Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL.  Syftet är att stödja en sund ekonomisk tillväxt genom att ➤ öka sysselsättningen ➤ främja alla löntagares köpkraft.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL.  Syftet är att stödja en sund ekonomisk tillväxt genom att ➤ öka sysselsättningen ➤ främja alla löntagares köpkraft."— Presentationens avskrift:

1 SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL

2  Syftet är att stödja en sund ekonomisk tillväxt genom att ➤ öka sysselsättningen ➤ främja alla löntagares köpkraft och löneutveckling ➤ förbättra företagens möjligheter till framgång i den globala konkurrensen.  Även företagen förutsätts agera ansvarsfullt och måttfullt i fråga om alla typer av belöningar. ETT LÅNGVARIGT OCH SAMLANDE TILLVÄXTAVTAL Sysselsättnings- och tillväxtavtal

3  Avtalsperioden börjar vid utgången av det gällande arbets- eller tjänstekollektivavtalet. För gällande arbets- eller tjänstekollektivavtal där löneuppgörelserna inte har slagits fast börjar avtalsperioden vid utgången av löneperioden.  Den första avtalsperioden: ➤ 24 mån, om det nuvarande avtalet löper ut ➤ 22 mån, om det nuvarande avtalet löper ut 2014 eller senare.  Den andra avtalsperioden: ➤ Den andra perioden löper ut vid en tidpunkt mellan – som fastställs av avtalsparterna. ➤ Om den första perioden löper ut eller därefter, kan man komma överens om att den andra perioden ska löpa ut vid någon annan tidpunkt. AVTALSPERIOD Sysselsättnings- och tillväxtavtal

4  Den första avtalsperioden: ➤ Efter 4 mån: en allmän förhöjning på 20 €/mån eller en motsvarande höjning av timlönen enligt branschpraxis ➤ 12 mån efter den första förhöjningen: en allmän förhöjning på 0,4 %  Den avtalsenliga höjningen innehåller lönejusteringar och förändringar i arbetsvillkoren som har kostnadseffekter  Den andra avtalsperioden: ➤ Centralorganisationerna förhandlar före om förhöjningarna under den andra perioden. ➤ De avtalsenliga förhöjningarna omfattar en period på 12 månader. ➤ Om enighet inte nås, kan avtalen sägas upp branschvis med 4 månaders uppsägningstid vid utgången av den första avtalsperioden. FÖRHÖJNINGAR Sysselsättnings- och tillväxtavtal

5 AVTALSPERIODER OCH FÖRHÖJNINGAR mån. 4 mån. 8 mån. Period 1, 24 mån. 20 € 0,4 % 12 mån. 4 mån. 6 mån. Period 1, 22 mån. 20 € 0,4 % gammal Period 2, x mån

6 Bransch Gällande avtal löper ut Nytt avtal börjar 1 förhöj- ningen (20 €) 2 förhöj- ningen (0,4 %) 1 avtals- perioden löper ut Teknologiindustri, kommunikationsförmedling o. logistik Fastighetsbr., skogsbr Teater AKT, mekanisk skog, lant- bruksnäringar Kommuner, Sjömans-Unionen, kemi, byggnads Livsmedel, staten Pappers, handel, inkvartering- o. förplägnad Bevakning, telefontjänster Danslärare Energi-, ICT- och nätverk, elektrifiering, bokarbetare Torvproduktion Snickeriindustri BERÄKNAD TIDPUNKT FÖR AVTALSENLIGA FÖRHÖJNINGAR ENLIGT HUR GÄLLANDE AVTAL LÖPER UT

7  Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2014 sänks i enlighet med arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag från  Genomsnittliga ArPL-avgifter: ➤ (2013: 22,8 %) ➤ 2014:23,6 % ➤ 2015:24,0 % ➤ 2016:24,4 %  Om avgiften för 2016 kan avtalas på annat sätt i samband med arbetspensionsreformen.  Arbetspensionsavgifterna för tiden efter 2016 fastställs vid förhandlingarna om pensionsreformen. SOCIALFÖRSÄKRINGSAVGIFTER Sysselsättnings- och tillväxtavtal

8  För att förlänga yrkeskarriären förhandlar arbetsmarknadens centralorganisationer om en lösning för nästa arbetspensionsreform enligt vad som överenskommits i arbetskarriäravtalet ( ).  Organisationerna ska förhandla fram en lösning för pensionsreformen före hösten  Samtidigt avgörs frågorna i anslutning till utjämningsbeloppet, EMU- bufferten och utvecklingen av fonderingen av ålderspensioner.  Alla propositioner som gäller arbetspensionsreformen ska lämnas till riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015 och reformen träda i kraft senast vid ingången av ARBETSPENSIONSREFORMEN Sysselsättnings- och tillväxtavtal

9  Arbetsmarknadens centralorganisationer utreder i samarbete med representanter för kyrkan vilka möjligheter det finns till att öka antalet sammanhängande arbetsveckor genom en permanent flyttning av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag till lördagar.  Efter detta ➤ utreds vilka konsekvenser ändringarna har för arbetstidsarrangemangen vid olika arbetstidsformer ➤ utreds möjligheterna att genomföra arrangemangen. SÖCKENHELGER Sysselsättnings- och tillväxtavtal

