Första världskriget, 1914 – 1918.

En presentation över ämnet: "Första världskriget, 1914 – 1918."— Presentationens avskrift:

1 Första världskriget, 1914 – 1918

2 Om presentationens upplägg
Presentationen försöker följa en viss ordning: bakgrunden, utbrottet, krigsförloppet och till sist, ”resultatet”. Hoppas du finner presentationen intressant Klicka eller Enter eller höger piltangent för nästa bild

3 Innehåll Bakgrunden Kartor över krigsförloppet Attityder till Kriget
Diverse propaganda Verkligheten vid fronten; Västfronten Konstnärliga intryck av kriget; Otto Dix Andra fronter Eld upphör! En fransk krigskyrkogård Hur mäter man ett krig?

4 Bakomliggande orsaker
Motsättningar mellan stormakterna Tyskland – Frankrike: Elsass-Lothringen Tyskland – Storbritannien: kolonier, flottrustning Allianserna Trippelalliansen: Tyskland, Österrike-Ungern, Italien Utvecklingen på Balkanhalvön Serbisk nationalism hotfull för Österrike-Ungern Skotten i Sarajevo Till innehåll

5 ”Den svarta veckan” 28 juli Österrike förklarar krig mot Serbien
Ryssland genomför allmän mobilisering 1 augusti Tyskland mobiliserar, förklarar krig mot Ryssland Frankrike och Storbritannien mobiliserar

6 ”Den svarta veckan”; forts.
3 augusti Tyskland förklarar krig Frankrike och ockuperar det neutrala Belgien 4 augusti Storbritannien förklarar krig mot Tyskland

7 Allianssystemet efter 1871

8 Till innehåll

9

10

11 Peter Englund om Attityder till kriget (1.46 min) Till innehåll

12 Ur ”Det Futuristiska manifestet”
Publicerat i Le Monde 1909: ”Vi hyllar kriget – världens enda hygien – militarismen, patriotismen, anarkisternas destruktiva handlingar, de sköna idéer som man offrar livet för…”

13 Hur mottogs budskapet om kriget?
På följande sidor kan du se, och höra om, relativt typiska reaktioner på nyheten om krigsutbrottet Frankrike räknade med att 13% av de inkallade inte skulle infinna sig. Det blev 1,5%. Som Peter Englund sade: ”Man gav ett krig, och folk kom…”

14 Värvningskontor i England

15 Tyska studenter på väg till värvningskontoret

16 Jublande folkmassa, med bilder på den tyske och österrikiske kejsaren

17 Franska soldater på väg till fronten

18 Tyska soldater på väg till fronten

19 Tyska soldater på ”Parisexpressen”

20 Till innehåll

21

22

23

24

25 Ungefär: ”Tyskland kommer aldrig att förlora när det är enigt”

26 Ungefär:”Jag känner inga partier mer, jag känner mig bara tysk”

27

28

29

30

31 Vad följer nu? Alla var inte entusiastiska. Den brittiske utrikesministern Sir Edward Grey sade vid krigsutbrottet: ”Nu släcks ljusen i Europa och det kommer att dröja länge innan de tänds på nytt”

32 Vad väntade man sig? Många var de som sveptes med i den nationalistiska yra som rådde i de olika länderna. Den bild man hade av ”Kriget” som fenomen och det faktum att man trodde att det skulle vara över på en månad, kan förklara en del känslor. Dock hade man inte väntat sig det här… Till innehåll

33 Tysk järnvägskanon Kaliber: 520 mm. Granaterna vägde ca 1600 kg, varav sprängämnen ca 300 kg.

34 Tysk kanon På räls. Kaliber 170 mm. Rekylen flyttade kanonen 30 meter.

35

36

37 Krigets nyheter Vare sig kulsprutor eller artilleri var nyheter, men snarast var det omfattningen av (särskilt) artilleriet, som var nytt och som kom att prägla första världskriget så. De allra flesta fick aldrig se fienden utan maldes ner av artillerielden timme ut och timme in och drunknade ofta, skadade, i gyttjan, eller dog av traumachock (granatchock). Så försvann bilden av den hjältemodiga död för fosterlandet man hade hört så mycket om…

38 Krigets nyheter: 2 Krigets verkliga experter på att utnyttja artilleriet var tyskarna. De hade ett lättrörligt artilleri och var skickliga på att styra elden. Trots tyskarnas tekniska försprång i mycket var det en nyhet man inte tog till sig…

39 The Tank: Stridsvagnen
Bilden är från den 15 september 1916 och slaget vid Somme. Detta var första gången stridsvagnar användes i strid.

