Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in."— Presentationens avskrift:

1 Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Karlstads universitet

2 Entlediga docenten från hans docentur och låt honom i stället tjänstgöra på ett högstadium så att han med egna ögon och öron får uppleva vilka initiativlösa,ansvarslösa och djupt odemokratiska samhällsmedborgare den socialdemokratiska spjutspetsskolan har skapat. Heja Björklund!!!!

3 • Jag vill tacka dig för ditt inlägg i SvD kring regeringens skolpolitik, som får stå oemotsagd i det offentliga rummet. Du lyfter genialt fram den paradoxala situationen där forskning avfärdas och skolans utveckling styrs av personligt tyckande och tilltro till enkla lösningar som svar på komplexa problem. Jag vet att det är mycket svårt att få utrymme på tidningarnas debattsidor när det gäller att kritisera och diskutera dagens skolpolitik, hoppas detta är början till en förändring.

4 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning  Lust att lära  Ökade krav  Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld  Fler centrala prov  Ökad betoning av betyg,  Tydliga betygskriterier  Bygga upp en förtroendefull relation  Ordningsbetyg  Dialog  Ökad kontroll  Förståelsefördjupande lärprocesser  Inspektioner  Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget  Uppifrån preciserade mål  Medarbetare som medskapare  Medarbetare som utförare Två kolliderande perspektiv

5 Inre motivation • Lust att lära • Lära för att man vill kunna eller förstå sig på • Arbetsglädje – lärglädje • Entreprenöriellt lärande • Ett av den svenska skolans uppdrag: Utveckla en livslång lust att lära

6 Inre motivation • Att ha ett spørsmål som man vill få belyst eller besvarad • Människan är född frågvis men det avtar under skoltiden. Varför? • Är det för att man i skolan ska svara på andras spørsmål ? • Varifrån kommer de egna spørsmålen ? Dissonanser. • Hur upprätthålls och stimuleras de egna spørsmålen ? – Någon som bryr sig om spørsmål. – Tro eller se möjlighet att få svar stimulerar frågandet. ex Google – Tillit till lärprocessen så man tror sig om att kunna finna ett svar. Lärande är i sig otryggt

7 • Om man inte tror sig om att kunna finna ett svar leder det till maktlöshet som i nästa steg leder till att man hittar syndabockar eller lägger problemen utanför sin egen påverkanssfär vilket förstärker maktlösheten. • Maktlösheten hanteras genom att inte själv se sig som ansvarig.

8 Svårt att formulera spørsmål • Ovana?

9 • En traditionell skola är en skola dit man går för att få svar på spørsmål man aldrig har stillt. (unquestioned answers) • En elevaktiv skola är en skola dit man går för att få svar eller söka svar på spørsmål som man stiller. (unanswered questions) • En svarsökande skola är en skola dit man går för att söka svar på spørsmål som man aldrig har stillt. (unquestioned questions) Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

10 Skolan som många av oss minns den….

11

12 • Hur hitta tillbaks till de egna spørsmålen? • En viktig del i den egna identitetsutveckling är att upptäcka vilka spørsmål man bär på. • Prestationsinriktade flickor mår sämre i den svenska skolan.

13 Vilka frågor har ni om … • Indre motivasjon og ungdommers læring samt medarbeidernes læring og utvikling. Variasjonens betydning for læring.

14 Skolutveckling • Pedagoger och skolledare beforskar sin egen vardagsverksamhet • Eleverna engagemang lärande och trivsel fokuseras • Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt • Utmana, utfordra, gällande föreställningar • Fördjupad förståelse • Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar. ”Data driven school development” (PBS, Timperley, Schildkamp, …)

15 Slutsatser från PBS-nätverket • Ett lärandeinriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroende mellan medarbetare skolledning. • Förverkligandet av en lärandekultur ökar trivseln bland medarbetare och skolledare • Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och lära av varandra. • Förverkligandet av en lärandekultur på skolan bidrar till att man i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnens lärande och utveckling vilket bekräftats vid undersökningar.

16 Internationell forskning • Hattie (2009) Syntes av studier: – ”The remarkable feature of the evidence is that the biggest effects on student learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers.” (p. 22)

17 Helen Timperley: Professor of Education in the Faculty of Education at Auckland University, New Zealand • This is where leaders come in because the development of adaptive expertise does not happen by attending courses, conferences or seminars. It develops through ongoing interactions with those with whom teachers work and the development of collective capacity throughout the school. This means leaders must create the learning conditions and lead the change process.

18 Per-Erik Ellström: Professor in Education at Linköping University • Today it is widely recognized that formal training courses are not sufficient for promoting sustainable professional learning and competence development. … • Specifically, it is necessary to focus on the learning potential of the workplace, that is, the extent to which it provides a learning environment that supports and facilitates teachers’ professional learning in and through the day-to-day work of teaching.

19 Timperley 2007 • Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. – Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. • Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. • Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att – lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken – undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande. – Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. • Aktivt skolledarskap. – Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. – De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.

