Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skogen och kulturmiljövården Presentation av Birgitta Johansen och Leif Gren, Riksantikvarieämbetet •Kulturmiljövårdens vidgade uppdrag •Med följande illustrationer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skogen och kulturmiljövården Presentation av Birgitta Johansen och Leif Gren, Riksantikvarieämbetet •Kulturmiljövårdens vidgade uppdrag •Med följande illustrationer."— Presentationens avskrift:

1 Skogen och kulturmiljövården Presentation av Birgitta Johansen och Leif Gren, Riksantikvarieämbetet •Kulturmiljövårdens vidgade uppdrag •Med följande illustrationer vill Riksantikvarieämbetet (RAÄ) visa hur vi ser på skogsfrågorna idag. RAÄ är en bevarandemyndighet som tillika har i uppdrag att se till att kulturarvet brukas. Vi har valt att tydliggöra vårt budskap genom att knyta an till kulturmiljövårdens uppdrag så som det framgår av aktuella skrivelser från regeringen, särskilt En samlad naturvårdspolitik Skr. 2001/02:173 och Uppföljning av skogspolitiken, Skr. 2003/04:39. •De första bilderna (3 - 9) visar RAÄ:s ingångar i, och ansvar för, skogsfrågor. Den moderna kulturmiljövården har fått ett större och bredare uppdrag än vad som kanske är allmänt känt. Det handlar inte bara om spridda objekt utan lika mycket om den historiska och humanistiska dimensionen i hela livsmiljön. •Skillnaden mellan ord och verklighet •De följande bilderna (10 - 18) visar skillnaden mellan ord och verklighet och konsekvenserna för den skog vi ska bevara och bruka. Skogens kulturmiljö trängs mellan såväl det rationella skogsbruket som naturvård inriktad på fri utveckling. •Alla håller inte med oss om att problematiken ser ut på detta sätt. Några tycker att kulturmiljövården slår in öppna dörrar – det är välkänt sedan länge att många av ”värdena” skapats av människan – men det ger i sig inte anledning att ändra inriktning. Kulturspår uppfattas ofta som en belastning för produktionen, och för naturvården ses människans närvaro fortfarande som det främsta hotet. Naturen ska få vara ifred. Ytterligare några är övertygade om att det är en kamp om resurser. 1

2 •Värdering av humaniora och historia är en attitydfråga •Man kan också behöva vara självkritisk – är vi inom kulturmiljövården oskickliga som inte når fram med vårt budskap? Ett exempel är skrifterna om det biologiska kulturarvet som såväl RAÄ som skogs- organisationen producerat. Om ingen vill använda sig av kunskaperna – att t.ex. en reservatsbildning kan förstöra de värden som den ska skydda om naturen inte fortsätter skötas – vad är då kunskaperna värda? •En viktig slutsats är att skillnaden mellan ord och verklighet förklaras av att det inte i första hand handlar om en kunskapsfråga utan en attitydfråga. Humaniora och historia handlar om värden som inte så lätt kan mätas och vägas, något som är självklart inom naturvetenskaperna – där fakta talar för sig och knappt behöver tolkas. •Humaniora behöver integreras i teknik, naturvetenskap och ekonomi •En av förklaringarna till att miljöfrågorna har svårt att lyckas är att humaniora är satt på undantag i svenskt utbildnings- och forskningsväsende av idag. Humaniora behöver integreras och kombineras med teknik, naturvetenskap och ekonomi. Sektoriseringen av myndigheter, utbildning, forskning och tänkande är ett hot mot det långsiktigt hållbara samhället. •RAÄ arbetar för att andra myndigheter ska ta sitt sektorsansvar för kulturmiljöfrågor. Vi har t.ex. ett gott samarbete med Vägverket – som till mål för sin verksamhet satt ”den goda resan”. Om man överför detta tänkande till ”den goda skogen” och ”den goda naturen” hamnar den människa som annars är ett hot mot naturmiljön och helst ska vara frånvarande plötsligt i fokus, och då borde även humaniora och historia bli en självklar integrerad del av kunskapsfältet. •Flera av bilderna finns i högre upplösning på kulturmiljöbild: www.raa.se 2

3 »En samlad naturvårdspolitik, Skr. 2001/02:173: ”All natur i Sverige är mer eller mindre påverkad av människan. I själva verket är en stor del av det svenska landskapet ett resultat av människans verksamhet. Många arters utbredning har starkt påverkats av människan genom uppodling, slåtter och betesdrift.” Skogen är vår största kulturmiljö Söderby och Bjurträsk, Västerbotten 1995. 3

4 Kulturmiljön - en resurs att hushålla med •En samlad naturvårdspolitik, Skr. 2001/02:173: ”Upplevelseturism som ekonomisk sektor växer i Sverige. Naturen inklusive kulturmiljön är en bas för mycket av denna verksamhet.” Lillhärjåbyggets kulturreservat, Härjedalen 2003. 4