40 Granatteknologi Nu för tiden finfördelas de flesta granater för att skada så många som möjligt. Många av de granater som användes då var inte så utvecklade utan splittrades i stora bitar och det hände att människor klövs uppifrån och ned av en skärva.

41 Slaget vid Verdun Slaget vid Verdun är ett av de stora slag som var typiskt för Västfrontens krigföring. Det startade den 21 februari 1916 och avslutades den 18 december Under den tiden dog över soldater, vilket ger cirka en död i minuten.

42 Verdun; 2 Verdun hade för tyskarna ingen strategisk vikt utan planen var att fransmännen skulle försvara platsen till sista blodsdroppen; med andra ord, få Frankrike att blöda ihjäl. För fransmännen hade Verdun en stor symbolisk betydelse. Det tyska namnet för operationen var ”Gericht” = ”domen” ”Resultatet” sett till frontlinjens placering efter slaget jämfört med före, var så gott som noll

43 På Västfronten… På grund av kriget på Västfronten ganska omgående blev stillastående, kom tidningarna efter ett tag att ha som en återkommande text på sina löpsedlar: ”På Västfronten intet nytt”

44 Slaget vid Verdun börjar

45

46

47

48 En kommentar till bajonetten. Den är ett arv från äldre tider
En kommentar till bajonetten. Den är ett arv från äldre tider. Det var mycket sällsynt att den användes till det den var tänkt. Vanligast var andra ”praktiska” sysslor som att öppna burkar, etc. Om man skall slåss mot andra soldater vill man inte ha dem för nära inpå sig, så därför var handgranaten ett vanligt och populärt vapen.

49 Såväl Frankrike som Storbritannien använde sig av trupper från sina kolonier. Här ser vi trupper från Indien.

50 Frankrike har här trupp från det som då hette Indokina (nu Vietnam)

51

52 Tyskt övergivet skyttevärn
Tyskt övergivet skyttevärn. Notera de kvarliggande handgranaterna i bildens nedre, vänstra, hörn. De här typiska stavgranaterna fungerade mycket bra mot trupp ”på marken”. Skulle man använda handgranater mot trupp i värn och liknande var den äggformade varianten att föredra.

53

54 Soldater från 13th Durham Light Infantry väntar på att stormelden skall lyfta så att de kan gå till anfall vid Merninvägen, den 20 september Huvuddelen av männen på fotografiet dödades under attacken

55 Kast med gashandgranat

56 En f.d. fransk by. Det här var en vanlig syn för ”erövraren” som just hade tagit över en by man hade slagits om i dagar, veckor, månader eller år. Ofta fanns inte mycket kvar som skvallrade om att det hade funnits en by där, förutom en och annan rest av en husgrund.

57 Denna och följande 17 bilder visar den franske soldatens liv vid fronten

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74 Franska prickskyttar

75 Gasattack sett från ett flygplan
Gasattack sett från ett flygplan. Att använda gas var vanskligt och vindriktningen var, av naturliga skäl, mycket viktig. Dock hände det att vinden vände… Ofta använde man gas i granater som man kunde skjuta mot fiendens artilleri.

76

77

78 Anfallet är igång!

79 Här använder man en tidig form av napalm

80

81 Belgiska soldater med primitiva gasskydd för ansiktena

82 Hot kom också från luften
Hot kom också från luften. Här är det amerikansk trupp som kastar sig i skydd vid anfall

83 Soldat på vakt medan kamraterna vilar
Soldat på vakt medan kamraterna vilar. Notera att han inte sticker upp huvudet. Gjorde han det skulle han tämligen fort skjutas av en prickskytt. Tyskarna utvecklade tidigt bra kikarsikten. Den här soldaten får förlita sig på hörseln istället.

84 Historiskt sett har de flesta soldater inte dött på slagfältet utan i sjukdomar. A och O är ju då att se efter sin hygien och var man gräver sina latringropar. Om de inte är tillräckligt långt borta och grävs tillräckligt djupa så ökar risken för sjukdomar. På bilden ser vi tyska soldater som sköter sin hygien.

