Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Ricardos frihandelsargument mot beskattning av Richard C. B. Johnsson Fil dr Website:

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Ricardos frihandelsargument mot beskattning av Richard C. B. Johnsson Fil dr Website:"— Presentationens avskrift:

1 1 Ricardos frihandelsargument mot beskattning av Richard C. B. Johnsson Fil dr Website:

2 2 Välfärdsstaternas välfärdsstat •25 procent av vuxna arbetar inte •Hemarbete lika omfattande som marknadsarbete •Omfattande svartarbete •Tillväxten avtagit sedan 1950 •Inga nya arbeten i privat sektor sedan 1950 •Inga företag har växt sig stora sedan 1970 •Prisnivån 30 % över (tidigare) EU-snitt •Utgiftskvoten 52% av GDP •Varav 65% på arbete, 26% konsumtion, 9% kapital Dessutom •En åldrande befolkning – än färre förväntas behöva försörja än fler Del I - arbetsdelningen

3 3 Standardlösningen på problem som dessa •Ökat arbetsutbud, dvs få folk att arbeta mer •Högre skatter för att finansiera “välfärden” Men är mer arbete och/eller högre skatter lösningen? Del I - arbetsdelningen

4 4 Historisk återblick •Enorm välståndsökning de senaste åren. •Fler personer arbetar idag som en följd av befolkningsökning, men… •Den enskilde har under större delen av denna period kunnat arbeta mindre och mindre Kopplingen mer arbete/högre välstånd svag Del I - arbetsdelningen

5 5 Arbetsdelningen Varför är det naturligt att dela på sysslorna? Svar: Tiden knapp Arbetsdelningen medför: •en ökad arbetsproduktivitet •en större mängd kunskap •Införandet av maskiner och andra tidsbesparande saker •etc Arbetsdelningen är den främsta enskila förklaringsfaktorn till vårt nuvarande välstånd, sett både bakåt i tiden och jämfört med idag mindre utvecklade länder. Del I - arbetsdelningen

6 6 Principen för arbetsdelning? Vanliga svaret: man specialiserar sig på det man är bäst på, dvs enligt de absoluta fördelarna. Vanlig invändning mot arbetsdelningen: Implicerar att de som inte är speciellt bra på något alls hamnar vid sidan om. Endast den starkaste överlever. Anses vara en förklaring till varför så många hamnar snett under den fria arbetsdelningen och kapitalismen. Ses som en moralisk styggelse, oavsett dess materiella förtjänster. Jag håller med om att det ett system där endast den starke överlever är omoraliskt! Del I - arbetsdelningen

7 7 Ricardo och de komparativa fördelarna Ricardos princip är mycket välkänd och utgör grunden i teorin om internationell frihandel. Den säger oss att länder specialiserar sig på det de är bra på i relation till andra länder. Både det land som är bäst på allt och det som är sämst på allt tjänar på att samarbeta genom frivillig handel. Men vad detta klassiska frihandelsargument säger är ju inget annat än att den internationella arbetsdelningen sker utefter ländernas komparativa fördelar. På samma sätt sker arbetsdelningen på alla nivåer i samhället, såsom Mises poängterade, dvs arbetsdelningen sker utefter de komparativa fördelarna. Del I - arbetsdelningen

8 8 Individen grunden Individen är den minsta gemensamma nämnaren i alla grupper. Den enskildes komparativa fördelar ger upphov till gruppers, företags, regioners och länders komparativa fördelar. I stort sett alla förlitar sig på sin komparativa fördel i sitt dagliga värv. Det finns nästan alltid andra som har potential att utföra arbetet bättre. Del I - arbetsdelningen

9 9 Ricardos princip på individnivå Tabell 1 – Tidsåtgång i minuter AnnaEmma Datakonsult (1 bug) tar90 minuter100 minuter Marketing (1 annons) tar80 minuter120 minuter Tabell 2 – Relativ output AnnaEmma Datakonsult (1 bug) lika med1,125 annonser0,833 annonser Marketing (1 annons) lika med0,889 bugs1,200 bugs Del I - arbetsdelningen

