Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet Hur kärnkraften byggdes upp   Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken   Kärnkraft en form för.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet Hur kärnkraften byggdes upp   Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken   Kärnkraft en form för."— Presentationens avskrift:

1 Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet Hur kärnkraften byggdes upp   Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken   Kärnkraft en form för energiproduktion   

2 Mål för kursen •ge en beredskap att svara på frågor och förklara, även utanför det egna fackområdet, •ge en översiktlig bild av hur kärnkraftverkens säkerhet är uppbyggd, •skapa stöd för den del av personalen, som ställer upp för att utanför sitt vanliga arbete berätta om säkerhetsarbetet på kärnkraftverken, •förmedla en beskrivning av säkerhetsarbetet, som ger en övergripande förståelse för helheten.  

3 Första steget i en process •ett initiativ inom NKS/SOS-1, •vilka frågor ställer upplysta lekmän, •vilka svar ger en rimlig kompromiss mellan exakthet och förståelighet, •en pilotkurs, återkoppling och förbättringar, •en dragning för säkerhetsnämnden, •en fortsättning så att man får ett material, som kan förbättras med tiden.  

4 Hur förklara? Se till att du kan ditt ämne! Lyssna på vad som frågas! Berätta vad du tycker och varför!  

5 Hur sätta igång •man kan inte förklara något man inte själv har gjort klart för sig, •man måste kunna mera än det man förklarar, men man behöver inte berätta allt man vet, •anpassa dig till situationen och den du förklara för, •berätta om dig själv, vad du gör i ditt arbete och hur det kopplar till det ni talar om, •ge akt på dig själv och dina åhörare när du förklarar.  

6 Att komma ihåg •försök inte predika kärnkraftens förträfflighet, •försök bilda dig en uppfattning om dina lyssnare, •respektera att dina lyssnare inte tycker som du, •berätta vad du tycker och varför du gör det, •förklara aldrig något du inte är säker på, •sluta prata när du ser att man inte mera lyssnar.  

7 En kommunikationsmodell  

8 Delar av en kommunikationsprocess •start (avsikt, målgrupp, medium, tidpunkt), •kodning för en viss mottagare (språk, föreställningar, gemensam erfarenhet), •informationsöverföring (tid, rum, media), •dekodning med hänsyn till sändaren (avsikt, tolkningar, föreställningar, innehåll), •åtgärder (trovärdighet, inpassning i kunskaps- massa, handlingar).  

9 När kan ett meddelande förstås •sändaren och mottagaren talar samma språk, •mottagaren har ett förtroende för sändaren, •sändare och mottagare har rimligt likartade föreställningar, •mottagaren har förutsättningar för att förstå, •mottagaren säger ifrån om han inte förstår, •sändaren är beredd att förklara, •både sändare och mottagare visar god vilja.  

10 Tio regler när man förklarar •var uppmärksam på situationens krav, •anpassa det du säger till mottagaren, •lyssna och svara på det som frågas, •säg ifrån om det är något du inte vet, •ge akt på dig själv, undvik maner, •berätta hur ni arbetar och varför ni gör det just så, •använd analogier för att förklara invecklade förhållanden, •skilj på det som du tycker och det som du vet, •se till att du har mera material än det du tänker berätta, •försök leva dig in i dina åhörares situation.  

11 Taktik i en diskussion •var dig själv, •undvik att taktikera, •var uppmärksam på att andra kan använda taktik, •visa att du märker om taktik används, •det finns frågor man inte kan svara ett entydigt ja eller nej på, •en sista utväg är att dra sig ur en diskussion som inte leder någonstans.  

12 Hur kärnkraften byggdes upp En kort historik Kärnkraften i Sverige Motståndet mot kärnkraft  

13 Kärnkraftens historia •radioaktivitet, atomen klyvs, atombomben –Curie, Einstein, Hahn, Fermi, Oppenheimer, osv •kapprustning och terrorbalans, •atoms for peace programmet, •de första kommersiella reaktorerna, •en kraftig utbyggnadsfas, •Harrisburg och Tjernobyl olyckorna, •idag finns en betydande erfarenhet samlad.  

14 Hur regleras kärnkraften •kärnkraftlagen och lagen om strålskydd, •internationella avtal. •kärnkraftförordningen, •SKIFS, •förordningen om lokala säkerhetsnämnder, •den internationella säkerhetskonventionen, •IAEAs regelverk.  