85 Detta är ett granathål! Jämför med personen i nederkanten av bilden.

86

87

88

89

90

91

92

93

94 Engelska soldater i värnet

95 Kanadensiska trupper

96

97 Att gräva ner minor under sin egen position förekom också
Att gräva ner minor under sin egen position förekom också. Skälet var att man kunde, om man tvingades retirera, spränga fienden som tagit över, i luften

98 En bro sprängd av retirerande tyska trupper

99

100

101 En soldat bär iväg en sårad

102 Transport av sårad

103

104

105 Det ironiska eller paradoxala med krig är att det inte bara är tekniken som gör stora framsteg, utan också sjukvården. Under de första två åren (ca) dog 80% av dem som fick frakturer (alltså där granater/kulor knäckt ben). Det var innan en skotsk läkare vid namn Thomas kom på att man skulle spjäla brutna ben så att patienten lättare klarade av transporten. Gips kom man inte på förrän på 30-talet under Spanska inbördeskriget.

106 Transport av döda från frontlinjen

107

108 Sårade och döda förs över till ett fartyg

109 En soldat hittar en kamrat

110

111 Döda skotska soldater vid Zonnebeke

112 Soldat dödad av gas

113

114

115 Så här såg krigets verklighet ut
Så här såg krigets verklighet ut. I kontrast till denna verklighet berättades i media på hemmaplan en helt annan ”verklighet”. Där kunde man läsa om ”framgångsrika, heroiska attacker”, ”okuvlig stridsvilja” och ”våra pojkar kämpar hjältemodigt för sitt fosterland” och liknande floskler. Detta kunde vara mycket svårt att hantera för soldater som var hemma på permission, till exempel.

116

117

118

119 En konstnärs intryck Det finns flera konstnärer som var inkallade vid fronten. Här är några bilder från den tyske konstnären Otto Dix. Till innehåll

120 Otto Dix

121 Otto Dix

122 Andra fronter Här följer bilder från andra fronter och krigsskådeplatser. Till innehåll

123

124 Ryska soldater samlas till gudstjänst

125

126

127

128

129

130 Turkiet

131

132

133

134

135

136

137

138

139 Eld upphör Morgonen till den 8 november hade en tysk förhandlingsdelegation tagit sig till en sedermera berömd järnvägsvagn Dagen efter abdikerade kejsar Wilhelm II och republik utropades i Tyskland 11 november skrevs stilleståndsavtalet under och samma dag, klockan 11, inträdde vapenvila Här följer några bilder från platsen och den järnvägsvagn i vilken man skrev under avtalet Till innehåll

140

141

142

143

144

145

146 Krigskyrkogårdar I vissa delar av Frankrike finns det mängder av krigskyrkogårdar. I Sommedalen stannade en grupp lärare till vid en av dem. Bilderna som följer har jag själv tagit. Kyrkogårdarna är ofta mycket välskötta och de har en stor symbolisk betydelse. Till innehåll

147

148

149

150

151

152 Resultatet Ett krigs ”resultat” kan mätas på flera olika sätt.
Man kan räkna antal döda och skadade Man kan studera hur gränserna ändrades Man kan studera krigsskadestånd Låt oss titta på några punkter Till innehåll

153 Siffror för USA Förluster: 126 000
USA kom in i kriget sent (6 april 1917) och det var först under våren 1918 som amerikanarna opererade med stora förband

154 Freden i Versailles Undertecknades den 28 juni 1919
Tyskarna skrev på under protest. Freden rymde fyra huvudelement och de var: Territoriella avträdelser Begränsningar för Tysklands framtida militära styrka Tysklands (ensidiga) skuld till kriget, och Ett skadestånd som Tyskland skulle betala till ententemakterna

155 De direkta följderna för Europa
På följande sidor kan vi se kartor från tiden före och efter, samt en figur som visar vilka nya stater som tillkommit efter att de slutliga förhandlingarna var klara 1921

156

157

158

159 Efter ett krig; vad går inte att mäta?
Förlusten av människor i landets produktion Lidandet för de efterlevande Traumat som ett storskaligt krig innebär; kanske måste den nationella självbilden ses över och ändras? Av respekt för de döda och skadade kan inte kriget ses som meningslöst

160 För Europa Den närmaste tiden efter ”The Great War”, präglades av sociala och politiska oroligheter. 1900-talet hade börjat och det första självmordsförsöket var fullbordat. Många historiker ser det första och andra världskriget som ett med eld upphör mellan stridigheterna. Klart är att de tunga skadeståndskrav och de krav som Tyskland tvingades att skriva under på i övrigt var en bidragande faktor till det som skulle ske i september 1939… Till början