Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bibliotekspolitik 2015 i nationellt och internationellt perspektiv.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bibliotekspolitik 2015 i nationellt och internationellt perspektiv."— Presentationens avskrift:

1 Bibliotekspolitik 2015 i nationellt och internationellt perspektiv

2 Fram till år 2020 – eller, mera konkret, till år 2015 •Undervisningsministeriets kulturpolitiska strategi sträcker sig fram till •och räknar upp de kulturella rättigheterna, bl.a. rätten att delta i kulturlivet och att få tillgång till kulturtjänster, biblioteks- och informationstjänster och fritidstjänster på lika villkor.Befolkningens åldersstruktur förändras, samhället blir mångkulturellt och olika delkulturer uppkommer.Befolkningen koncentreras, regionerna diversifieras. Nya innovationer inom informationstekniken medför förändringar i människors fritid,arbete och handlingssätt. Ministeriets viktigaste verksamhetsområden räknas upp: konst- och konstnärspolitik, kulturarvet, biblioteken, kulturexporten, upphovsrätten och de audiovisuella medierna. "Dessa verksamhetsområden har egna verksamhets- program, vilka förnyas vid behov." Uvm uppmuntrar kulturinrättningar och bibliotek att förnya sättet att ordna tjänsterna, t.ex. genom att utöka det regionala samarbetet och bilda nätverk, och genom att dra nytta av informationsteknik och olika logistiska lösningar. – Det är ju ingenting nytt för biblioteken! Ministeriet ska bedöma relevansen av beställar-utförarmodeller inom produktionen av kulturtjänster

3 Kulturens framtid och välfärd genom konst och kultur •Näkemyksiä tulevaisuuden kirjastomaisemista är en samling visioner från det professionella biblioteksfältet och rör sig ännu längre fram i tiden, hur ser bibliotekslandskapet ut år 2035? Rapporten gjordes i samband med den redogörelse för kulturens framtid som ska ges till riksdagen nästa höst. •Rapporten syns inte i redogörelsen som håller sig på en abstrakt nivå och konsterar att museer, arkiv och bibliotek är bevarare av det materiella och immateriella kulturarvet. Samlingar och kunskapsreserver betjänar utbildning och vetenskap och olika behov för fritiden. Minnesorganisationerna bildar samhällets centrala kunskapsbas och producerar pålitlig information. Det nationella digitala biblioteket ordnar och uppbevarar kulturarvet som en del av medborgarnas kulturella rättigheter. •Rapporten Taiteesta ja kulttuurista hyvinvointia nämner biblioteken som ställen med många för välfärden positiva faktorer. •http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2010/Taiteesta_ja_kulttuurista_hyvinvointia.html?lang=fi

4 Bibliotekspolitik 2015 •uppdaterar tidigare strategier och program, programmet fastslår riktning och mål för bibliotekens utveckling och utgör grunden för beredningen av författningar och statlig finansiering. Vi har riksdagsval nästa år. Tidigare stategier och riktlinjer för bibliotekens utveckling har varit nämnda i regeringsprogrammen, det handlar om bättre synlighet på ett nationellt plan. På det regionala och lokala planet handlar det om stöd i budget- och utvecklingsarbete. •Betydelsen av en kunnig och möjligast högt utbildad personal går som en röd tråd genom Bibliotekspolitik I början av detta år trädde ju också den lagändring i kraft som ska garantera kvalitetsmässigt högtstående service på alla landets bibliotek genom skärpta krav på bibliotekspersonalens behörighet. •"Syftet med programmet är att säkra medborgarnas tillgång till information och kultur och tillgänglighet till det nätverksbaserade kunskaps- medborgar- och lärandesamhället."

5 Biblioteket är en bastjänst •och biblioteks- och informationstjänster måste utvecklas kontinuerligt i takt med förändringar i samhälle, teknologi och dagligt liv. Den digitala klyftan har allt mindre samband med ålder, en växande andel av dagens pensionärer och seniorer är vana att använda informationsnäten för sina dagliga behov. •Utslagning och marginalisering är något som hotar oberoende av ålder och hör ihop med informations- och medialäskunnighet, med förmåga att förstå texter och uttrycka sig själv, och med förmåga att använda information och kunskap för att förbättra den egna livskvaliteten. •Biblioteken utvecklas allt mera till öppna lärocenter, människor i alla åldrar söker mera informella sätt att lära, och sätten att söka information har förändrats. Synen på inlärningsprocessen har förändrats.På biblioteket handlar det om användaren som expert på sina egna, subjektiva informations- och kunskapsbehov. •"Att vägleda medborgarna i kunskaper om informationshantering blir under de närmaste åren bibliotekens viktigaste uppgift."