10 10 Direkta implikationer •Anna fixar fler bugs i termer av avslutade annonser än Emma (1.125>0,833), medan Emma gör fler annonser i termer av fixade bugs än Anna (1,200>0,889). Billigare för båda om de specialiserar sig och handlar med varandra! •Medan de fixade 2 bugs och 2 annonser på 390 minuter, kan de om de specialiserar sig fixa 2,125 bugs och 2,200 annonser på samma tid. Arbetsproduktiviteten skulle öka! •Trots absoluta för- och nackdelar finns anledning att samarbeta i den fria arbetsdelningen! Del I - arbetsdelningen

11 11 Samhällets kitt Arbetsdelningen sker alltså utefter principen om de komparativa fördelarna, inte de absoluta! Principens vidare implikationer: •Är den grundläggande anledningen till att folk finner det värt att dela upp sysslor sinsemellan till att börja med •Ökar produktiviteten •Garanterar att det finnas plats för alla •Implicerar frivillig handel till ömsesidig gagn •Den enda moraliskt riktiga samarbetsformen •De komparativa fördelarna utgör samhällets kitt •Arbetsdelningen den ultimata samarbetsformen!? Del I - arbetsdelningen

12 12 Skatterna och arbetsdelningen •Ca 90 % av skatterna utgör skatter på arbete och konsumtion. Skatteintäkter, Sverige, 2004, mdr kr Del II - skatterna

13 13 Skatter och samhällets kitt Men precis som tullar förstör den internationella arbetsdelningen så förstör skatter den inhemska arbetsdelningen människor emellan. Det sker genom att skatter kör in kilar mellan köpare och säljare och fördyrar på så sätt det naturliga samarbetet människor emellan. Detta kan illustreras m h a det jag har kallat arbetsdelningsvillkoret, i kombination med det som jag har kallat skattefaktorn (den senare är ett mått på den skattekil skatterna skapar). Del II - skatterna

14 14 Arbetsdelningsvillkoret I ett monetärt samhälle (där användandet av pengar i sig är en förutsättning för omfattande arbetsdelning) kan Ricardos princip sammanfattas m h a följande villkor, arbetsdelningsvillkoret: För att arbetsdelning ska ske måste •den relativa inkomsten överstiga den relativa produktiviteten. Något enklare uttryckt, •Det begärda priset måste understiga den upplevda alternativkostnaden Del II - skatterna

15 15 Skatters effekter på villkoret Skattefaktorn X säger oss hur mycket mer du måste tjäna för att ha råd med ett visst begärt pris. Exempelvis, med en marginalskatt på 55%, arbetsgivaravgifter på 35% och moms på 25% så blir skattefaktorn=3,75. Man måste under dessa förutsättningar tjäna kr för att ha råd att betala kr. Med en så hög skattefaktor blir det dyrt att dela på sysslorna, dvs villkoret kanske inte längre uppfylls. Alternativen blir arbetslöshet för vissa, hemarbete för andra, svartarbete eller kanske naturahushållning. Kanske inget arbete utförs alls. Del II - skatterna

16 16 Skatterna fördyrar samarbetet Det sk intjänandekravet säger oss hur mycket mer köparen måste tjäna brutto för att säljaren ska få ett visst belopp netto. Exempelvis, om både sälare och köpare har en marginalskatt på 30%, arbetsgivaravgifter på 35% och moms på 25%, då blir iuntjänandekravet=5,8. Detta är normalt i Sverige idag. Om båda istället har en marginalskatt på 55% så blir intjänandekravet=14,1. För att säljaren ska få behålla kr netto krävs att köparen tjänar kr (!!!). Detta är verkligheten för väldigt många svenskar. Del II - skatterna

