Forskning om subjektskapande har framförallt intresserat sig för interpersonella, mellanmänskliga relationer.

En presentation över ämnet: "Forskning om subjektskapande har framförallt intresserat sig för interpersonella, mellanmänskliga relationer."— Presentationens avskrift:

1 Forskning om subjektskapande har framförallt intresserat sig för interpersonella, mellanmänskliga relationer

2 Och det är VIKTIGT. Men… Barn såväl som vuxna har också starka och viktiga relationer till det som vi brukar betrakta som ”dött” dvs materialitet

3 Ett vanligt sätt att tänka är att människor är aktiva subjekt som hanterar och kontrollerar passiva objekt (leksaker, maskiner osv).

4 Och då förstås saker som bifigurer
Och då förstås saker som bifigurer. Deras betydelse bleknar i jämförelse med människor Alla de ting som är med och gör samhället och våra praktiker möjliga riskerar då att hamna i en slags ”död vinkel”, de blir till ”ödmjuka tjänare”

5 Men ickemänniskor… Är med och ”dikterar”/skapar/koreograferar villkor för barnens möjligheter att handla, samspela, röra sina kroppar, skapa osv osv

6 Saker gör också något med människor
Saker gör också något med människor. En rad teoretiker menar att materialitet dvs det vi brukar betrakta som dött också har agens Agens betyder möjligheten att påverka eller att få något att hända

7 Människor och icke-människor kan tänkas som krafter som överlappar varandra

8 olika aktörer ger varandra olika förmågor och egenskaper
Tillsammans med en penna kan jag.. Utan en penna kan jag inte….

9 Men enskilda aktörer har inte så mycket agens
Det är genom att aktörer kopplar ihop sig med andra aktörer som agens uppstår Kopplingar bildar NÄTVERK

10 Olika aktörer, både mänskliga och ickemänskliga kopplar ihop sig och bildar nätverk som är mer eller mindre intressanta för deltagarna

11 Ickemänniskor kan vara våra redskap och ”ödmjuka tjänare…..
….men också fungera som överordnade chefer som ställer krav och kommer med direktiv

12 Vi behöver omdefiniera vår förståelse om vad ett ting eller ett objekt är för någonting. Vi tror att saker inte är kapabla till att skapa interaktion eller aktiviteter. Men saker är inte bara objekt som barnen handskas med. Saker ger svar, de svarar på barnens aktiviteter, saker interagerar med barn. Saker blir subjekt i relation till barnen!

13 Inte bara människor Utan också ickemänniskor kommer med förslag, artikulerar möjligheter, viskar och ropar, uppmanar oss, ställer frågor till oss förbryllar oss

14 Sociala relationer är aldrig ”bara” sociala.
Ickemänsklig materialitet är alltid inblandad och medkonstruerar våra interpersonella relationer

15 ”We are allowed to speak interestingly by what we allow to speak interestingly” (Latour 1999, s. 142)

16 Mänskliga och ickemänskliga kroppar blir till tillsammans

17 Världen som en … …ständigt pågående och komplex koreografi där olika aktörer ständigt måste förhålla sig till varandra. Vi agerar mitt i en ”röra” av olika aktörer som hjälper och stjälper oss och som vi måste förhålla oss till

18 I know neighter who I am nor what I want
I know neighter who I am nor what I want., but others say they know on my behalf, others who define me, link me up, make me speak, interpret what I say, and enroll me. /…/ they whisper to me, they suggest, they impose an interpretation of what I am and what I could be. (Latour 1988 s. 192).

19 Subjektskapande… Kan då ses som processer där man sicksackar sig fram bland heterogena aktörer som kommer med förslag, som viskar åt en vad man kan göra, vem man kan bli, hur man ska vara….

20 Subjektskapande är då…
….ständigt skiftande, ständigt beroende av ickemänniskor som är med och bestämmer över oss. Vi måste noggrant intressera oss för dessa kraftfulla och viktiga aktörer

21 Ting som ”moralens väktare”

22

23 Morgonsamlingsnätverk
Pricken på golvet är en aktör. Den gör något med oss! För att vara ett skötsamt förskolebarn måste barnet ”koppla ihop sig” med denna prick!

24 frågor, viljor, nyfikenhet uppstår alltid i mötet med något annat/annan.
Frågor, kompetens, viljor, makt osv är distribuerade, utspridda i nätverk där många aktörer ingår, såväl mänskliga som ickemänskliga

25 och vi kopplar ständigt ihop oss med materialitet
Vi är ”fundamentalt protetiska”

26 En dominerande tankefigur är dock
Att människan är avskild från sin omgivning. Hon/han är på ett visst sätt, äger vissa förmågor och brister. Normen är att man ska vara självständig och oberoende. (”en bra karl reder sig själv” säger vi i Sverige)

27 En bra karl reder sig själv…
Medan kvinnor och barn historiskt har betraktas som mer beroende och mindre självständiga.

28 Men tänk om det är tvärt om…
Desto fler kopplingar man kan göra till saker, desto ”självständigare” kommer man att framstå. Kompetens handlar kanske om att göra sig beroende av eller ingå i ett samarbete med proteser/aktörer

29 Det innebär att vi ska…. Rikta blicken mot kopplingar istället för en enskilda individer.

30 Vi skapar saker men dom skapar också oss
Vi är inte smarta, kompetenta, idérika, fantasifulla. Vi blir det i möten med andra aktörer både mänskliga och ickemännskliga

31 Med vissa proteser känns ovana.
Som att de inte hör ihop med min kropp eller person. (för mig är borrmaskinen en sådan protes, verkar väldigt användbar, men passar inte ihop med mig).

32 saker som proteser Vi skapar ting och dom skapar oss och öppnar upp för nya sätt att vara på!

33 Pricken på golvet är en aktör. Den gör något med oss!

34 Ansvar och makt Är distribuerade till olika aktör i ett nätverk. De är på så sätt inte lokaliserbara hos en enda aktör.

35 Rummet, dess utformning och planering signalerar olika sätt att röra sig och agera.
Och därmed de sätt på vilka vi förstår oss själva och andra på

36 ett strakt intresse för sociala relationer överskuggar intresset för materialitet.

37 Olika aktörer överlappar varandra.
Detta handlar inte om hur flickan är från början eller om hur hon brukar vara. Vi kan inte dra några generella slutsatser om hur flickan i stort. Däremot uppmärksamma denna händelse som utspelar sig mellan flickan och ribbstolen.