15 Den svenska modellen •regeringen beviljar drifttillstånd på tillrådan av SKI, •tillståndshavaren har ett odelat ansvar för säkerheten, •SKI och SSI har ett ansvar att se till att tillståndshavarna efterlever sina åtaganden, •myndigheten har möjlighet för sanktioner, •samförstånd och förtroendeskapande verksamhet.  

16 Sydkrafts säkerhetspolicy •säkerhetskultur säkerheten främst, ifrågasättande, fullt säkerhetsansvar, kompetens, regler och rutiner, öppenhet, information och kommunikation •säkerhetsmål inga händelser eller tillbud, medvetenhet, haverier är tillräckligt osannolika, beredskap, myndighetskrav ett minimum •förbättringsarbete uppföljning, bearbetning av erfarenheter, kvalitet i säkerhets- arbetet, betryggande marginaler, fortlöpande systematiska analyser, prioritering av säkerhetsinsatser  

17 Hur gör man i andra länder •i stort sett som i Sverige, •i Finland har lagstiftningen varit mera detaljerad, •i Sovjetunionen var lagstiftningen en annan, •IAEA har haft en viktig funktion i en harmonisering av säkerhetskrav.  

18 Internationella regler som tillämpas •den internationella säkerhetskonventionen, •INES skalan för att registrera händelser, •IAEAs säkerhetskoder och -guider, •IAEAs säkerhetsverksamhet –OSART, ASSET, ASCOT, •WANO –erfarenhetsutbyte, –peer review.  

19 INES skalan •the international nuclear event scale, •sju nivåer –avvikelse (INES=0), ingen säkerhetspåverkan, –händelse (INES=1-3, anomali, händelse, allvarlig händelse), –olycka (INES=4-7, olycka utan risk för omgivningen, olycka med risk för omgivningen, allvarlig olycka, stor olycka), •avsedd för att göra det enklare att förklara betydelsen av en händelse.  

20 Ett motstånd mot kärnkraft •från en oro till en politisk agenda, •risken för olyckor, avfallsproblematiken, kopplingen till kärnvapen, •förnyelsebara energiformer, •kravet på en bärkraftig utveckling, •kärnkraft upplevs av många som skrämmande, •finns det ett realistiskt alternativ?  

21 Kärnkraftens hotbilder •kärnvapnen, –stormakterna, –utanförstater, –terrorister, •avfallet, –lagringsmetod för det högaktiva avfallet, –de långa tidsperioderna, –risken för att få andras avfall på halsen, •risken för olyckor.  

22 Om sannolikhet •jfr. Tage Danielsson i Dubbelgöken 1979, •genialiskt elak och då mycket aktuell, •sannolikt är inte likt sanning, •skämtet skulle inte fungera på engelska, •a priori och a posteriori bedömningar, •vissa möjliga händelser bedöms av samhället, som så osannolika att man inte behöver skydda sig.  

23 Varför jag jobbar i branschen •ett intressant arbete med många utmaningar, •deltagande i stora komplicerade projekt, •man har en möjlighet att lära sig, •en större trygghet än många andra branscher, •internationella kontakter, •säkerheten är en förutsättning för fortsatt drift, •ett bidrag till ekonomin och miljön i Sverige.  

24 Kärnkraftprocessen De viktigaste komponenterna De viktigaste konstruktionsprinciperna Den mänskliga faktorn  

25 De viktigaste komponenterna •reaktorn (bränslet, tryckkärl, styrstavar, osv.), •ångsystem, •turbin, •generator, •olika hjälpsystem.  

26 Något om reaktorteknik •kedjereaktionen (varje neutron ger i medeltal en ny neutron), •kriticitet (effekten kan höjas), •fördröjda neutroner (effekthöjningen går tillräckligt långsamt), •återkopplingskoefficienter (negativa temperatur- och voidkoefficienter), •neutronbalans (styrstavar, bor, xenon, bränslet).  

27 Konstruktionsstyrande principer •radioaktiviteten i bränslet (måste avskärmas från biosfären), •resteffekten (bränslet kräver en kontinuerlig kylning), •olika händelsekedjor kan leda till att radio- aktivitet frigörs eller till att kylningen upphör, –rörbrott, ventiler som inte stänger, pumpar som inte startar, kontrollutrustning som får fel, –mänskligt felhandlande.  