17 17 Utan skatter: • Anna måste arbeta 38 minuter för att ha råd att leja Emma en timme • Emma måste arbeta 1 timme och 36 minuter för att ha råd att leja Anna en timme Med genomsnittliga skatter i svenska välfärdsstaten: • Anna måste arbeta 2 timmar and 16 minuter för att ha råd att leja Emma en timme • Emma måste arbeta 9 timmar and 18 minuter för att ha råd att leja Anna en timme Förklarar inte bara varför tandläkaren inte anser sig ha råd att leja snickaren för att laga staketet, utan även varför snickaren inte anser sig ha råd att gå till tandläkaren. Alternativen återigen; arbetslöshet för vissa, hemarbete för andra, svartarbete eller kanske naturahushållning. Kanske inget arbete utförs alls. Slöseri med tid Del II - skatterna

18 18 Mot arbetsdelningsvillkorets uppfyllande Om villkoret inte är uppfyllt kan fem faktorer potentiellt förändras: (1) produktiviteten hos den mindre produktive ↑ (2) produktiviteten hos den mer produktive ↓ (3) skattefaktorn ↓ (4) timl ö nen f ö r den mer produktive ↑ (5) timl ö nen f ö r den mindre produktive ↓ Men, (1) INGEN RIMLIG LÖSNING - svårt att tro att produktiviteten kan öka med särskilt mycket. (2) INGEN RIMLIG LÖSNING – den mer produktive tenderar att bli än mer produktiv på den mindre produktives område I takt med att arbetsdelningen minskar. (3) RIMLIG LÖSNING – medan högre skatter för att betala arbetslösa gör saken värre, sänkta skatter kan medföra att arbetsdelningsvillkoret åter uppfylls. (4) INGEN RIMLIG LÖSNING – inte rimligt att på politisk väg höja de mer produktivas löner. (5) INGEN RIMLIG LÖSNING – minimilöner gör saken värre, medan om folk fritt kan bjuda ned sina nominallöner kan det bidra till att arbetsdelningsvillkoret åter uppfylls. Men att pga skatterna tvingas sänka sin nominallön mer än vad som annars skulle vara nödvändigt kan knappast anses vara en rimlig lösning. Del II - skatterna

19 19 Välfärdsstatens höga skatter orsaken till: • många av de omfattande samhällsproblemen av idag. • att samarbete är så dyrt • att så många hamnar utanför samhället • att så många samtidigt sliter ut sig • omfattande svartarbete • att folk tvingas till naturahushållning • att mycket arbete inte utförs alls • osv Skatternas tragik Del III – sammanfattning och slutsatser

20 20 All handel, både internationell och inhemsk, kommer från samma källa – den enskildes komparativa fördel. Det är därför inte konstigt att avskaffandet av handelshinder skulle ha samma effekt nationellt som det bevisligen har internationellt. Skattesänkningar skulle: • gynna inte bara de redan rika, utan kanske i än större utsträckning de minst produktiva och mest utsatta. De skulle åter få chansen att delta i samhällets välståndsbringande arbetsdelning • leda till att arbetsdelningen återhämtade sig och åter fördjupades. Det skulle kunna göra det möjligt att återigen se ett ökat välstånd samtidigt som vi arbetar mindre totalt sett, något som är av vikt vid stora förändringar i befolkningsstrukturen. • stärka smahällets kitt, de komparativa fördelarna, och den ultimata samarbetsformen, den fria arbetsdelningen • skapa plats för alla och därmed utgöra ett ett steg i humanistisk och moralisk riktning Avskaffade handelshinder Del III – sammanfattning och slutsatser

21 21 Ett anspråkslöst förslag – internationell och nationell frihandel ! För individen och samhällets framtid Tack för ordet!


Ladda ner ppt "1 Ricardos frihandelsargument mot beskattning av Richard C. B. Johnsson Fil dr Website:"

Liknande presentationer


Google-annonser