6 Kompetens och kvalitet •är nyckelord. Biblioteken befinner sig i dag i en konkurrenssituation med andra aktörer. Google har formulerat sin mission, den är att organisera all världens kunskap och göra den lätt tillgänglig och användbar. Det här är ju vad biblioteken strävar att göra. Google är lätt att använda, och t.ex. vår Nelli-portal står sig tyvärr inte alltid i konkurrensen. Att Nelli står för djup och pålitlighet är sedan en annan sak. Google- generationen har vant sig vid att det ska gå lätt och snabbt att få svar. Om biblioteken ska ha framgång i konkurrensen måste de kunna producera ett mervärde som konkurrenterna inte kan erbjuda. Mervärdet är handlar om professionell informations- hantering, om pålitliga och exakta, och tillräckligt omfattande sökningar – kvalitet, helt enkelt. Mervärdet skapas av en kompetent och kunnig bibliotekspersonal. Bibliotekspolitik 2015 förutspår att efterfrågan på högklassig bibliotekskompetens kommer att växa, det behövs allt mera biblioteksfacklig kärnkompetens och personlig vägledning. •I kunskapssamhället blir det allt viktigare för den enskilda människan att kunna hitta tillförlitlig information för egna, individuella behov. Bibliotekets användare måste kunna lita på att personalen är välutbildad och har breda kunskaper om nätverkens, nya mediers och det tryckta materialets innehåll.

7 Marknadsföring •Det är viktigt att biblioteken lär sig att aktivt informera om det breda serviceutbudet. •I kristider är det viktigt att beslutsfattarna vet att biblioteket är ett öppet lärocenter med mångsidiga samlingar och tjänster som motverkar marginalisering och utslagning. Mera självklart är ju att biblioteket erbjuder skönlitteratur som kan bära genom krisen och ge större förståelse och tolerans, språkutveckling och bättre förmåga att ta del och uttrycka sig själv. Biblioteket är också en mångkulturell mötesplats,. •De som redan använder bibliotekens tjänster vet naturligtvis ganska mycket om vad biblioteken kan erbjuda, men de känner ofta till bara en del av utbudet. Icke-användarna har ofta en ganska dammig uppfattning om tjänsterna. En undersökning som gjordes av universitetet i Vilnius i samband med Bill&Melinda Gates projekt för utvecklande av bibliotekens nättjänster i Litauen visade att internetanvändarna visste mest om vad biblioteken kan erbjuda; de påpekade betydelsen av en kunnig personal, de såg biblioteket som en aktiv del av samhället. •I Norge pågår "jakten på icke-brukarna", också i Sverige talar man ganska mycket om icke- brukare. Hos oss är siffrorna för utlåning och användning fortfarande jämförelsevis väldigt höga, men kommer de att förbli så utan en aktiv marknadsföring?

8 En ny kultur för service och bemötande •Bibliotekens hela verksamhet bygger ju på användarnas behov. Kraven på tjänsternas nivå ökar med befolkningens stigande utbildningsnivå. Förändringar i befolknings- och åldersstrukturen ska påverka utvecklingen av servicen. Biblioteken ska finnas där människor rör sig, det handlar både om fysiska och virtuella rum. Genom att öppna innovativa serviceställen och utveckla nya lösningar kan man nå allt flera och ge biblioteket mera synlighet. •I Danmark har man på uppdrag av kulturministern bildat en kommitté för utvecklande av bibliotekstjänsterna. Några grundläggande linjer har dragits upp: •- utveckling av de digitala tjänsterna, e-lärande •- nya koncept för det fysiska biblioteket, från bokupplag till samhällscenter •- samarbetspartners •-användaren in fokus •-kompetensutveckling •Danmarksmodellen handlar mycket om biblioteket som samhällscenter med fokus på ny teknologi och nya medier. Kanske rusar man fram litet i otakt med kunderna – det har varit stora debatter kring reducerade boksamlingar i Köpenhamn och i Malmö, där den nya bibliotekschefen kommer från Danmark.