28 Olika barriärfunktioner •bränslets kapsling, •reaktortanken och primärkretsens integritet, •kontrollsystem som håller processparametrar inom tillåtna gränser, •kylningen av härden, •inneslutningen, •en beredskap för eventuella utsläpp.  

29 Bärande konstruktionsprinciper •analyserbarhet, •konservativa antaganden, •konstruktionsstyrande störningar –väntade störningar (1/a), –ovanliga störningar (1/100a), –konstruktionsstyrande haverier (1/10000a), –svåra haverier (1/ a).  

30 Hur man kan undvika hot •man undviker alla farligheter, •man undviker situationer där hoten realiseras, •man ser till att alla är medvetna om hoten och kan hantera dem när de realiseras, •man monterar upp skyddsbarriärer, •man ser till att barriärerna fungerar, •man har en beredskap ifall något skulle hända, •man förhåller sig seriöst till säkerhetsarbetet.  

31 Hot och åtgärder •bränslekapslingen skadas •läckage och rörbrott, •fel i kontrollutrustning, •fel i kylningskedjan, •brott på inneslutningen, •evakuering av hotade områden misslyckas •sträng kvalitetskontroll •isoler- och backslags- ventiler, •redundans, diversitet, fail safe, •olika sätt att kyla reaktorn, •filtrerad ventilation, •beredskapsövningar  

32 Djupförsvar, redundans, diversitet •barriärer byggs innanför varandra, •reservsystem, automatisk uppstart, •system med olika funktionssätt. Man skall vara speciellt försiktig med fel som samtidigt kan slå ut flera av barriärerna.  

33 Några konstruktionsprinciper •enkelfelsprincipen, inget ensamt fel får leda till ett haveri, •separationsprincipen, redundanser skall separeras så att de är obereroende av varandra, •rådrumsprincipen, kontrollrumspersonalen skall ha tillräckligt med tid för att kunna avvärja haverier.  

34 Viktiga hjälpsystem •kylning, •smörjning, •elförsörjning, •informations- och kontrollsystem. Om funktionen hos ett viktigt hjälpsystem hotas, kan hotet realiseras som ett hot för säkerhetssystemen.  

35 Den mänskliga faktorn •krav på utbildning och kompetens, •simulatorutbildning (man skall inte se någon skillnad mellan simulatorn och kraftverket), •driftinstruktioner (valideras mot simulator), •olika stödsystem (alarm, kritiska parametrar), •säkerhetsanalysen beaktar mänskligt felhandlande, •en förståelse och ett engagemang för säkerhets- arbetet.  

36 Nya reaktorkonstruktioner •bridreaktorer, •evolutionära och revolutionära reaktor- konstruktioner, •passiva säkerhetsfunktioner, •modulära små reaktorer.  

37 Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken Säkerhetsredovisningen   Säkerhetsanalysen   Vardagsarbetet   Kärnkraftprocessen    

38 Vad menar man med säkerhet? •avsaknad av hot, icke risk (liv och lem, miljö, egendom) –erfarenheter samlas från olycksstatistik, •medvetenhet och kunskap (man kan hantera de situationer som uppstår) –analyserade situationer, –genomtänkta handlingsstrategier, –man upptäcker när en situation uppstår.  

39 Riskjämförelser •ökad risk –tobaksrökning, –bilkörning, –olika sporter, •minskad risk –familj, –sunda levnadsvanor, –rätta föräldrar.  

40 Olika riskdimensioner •naturliga risker –jordbävningar, –översvämningar, –stormar, •självpåtagna risker –livsstil, •påtvingade risker –brottslighet, –industriell verksamhet.  

41 Kostnad och nytta •risker bör ses i ett kostnads- nyttoperspektiv, •kostnad och nytta kan ibland fördela sig olika i samhället, •det lönar sig inte att koncentrera sig på en risk, utan man måste ha något slag av balans, •risker bör behandlas i en vanlig politisk beslutsprocess, men det förutsätter insiktsfulla beredare.  

42 Vad säkerheten bygger på •vi har definierat gränser vi inte får stiga över, •inom sitt eget ansvarsområde vet alla var gränserna går, •alla är beredda att ge signal om gränserna är hotade, •man kan bygga på den samlade drifterfarenheten från världens alla reaktorer.  

