaktan på folkomröstningen års folkomröstning om kärnkraften - år 1980 skrivelse med återkallande av prop. 1978/79:115 i vissa delar – Fälldin- regeringen

17 17 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Folkomröstningen - tre nej-alternativ till kärnkraft, med avveckling i olika takt. Linje 1 ( m - 18,9 procent ): ” Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift." Linje 2 (s, fp - 39,1 procent ) samma text som ovan men med en kompletterande baksidestext med bla ” Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning." Linje 3 (c, v - 38,7 procent) ”NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av - fortsatt och intensifierad energibesparing - kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i vårt land."

18 18 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Tidigare ställningstaganden om kärnkraftens utnyttjande års proposition om vissa energifrågor – reaktorernas tekniska livslängd bedömdes vara cirka 25 år. Den sista reaktorn i Sverige skulle stängas senast år års kärntekniklag – en lagreglering av högsta antalet reaktorer ansågs obehövlig - år 1985 och 1986 – regeringen beslutar att införa tidsbegränsningar i tillstånden för 8 av de 12 kärnkraftreaktorerna till år januari ändring av kärntekniklagen - förbudet mot att besluta om tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer och förbudet mot vissa förberedelseåtgärder i syfte att uppföra en kärnkraftsreaktor trädde i kraft (tankeförbudsparagrafen) års proposition om energipolitik inför 1990-talet –en första reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år en i Barsebäckverket och en i Ringhalsverket – ”det oåterkalliga beslutet” – Birgitta Dahl och Ingvar Carlsson.

19 19 Tidigare ställningstaganden om kärnkraftens utnyttjande - år 1990 Regeringsrättens dom – det finns inte någon laglig möjlighet att tidsbegränsa de ursprungligen icke tidsbegränsade tillstånden års energiproposition - frågan om när kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt beror på utvecklingen inom energimarknaden; den bortre gränsen slopas Regeringen Ingvar Carlsson – byggde på trepartiöverenskommelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet års energiproposition ”En uthållig energiförsörjning” - den bortre gränsen slopas riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skulle stängas och att något årtal då den sista kärnkraftsreaktorn i Sverige ska tas ur drift inte borde fastställas – Anders Sundström, Göran Persson ___________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

20 20 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Tidigare ställningstaganden om kärnkraftens utnyttjande -den 1 januari 1998 trädde lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen) i kraft, regeringen får besluta att rätten att driva en kärnkraftsreaktor för att utvinna kärnenergi ska upphöra att gälla vid en viss tidpunkt – en expropriationslag november 1999 stängningen av reaktor Barsebäck 1 beslutades av regeringen med stöd av avvecklingslagen samma datum träffades ett avtal ramavtal mellan Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB som även behandlade frågan om frågan om merkostnader för avställnings- och servicedrift av reaktor Barsebäck maj 2005 beslutade regeringen att även stänga reaktor Barsebäck 2

21 21 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Aktuella ställningstaganden om kärnkraftens utnyttjande -1 juli 2006 kärntekniklagen ändras - förbudet mot vissa förberedelseåtgärder (tankeförbudsparagrafen) slopas -1 januari 2011 miljöbalken ändras (17:6) – antalet kärnkraftsreaktorer i Sverige begränsas till 10 stycken regeringen får tillåta en ny kärnkraftsreaktor endast om den nya reaktorn är avsedd att 1. ersätta en kärnkraftsreaktor som efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi och som kommer att vara permanent avstängd när den nya reaktorn tas i kommersiell drift, och 2. uppföras på en plats där en kärnkraftsreaktor efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi. - 1 januari 2011 kärntekniklagen ändras – förbudet mot att ge tillstånd till nya kärnkraftreaktorer slopas, vissa säkerhetshöjande krav införs

22 22 STRÅLSÄKERHET – gällande rätt i ny form, SOU 2011:18 Tre lagar styr verksamheten -Miljöbalken (1998:808), -Lagen (1984:3 om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen), -Strålskyddslagen (1988:220), Lagstiftaren förutsatte att lagarna tillämpas parallellt 1.Lagarna är överlappande - leder till rättsosäkerhet 2.Tillståndsprocessen är överlappande vilket leder till osäkerheter 3.Tillsynen - överlappande regler leder till rättsosäkerhet 4. Straffbestämmelserna - överlappande regler leder till rättsosäkerhet __________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

23 23

24 24 Aktuella förslag till ny lagstiftning Samordning – regelförenkling – tydligare säkerhetskrav Kärntekniklagen + Strålskyddslagen Miljöbalken 12 kap Strålsäkerhet Förordning om verksamhet med strålning Lag om kärnämneskontroll m.m. Lag om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet __________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

25 25 Strålsäkerhet - ett nytt begrepp i miljöbalken a) Strålskydd: skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker. b) Säkerhet: skydd mot skadlig verkan av strålning genom att förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, haveribekämpning och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker. c) Fysiskt skydd: skydd av verksamheter, anläggningar och utrustningar mot intrång, obehörigt handhavande, stöld, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning. d) Icke-spridning: åtgärder som hindrar spridning av kärnvapen samt verifierar att sådan spridning inte äger rum. _________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå

26 26 _______________________________________________________________________________________________________ Ingvar Persson Juristbyrå Tack för uppmärksamheten


Ladda ner ppt "1 Lagstiftningen på kärnenergiområdet ____________ från förväntningar på en ny energikälla till oro för det potentiellt farliga som är förknippat med kärntekniken."

Liknande presentationer


Google-annonser