5 Skogen är ett arkiv till historien •Uppföljning av skogspolitiken, Skr. 2003/04:39: ”Fornlämningar har varit skyddade enligt olika lagstiftningar kontinuerligt sedan 1666. Den pågående markanvändningen på fornlämningar bör därför anses vara användning som fornlämning.” Forntida odlingsrösen. Söderåsen, Skåne 1999. 5

6 Åtgärder kräver kunskaper »Miljöbalk (1988:808) : ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning.” Sentida torpruin, Gammalkroppa, Värmland 2004 6

7 Skog & historia - ett kunskapsprojekt •Miljömålsrådets utvärdering 2004: ”Genomför projektet ’Skog och Historia’. Om åtgärderna i förslaget inte genomförs kommer fornlämningar även i framtiden att åsamkas stora irreversibla skador.” Edsåsbergets ödesböle, Jämtland 1996. 7

8 Platser, berättelser, igenkännande •Uppföljning av Skogspolitiken, Skr. 2003/04:39: ”En viktig del av skogens kulturmiljövärden är det rika immateriella kulturarv som skogen hyser i form av ortnamn, sägner och traditioner knutna till olika områden och objekt.” Barn som åker kälke. Foto Carl Curman 1800-tal. 8

9 Historisk dimension i friluftslivet •En samlad naturvårdspolitik, Skr. 2001/02:173: ”Friluftsliv, som i grunden är ett nyttjande av natur- och kulturmiljön, bidrar i sin tur till en god folkhälsa.” •”Friluftsforskningen är till sin karaktär mångvetenskaplig. Den berör flera vetenskapsdiscipliner, t.ex. kulturgeografi, historia och turism- och fritidsforskning.” Tyresta nationalpark, 2004 9

10 Stad och land - miljön delas av alla •En samlad natur- vårdspolitik, Skr. 2001/02:173: ”Vårt natur- och kulturlandskap är också en del av vårt sociala sammanhang, vår sociala miljö, som det finns många skäl att värna om.” Rosenbad 2004. 10

11 Kulturmiljö och anpassat skogsbruk? •Uppföljning av skogspolitiken, Skr. 2003/04:39: ”Det bör ske en fortsatt utveckling av alternativa skogsbruksmetoder än trakthyggesbruk i syfte att bevara och utveckla skogens många värden.” Bildhöstvallens fäbod, Härjedalen 1996. 11

12 Segregerat landskap: skog/jordbruk? •Uppföljning av skogspolitiken, Skr. 2003/04:39: ”Dagens skogslandskap är i detta avseende i många delar ett fragmenterat landskap. Miljöhänsynen i skogsbruket har utvecklats men kan fortfarande bli bättre.” Häckeberga, Skåne 1991 12

13 •En samlad naturvårdspolitik, Skr. 2001/02:173: ”En rik och varierad natur utgör en del av den livskvalitet vi vill ha.” Segregerat landskap: reservat/hyggen? Borrestad, Skåne 2004 13

14 Markhistoria eller ”fri utveckling”? •Uppföljning av skogspolitiken, Skr. 2003/04:39: •”Detta förutsätter en nära samverkan mellan naturvården, kulturmiljöorganisationen och skogsvårdsorganisationen. Det gäller t.ex. framtagandet av olika typer av mark- historiska underlag som är nödvändiga för att den historiska hävden skall kunna vägas in på ett lämpligt sätt.” Igenväxt äng. Strömsholms naturreservat, Västmanland 2003. 14

15 Mellan stolarna - 6000 år av historia •Uppföljning av skogspolitiken, Skr. 2003/04:39: ”Exempel på hävdpräglade miljöer som både hyser kulturmiljövärden och stor biologisk mångfald är skogsbeten, slåttermarker och många områden med fullskiktad skog.” Svartsjö kungsgård, Stockholms län 2003. 15

16 Natur i jordbruksmark = skötsel? Natur i skog = fri utveckling? •En samlad naturvårdspolitik, Skr. 2001/02:173: ”Framtidens utmaning inom naturvården ligger till stor del i att utvidga perspektivet till hela landskapet; att se de särskilt värdefulla områdena i sitt landskap och i sitt kulturella sammanhang.” Ren, Härjedalen 2003. 16

17 •En samlad naturvårdspolitik, Skr. 2001/02:173: “En kunskaps- uppbyggnad om det biologiska kulturarvet i skogen är därför angelägen.” Det biologiska kulturarvet Överberg, Härjedalen 1996. 17

18 •Ansvarskommittén SOU 2003:123: ”Den statliga sektoriseringen är förhållandevis svår att bryta, särskilt på nationell nivå. Sektoriseringen på myndighetsnivå har sin direkta motsvarighet i Regeringskansliet.” Finansiering av svensk grundforskning Vetenskapsrådets Rapportserie 2002:4 18


Ladda ner ppt "Skogen och kulturmiljövården Presentation av Birgitta Johansen och Leif Gren, Riksantikvarieämbetet •Kulturmiljövårdens vidgade uppdrag •Med följande illustrationer."

Liknande presentationer


Google-annonser