43 Innehållet i en säkerhetsredovisning •säkerhetskrav, •anläggningsplats, •anläggningens funktion och uppbyggnad, •anläggningens säkerhetsfunktioner, •transient- och haverianalys, •systemdel, •referensdel.  

44 Säkerhetsrapporten •systembeskrivningar (hur är det byggt, hur är det tänkt att fungera), •driftinstruktioner, •säkerhetsanalys –analyserade drifttillstånd och händelseförlopp, –probabilistisk säkerhetsanalys (PSA), •säkerhetstekniska föreskrifter, •beredskapsplaner.  

45 Myndighetens granskning Är säkerhetsredovisningen •korrekt, •komplett, •konsekvent, •transparent, •spårbar, •kvalitetssäkrad?  

46 Säkerhetsanalysen Vilka hot har man? Hur har hoten hanterats? Hur redovisas analysen?  

47 Olika typer av säkerhetsanalys •deterministisk säkerhetsanalys (vad händer om), •deterministiska säkerhetskrav, •probabilistisk säkerhetsanalys (en medvetenhet om att system ibland får fel), •hur sannolika är fel, hur lätt är det att upptäcka felen, hur snabbt kan man reparera felen, •probabilistiska säkerhetskrav (haverier skall vara tillräckligt osannolika).  

48 Analyserade tillstånd •effektdrift, •avställd reaktor (varm och kall avställning), •vissa väldefinierade driftstörningar, •vissa haverisituationer (konstruktionsstyrande haverier), •det är praktiskt omöjligt att analysera alla möjliga tillstånd som kan uppstå.  

49 Källor för osäkerhet •naturliga variationer i allt som påverkar, •materialdefekter, •omgivningens inverkan, •verkliga belastningar, •ändrade betingelser, •konstruktionsfel och handhavandefel, •avsiktlig yttre påverkan, •allt det som man inte ännu vet.  

50 Hur man hanterar osäkerhet •säkerhetsmarginaler (komponenter dimensioneras t.ex. för den tredubbla belastningen), •djupförsvar (oberoende barriärer), •reservsystem (redundans, diversitet), •kvalitetskontroll (produktion, drift, underhåll), •mindre variation i yttre och inre betingelser, •bättre predikteringsnoggrannhet, •kartläggning av gränserna för det man vet.  

51 Säkerhetsanalysen •vad kan hända, vad måste man skydda sig emot, •hur kan man skydda sig, •hur effektivt är skyddet i olika situationer, •är skyddet otillräckligt i någon situation, •hur kan konstruktionen förbättras, •hur skall säkerhetsanalysen dokumenteras och kommuniceras.  

52 Deterministisk säkerhetsanalys •vad händer om (rörbrott, förlust av matarvatten, och man dessutom förlorar sitt yttre elnät, etc.), •hur kommer olika processvariabler att uppföra sig, •närmar man sig kritiska parametrar för något av de inblandade systemen, •är dimensioneringen för nödvändiga säkerhets- system tillräcklig, •är säkerhetsanalysen tillräckligt bred och djup.  

53 Probabilistisk säkerhetsanalys •vad händer om (komponentfel, handhavandefel), •händelseträd (om_så_), •felträd (Y får fel om X i och/eller X j har fått fel), •topphändelse (ett hot realiseras), •sannolikheterna för enskilda händelser används för att beräkna sannolikheten för olika hot, •sannolikheten för att olika hot realiseras skall vara tillräckligt liten.  

54 Ett felträd  

55 Vad betyder siffrorna •sannolikheten för en härdskada <10 -5 per år, –i en flotta på 1000 reaktorer kan man vänta sig en härdskada på 100 år, –en härdskada (jfr. TMI) är tillräckligt osannolik, •sannolikheten för oplanerade utsläpp >0,1% av härdinventariet (exklusive ädelgaser) <10 -7 per år, –givet en härdskada så klarar man i alla fall av att hålla radioaktiviteten inne tillräckligt bra i 99 fall av 100, –ett betydande utsläpp (jfr.Tjernobyl) är tillräckligt osannolikt.  