9 Nätverksbaserade partnerskap •De allmänna biblioteken är föregångare när det gäller samarbete över kommungränserna.Regionala bibliotekssystem har byggts upp systematiskt sedan 1980-talet. Sukkula var ju tidigt ett gott exempel på fördomsfritt samarbete över sektorsgränserna. På det lokala planet samarbetar biblioteken med andra förvaltningar, med skolor, barnträdgårdar och ungdomsledare, med kulturbyråer, hembygdsföreningar och medborgarinstitut. De internationella nätverken är ett ganska nytt fenomen, verksamheten skulle säkert vara mera omfattande om det fanns bättre ekonomiska möjligheter. •Bibliotekspolitik 2015 talar om dialog och utförande av uppgifter tillsammans med olika användargrupper som representerar olika yrken, hobbies eller studieinriktningar. Ungdomar och unga vuxna kan också ses som en grupp väl värd att samarbeta med. På så sätt får biblioteken orientering i den varierande värdegrunden hos en heterogen användarkrets med speciella informationsbehov och kan utveckla verksamheten i rätt riktning.

10 De kulturella rättigheterna •nämns i vår grundlag: "Det allmänna skall, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. (1999/ § •De kulturella rättigheterna garanteras på lokal nivå genom höjd kompetens, det vill säga systematisk rekrytering och kontinuerlig fortbildning. Bibliotekspolitik 2015 nämner bl.a. tillräckligt med högskoleutbildad personal.När det nu i lagen talas om minst 45 % med universitets- eller yrkeshögskoleutbildning med därtill hörande studier inom området för informations- och bibliotekstjänster kan man jämföra med Sverige och Danmark där motsvarande siffra är 50 %. Ändå finns i den svenska lagen inga som helst kompetenskrav nämnda, och i Danmark lättade man på kraven för bibliotekscheferna för att bättre kunna kombinera kultur- och bibliotekstjänster i samband med kommunreformen.

11 På nationell nivå •Finlands grundlag definierar de kulturella rättigheterna för alla medborgare. Ett kvalitetsmässigt högklassigt, heltäckande biblioteksnät säkerställer denna rätt. Bibliotekspolitik 2015 talar om ett grundavtal för medborgarnas informationsförsörjning. Vad som avses med medborgarnas informationsförsörjning i en nätverksbaserad omgivning bör definieras – vilken är de allmänna bibliotekens roll och vad bör staten finansiera centralt. •Vilket väsentligt elektroniskt basmaterial och vilka bastjänster ska vara avgiftsfritt tillgängliga för alla med hjälp av offentlig finansiering? •De allmänna bibliotekens roll vad gäller strukturering, ordnande, produktion, distribution och tillgängliggörande klarläggs med avseende på nätverkens kulturella och kunskapsmässiga innehåll. •Vilket slags material kan det då röra sig om? Det handlar väl bl.a. om kunskap om egna lagenliga och sociala rättigheter, om beslut på nationell och lokal nivå, om hälsa och välbefinnande, om det nya inom vetenskap och konst, om utvalda samlingar av inhemsk och internationell skönlitteratur och om nyheter från hemlandet och utrikes.

12 Värderingar, visioner, mål och utmaningar •Bibliotekslagen från 1998 gav signalen till en ny utveckling, bibliotekens roll i kunskapssamhället började ta form. I det bibliotekspolitiska programmet från 2001 talas om bibliotekens delansvar för den enskilda medborgarens informationsförsörjning. Nyckelord var kvalitet och långsiktighet i informationskedjan. Biblioteksstrategi 2010 var en policy för tillgång till kunskap och kultur där bibliotekstjänsterna sågs som en kontinuerlig del av allt lärande och samhällets utveckling i sin helhet. Utvecklingsprogrammet från år 2006 blev synnerligen aktuellt i samband med kommunsammanslagningarna. Programmet gav alternativa koncept för bokbuss- och närbibliotekstjänster. •Uvms kulturpolitiska strategi talar om olika sektorers verksamhetsprogram som uppdateras vid behov. Informations- och bibliotekssektorn har behov av ganska täta uppdateringar, biblioteken är en del av samhället, en del av människors vardag, och förändras i takt med att samhället förändras, att teknologin utvecklas, att människors vardag, sätt att söka information, sätt att läsa. skriva och kommunicera förändras. •Det handlar om en process, om att gå i takt med tiden, och med bibliotekets användare.


Ladda ner ppt "Bibliotekspolitik 2015 i nationellt och internationellt perspektiv."

Liknande presentationer


Google-annonser