20 • Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms • Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp.33) • Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements Holtappel (2009): Studie av 278 skolor

21

22 Skolutveckling och styrning på systemnivå Dålig  Ganska bra Bra Mycket bra  Utmärkt Tät central kontroll Vida riktlinjer för undervisning och lärprocesser Minimera variationen i arbetssätt mellan lärare och skolor och mellan skolor Kreativt innovationsarbete leds av medarbetare på skolan

23 Collaborative practice is school professionals working with each other to improve their practice •Study groups, professional learning communities using research and data •Teachers visiting each other's class rooms •Teachers doing demonstration lessons together and jointlesson-planning •Teachers mentoring and coaching each other and working with specialist coaches and principals on instructional practice •Schools, subject groups, or system developing a consensus model of good practice •Teacher and leaders reviewing student performance data together and jointly developing solutions The engine of sustained and continuous improvement from ‘good’ performance onwards is collaborative professional practice

24

25 Olika perspektiv

26

27

28 Olika sätt att utveckla verksamheten •Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt •Lära av andra eller av varandra (Best practice) •Gemensam kunskapsbildning (Next practice)

29 Lärande •Kunskapstillägnande –Att ge och få kunskap –Att söka kunskap –Att lära av varandra •Att skapa kunskap –Gemensam kunskapsbildning –Systematisk gemensam kunskapsbildning

30 Förändringsprocesser Implementering • Initiering • Implementering • Institutionalisering • Spridning • Motstridiga uppfattningar – Rätt -fel – Motstånd – Bromsklossar – Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till Lärande • Dissonans • Avlärande • Nylärande • Befästande • Motstridiga uppfattningar – Olika uppfattningar: Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande

31 • Variation som utgångspunkt för lärande, skolutveckling och ledarskap

32 Variation •Låt tusen blommor blomma •Variation ett problem – harmoniträsk •Variation för att förstå sin egen förståelse och sitt eget görande •Variation som utmaning av det egna tänkandet eller görandet •Variation som underlag för att upptäcka mönster som grund för lärande

33 Skolutveckling? • Centralistiskt perspektiv : – Mål, planer, utvärdering, inspektioner. • Aktörsperspektiv: – När vi stöter på problem i vardagsverksamheten – Erfarenhetslärande

34 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet Planering Utmanande möte

35 Utvecklings- Organisationen -> -> Arbets- Organisationen Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -> -> ? ? ? Pedagogiska verksamheten ! ! ! ->? påverkar utformningen av ligger till grund för lärandet i stabiliserar och påverkar påverkar påverkar utformningen av <- skapar förutsättningar för -> vägleder och utvecklar Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden Störningar = utvecklingsbehov Anpassar verksamheten

36 Arbets- resp utvecklingsorganisation

37 • Einstein: Vi behöver nya sätt att tänka för att lösa problem som orsakats av gamla sätt att tänka.

38 Lärande besök Aktionsforskning Learning studies Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling ->-> Lärande samtal Lärgrupper Utmanande möten Utvecklingsorganisationen

39 Lärprocess Handling Ta del av befintlig kunskap  Föreläsning  Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar  förståelse  lärdomar Hinder • Organisatoriska hinder 78% • Arbetsbelastning 73% • Bristande egen förmåga 31% • Bristande stöd från skolledningen 28% • Negativ inställning bland arbetskamrater 24% • Oro för kvalitetskontroller 21% Gemensamt skapa kunskap

40 Intervju med föreställningskarta

41 Föreställningskarta •En grafisk representation av en individs föreställningsvärld

42

43 Att sätta igång tankeprocessen ─ Vad innebär det för dig att vara lärare? ─ Vad innebär lärararbete för dig? ─ Om jag kom ny till skolan och ville få hjälp av dig om hur man bör vara som lärare för att vara framgångsrik – vad skulle du säga då?

44 Nyckelord Den intervjuade skriver på post-it-lappar och placerar dem på ett blädderblockspapper. Om möjligt ordnar, prioriterar, binder ihop och/eller grupperar dem på ett sätt som bildar mening...

45 Varför? •En hjälp för att synliggöra en individs föreställningar om ett fenomen.

46 Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: ─ Du har skrivit …….. – hur tänkte du då? ─ Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ….? ─ Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? ─ Kan du utveckla det litet mer? ─ Hur menar du? osv. ─ Är det så här du menar……..? ─

47 Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna

48 Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

49 Innan man avslutar samtalet …

50 Vad kan man använda föreställningskartor till? •Hjälpa en individ att tydliggöra och synliggöra sin förståelse av ett fenomen. •Underlag för ett gemensamt samtal om lärande och undervisning i ett arbetslag -> •Skapa en gemensam helhetsidé där medarbetarna är medskapande •Förstå hur elever tänker innan man börjar lära om ett område. •Som grund för ett utmanande möte •För att följa upp elevers kunskapsutveckling. Examination •Underlag för lärares eget lärande om lärande och undervisning.

51 Vad säger föreställningskartorna? ->


Ladda ner ppt "Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in."

Liknande presentationer


Google-annonser