56 Hur säkra är kärnkraftverken •en teknisk säkerhet är speglad i säkerhetsanalysen, –kraftverkets grundkonstruktion, –behandlade driftfall, –detaljeringsgraden i analysen, •kontrollrumsutformning, instruktioner, operatörs- utbildning, •säkerhetskultur. Det går knappast att ta fram trovärdiga jämförelser mellan olika kraftverk.  

57 Vardagsarbetet Drift   Underhåll   Tekniskt arbete   Strålskydd    

58 Drift Säkerhetstekniska förutsättningar Instruktioner Utbildning  

59 Driftprocessen •säkerhetstekniska driftförutsättningar –processen alltid i ett säkert (analyserat) tillstånd, •instruktioner –uppstart och nerkörning, –störningsinstruktioner, –nödsituationer, •utbildning.  

60 Underhåll Instruktioner Arbetsordersystem En löpande analys av underhållsdata  

61 Underhållsprocessen •hur se till att viktiga komponenter och system fungerar, •avhjälpande och förebyggande underhåll, •ett system med arbetsordrar, •insamling av data från underhållsverksamheten, •statisktisk analys av tillgängliga data.  

62 Tekniskt arbete Ett kvalitetssystem Anläggningsändringar Analys och redovisning Erfarenhetsåterförning  

63 Det tekniska arbetet •ett kvalitetssystem styr verksamheten, •klassificering av komponenter och system, •anläggningsändringar görs systematiskt, •analys och redovisning, •erfarenhetsåterföring, •strålskydd, •säkerhetskultur.  

64 Kvalitetssystemet Ett sätt att se till att verksamheten, system och komponenter har en tillräcklig kvalitet •beskriven kvalitet, •ett beskrivet sätt att nå önskad kvalitet, •regelbundet återkommande auditeringar, •förbättringar när man hittar brister, •en förståelse och ett engagemang för kvalitet.  

65 Säkerhetsklassificering •vilken säkerhetsbetydelse har en komponent eller ett system, •vilka krav måste man ställa på olika komponenter (tillförlitlighet, temperatur, fukt, acceleration), •vilken kompetens måste man ha t.ex. för att hantera eller underhålla en viss komponent, •ett regelverk som gör det lättare att hantera alla komponenter på ett riktigt sätt.  

66 Erfarenhetsåterföring •händelserapportering (ett myndighetskrav), •rapportervärda omständigheter (första steget i att ta erfarenheten till sig), •händelseanalys (vad hände, varför hände det, varför fångades inte orsakerna upp tidigare), •ett internationellt utbyte av drifterfarenhet (IAEA, WANO), •peer review.  

67 Vad har vi lärt oss av olyckorna •Three Mile Island, •Bhopal, •Challenger, •Tjernobyl, •Teneriffa, •DC-10 lastdörr, •Ontario Hydro, •Tokaimura.  

68 Säkerhetskultur •begreppet lanserades efter Tjernobyl-olyckan, •INSAG-4, 1991 –en ifrågasättande attityd, –ett noggrannt och försiktigt arbetssätt, –kommunikation, •SKISOS, 1994, –prioritering, –yrkesmannaskap, –lärande, –kvalitet.  

69 En infrastruktur i samhället •samhället måste vara ordnat, •man måste kunna upprätthålla kunskap och kompetens, •man måste ha en kunnig myndighet, •arbetet inom branschen måste röna en rimlig uppskattning i samhället, •man måste ha en tillräcklig långsiktighet i verksamheten.  

70 Strålskydd Vad är strålning? Hur påverkar strålning? Hur kan man skydda sig mot strålning?  

71 Olika sorts strålning •elektromagnetisk strålning (våglängd, intensitet), –radiovågor, –ljus, –röntgenstrålar, –gammastrålar, •partiklar (partikeltyp, energi), –alfastrålning, –betastrålning, –kosmisk strålning.  

72 Bakgrundsstrålning •årlig dos  3-4 mSv, •radon  2 mSv, •medicinsk användning  0,7 mSv, •kosmisk strålning  0,3 mSv, •jordmånen  0,45 mSv, •den egna kroppen  0,25 mSv, •andra källor  0,06 mSv.  

73 Hur strålning påverkar •små doser –linjärhypotesen, –risk för mutationer, –cancerrisk, •stora doser –strålsjuka, –benmärgen förstörs, –vävnader förstörs.  