10  En arbetsgrupp för arbetsmarknadsorganisationerna inrättas för att före slutet av hösten 2014 bedöma hur det nuvarande förhandlingssystemet, som bygger på kollektivavtalslagen och lagen om medling av arbetstvister, fungerar och behöver utvecklas.  Det som ska bedömas är ➤ kollektivavtalens bindande verkan och hur de följs ➤ vilka sanktioner brott mot avtalet medför för olika aktörer ➤ utvecklingen av medlingssystemet och förfarandet för lösning av meningsskiljaktigheter ➤ löneförhöjningarna inom branscher utan avtal.  Den fortsatta beredningen av arbetsgruppens utvecklingsförslag görs på trepartsbasis i den mån de eventuellt förutsätter lagändringar. REFORM AV FÖRHANDLINGSSYSTEMET Sysselsättnings- och tillväxtavtal

11  Lättare att ta emot korta anställningar genom ett skyddat belopp i den jämkade dagpenningen på 300 euro och då taket höjs till 100 procent. ➤ Sammanjämkningen av små arbetsinkomster och arbetslöshetsskyddet underlättas, vilket sporrar till arbete ➤ Kostnadseffekten ca 37 milj. euro ➤ Uträkningar finns i slutet av presentationsmaterialet  Självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas från 7 dagar till 5 dagar ➤ Utkomsten förbättras i början av arbetslösheten med i genomsnitt ca 120 €/arbetslöshetsperiod (arbetslöshetsperiodernas längd i medeltal ca 4 mån) ➤ Kostnadseffekten ca 40 milj. euro  Båda dessa reformer träder i kraft ÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSSKYDDET Sysselsättnings- och tillväxtavtal

12  Parterna är eniga om att arbetstiden i vissa fall etableras så att den blir ett villkor för anställningsförhållandet och kompletterar eller ersätter arbetstidsvillkoret i arbetsavtalet.  Parterna konstaterar att rättsläget i samband med detta är oklart.  En arbetsgrupp på trepartsbasis tillsätts ➤ för att utreda vilka kriterier som bör gälla för att arbetstiden kan anses ha etablerats och blivit ett villkor för anställningsförhållandet samt ➤ föreslå nödvändiga åtgärder för att klarlägga situationen. ETABLERING AV ARBETSTIDEN Sysselsättnings- och tillväxtavtal

13  För att främja ungas sysselsättning utreds följande frågor på trepartsbasis: ➤ Undanröjande av hinder för lärande i arbetet ➤ Utveckling av läroavtalsmodeller för unga bl.a. utifrån de förslag som arbetsmarknadsorganisationernas läroavtalsarbetsgrupp lämnade våren 2013 ➤ Förenkling och effektivisering av lönesubventionen för unga, förenkling och utvidgning av användningen av Sanssi-kortet och förbättring av samordningen av arbete och social trygghet.  Preciserade förslag kring dessa frågor ges under den 8 veckor långa förhandlingsperioden. FRÄMJANDE AV UNGAS SYSSELSÄTTNING Sysselsättnings- och tillväxtavtal

14  Centralorganisationerna rekommenderar att man utöver de övriga branschspecifika frågorna förhandlar om följande frågor på branschnivå: ➤ Ökning av produktiviteten och arbetshälsan med hjälp av arbetstidsarrangemang ➤ Främjande av arbetshälsan samt metoder för att minska frånvaro som beror på sjukdomar och olycksfall i arbetet ➤ Kollektivavtalsmässiga medel för att trygga arbetstillfällena och företagens verksamhet i de fall där de drabbas av exceptionella ekonomiska svårigheter ➤ För att förlänga yrkeskarriären utreder arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna i varje bransch hur användningen av åldersprogram och upprättandet av individuella karriärplaner främjas på arbetsplatserna CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATIONER FÖR BRANSCHVISA FÖRHANDLINGAR Sysselsättnings- och tillväxtavtal

15  Förhandlingar om arbets- och tjänstekollektivavtal på branschnivå ska hållas inom 8 veckor.  Arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna ska skriftligen meddela sina centralorganisationer före kl. 16 om att de har nått de lösningar som presenteras i avtalet.  Arbetsmarknadens centralorganisationer bedömer avtalets omfattning och de åtgärder som framförts av regeringen och som stöder uppnåendet av sysselsättnings- och tillväxtavtalet  Om avtalet eller regeringens åtgärder inte är tillräckligt omfattande och centralorganisationerna därför inte förbinder sig till lösningarna, har arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna rätt att frigöra sig från de avtalsenliga lösningarna. AVTALETS OMFATTNING Sysselsättnings- och tillväxtavtal


Ladda ner ppt "SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL.  Syftet är att stödja en sund ekonomisk tillväxt genom att ➤ öka sysselsättningen ➤ främja alla löntagares köpkraft."

Liknande presentationer


Google-annonser