74 Hur påverkar stora doser •>2 Gy, benmärgen skadas, antalet blodkroppar minskar, infektionsrisken ökar, blödningar, anemi •  6 Gy, benmärgen förstörs, patienten dör i infektioner och blödningar efter en månad •  12 Gy, tarmarnas slemhinna förstörs, blodig diarré, vätskeförlust, patienten dör efter två veckor •  50 Gy, centrala nervsystemet skadas, medvetslöshet, patentien dör efter några dygn.  

75 Vad skyddar mot strålning •alfastrålning, räckvidd i luft 2-3 cm, ett pappersark stoppar strålningen, •betastrålning, räckvid i luft tiotals cm, en tunn aluminium skiva stoppar strålningen, •gammastrålning, räckvidd i luft hundratals meter, halveringslager, vatten  10 cm, betong  5 cm, bly  1 cm.  

76 Hur man utsätts för strålning •yttre strålning –man kommer nära ett radioaktivt ämne, vätska eller gas –dosen beror på för hur lång tid man utsätts för strålning •inre strålning –radioaktiva partiklar, vätskor eller gaser kommer in i kroppen, –dosen beror på hur länge radioaktiviteten stannar i kroppen.  

77 Några viktiga radioaktiva ämnen •jod, frigörs vid en reaktorolycka, •cesium 137, frigörs vid en reaktorolycka, •strontium 90, frigörs vid en reaktorolycka, •kobolt 60, används som strålkälla, •xenon 136, reaktorgift som bildas i härden, •torium, kan omvandlas till uran 233, •uran, flera klyvbara isotoper, •plutonium 239, klyvbar isotop.  

78 Hur man kan skydda sig mot strålning •man undviker att komma i närheten av strålkällor, •man håller sig på avstånd (strålning avtar med kvadraten på avståndet), •isolerande ämnen (bly, betong, vatten), •skyddskläder, andningsskydd, •genom att undvika kontaminering och genom dekontaminering om sådan ändå sker.  

79 Strålskyddets grundprinciper •en allmän försiktighetsprincip, •ALARA (as low as reasonable achievable), •man gör dosuppskattningar före varje arbete, •man följer upp alla doser på individuell nivå, •man har gränsvärden för individuell dos, •man har gränsvärden för kollektiv dos, •alla doser rapporteras till myndigheten.  

80 Gränsvärden inom strålskyddet •vissa organ i kroppen (könskörtlar, benmärg), •speciellt utsatta personer (barn, gravida kvinnor), •hela befolkningen, •personer med yrken där en viss dosbelastning uppträder, •drift av kärnkraftverk –normaldrift hela befolkningen <0,1 mSv/år, –en antagen olycka <5 mSv/år.  

81 Några begrepp •aktivitet, antal sönderfall per tidsenhet (Bq), •halveringstid, aktiviteten faller till hälften, •absorberad dos, energi per massa (Gy=J/kg) •effektiv dos, inverkan har beaktats (Sv), •doshastighet, dos per tidsenhet (Sv/h), •halveringlager, tjockleken av ett material,  

82 Kärnkraft en form för energiproduktion Hur skiljer sig olika energiformer Hur kan man jämföra olika energiformer Hur farliga är koldioxidutsläpp  

83 Olika former av primärenergi •solen, –biobränslen, –vattenkraft, –vind, –fotoelektricitet, •fossila bränslen, –kol, –olja, –gas, •kärnkraft.  

84 Energi för nytta och nöje  

85 Några viktiga begrepp •energi kan omvandlas (termodynamikens första huvudlag) •verkningsgrad, •energi som kan ytnyttjas (termodynamikens andra huvudlag), •energitätheten i bränslet, •hur kan energi lagras, •energi omvandlas alltid till värme på slutändan.  

86 Elektricitet som energiform •lätt att transportera, •lätt att omvandla, •små energiförluster vid omvandling, •oersättbar i många sammanhang, •svår att lagra. Ett modernt samhälle kan inte fungera utan el.  

87 Konsekvenser av energiproduktion •positiva –nytta och nöje, –livskvalitet. •negativa –utsläpp (luft, vatten, mark), –markanvändning, –buller, –risk för olyckor, –estetisk påverkan.  

88 En livscykelanalys •uppbyggnad, drift, avveckling, •normal drift, störningstillstånd, olyckor, •materialflöden från vaggan till graven, •bränslekedjan (gruvdrift, anrikning, drift, avfall), •primär, sekundär och tertiär påverkan, Till sist är det alltid en fråga om "äppel eller päron".  

89 En bärkraftig utveckling •vad menar man med begreppet, –varje generation skall ha minst lika bra möjligheter som den tidigare, •kan kärnkraft anses vara bärkraftig, –det finns klyvbart material för en mycket lång tid, –kan man generera kunnande och infrastruktur som ger ett alternativ när bränslet tar slut, –i vilken mån hjälper kärnkraften till med att minska koldioxidutsläppen.  

90 Den dominerande risken •vattenkraft (damolyckor) •fossila bränslen (gruvdrift, sjötransport av olja, svavel- och kväveoxider, partikelutsläpp, koldioxid), •biomassa (svavel- och kväveoxider, partikel- utsläpp) •vindkraft, (estetik, buller, markanvänding), •fotoceller, (tillverkningsprocessen), •kärnkraft (olyckor).  

91 Hur göra siffror jämförbara •räkna om till samma enheter (TWh, PJ, TOE), •jämför energikostnader (per genererad kWh), •jämför effektkostnader (per MW installerad effekt), •skilj på investeringar och drift, •skilj på olika kostnadsslag (kapital, bränsle, personal, etc.), •räkna kostnaderna i ett livscykelperspektiv.  

92 Koldioxid i miljön •vad vet vi, –koldioxidhalten i atmosfären ökar stadigt, –koldioxid är en drivhusgas, –koldioxid är en biologiskt aktiv gas, •vad tror vi, –användningen av fossila bränslen orsakar ökningen, –utsläppen förorsakar en global klimatförändring, •vad kan också hända, –golfströmmen kan stanna, –biologiska livsbetingelserna kan förändras.  

93 Vanliga missförstånd •sammanblandning av enheter (ett vindkraftverk på 2000 kW, ett kärnkraftverk på 1000 MW), •energi- och effektbehov (produktionen måste anpassas till väntad toppbelastning på nätet), •också förnyelsebara energiformer ger utsläpp (transport av biomassa, produktionsprocesser), •kärnkraft kräver inte utbyggnad av vattenkraft, •kärnkraft bidrar inte till utsläpp av drivhusgaser.  

94 En sammanfattning Kärnkraften i samhället Säkerhetsarbetets grundprinciper En ständig förbättring  

95 Kärnkraften i samhället •kärnkraft förutsätter ett ordnat samhälle, •kärnkraft kräver en öppenhet, •kärnkraft behöver en teknologisk infrastruktur, •kärnkraft i konkurrens med andra energiformer –kostnader, miljöpåverkan, riskbidrag •paradoxen är att industriländerna anser sig ha råd att avstå från kärnkraften.  

96 Säkerhetsarbetets grundprinciper •ett odelat ansvar för säkerheten, •en oberoende myndighetsövervakning, •flera barriärer mot oönskade händelser, •identifierade, analyserade och omhändertagna hot, •en ständig förbättring.  

97 En ständig förbättring •mål –klara säkerhetsmål på alla nivåer, •medel –effektiva medel för att nå målen, –medlen är kända och analyserade, •uppföljning –har målen blivit uppfyllda? –borde medlen förbättras? –borde man ställa målen ännu högre?  

98 Kärnkraftens säkerhetsarbete •tydliga säkerhetsmål i konstruktion, drift och underhåll, •ett kravsystem bestående av normer, riktlinjer och föreskrifter, •bra konstruktioner (säkerhet, effektivitet), •ett övervakningssystem som ser till att säkerhets- mål och -krav beaktas kontinuerligt, •ett system som ser till att relevant erfarenhet tas om hand och används.  

99 Innehållsförteckning •hur kärnkraften byggdes upp,   •lagar och förordningar,   •kärnkraftprocessen,   •säkerhetsarbetet på kärnkraftverken,   •vardagsarbetet,   •strålskydd,   •kärnkraft, en form för energiproduktion,   •en sammanfattning.   


Ladda ner ppt "Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet Hur kärnkraften byggdes upp   Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken   Kärnkraft en form för."

Liknande presentationer


Google-annonser