Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lomma kommun Analysgrupp den 17/24 april 2013 Bengt-Olof Knutsson Björn Sundström 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lomma kommun Analysgrupp den 17/24 april 2013 Bengt-Olof Knutsson Björn Sundström 1."— Presentationens avskrift:

1 Lomma kommun Analysgrupp den 17/24 april 2013 Bengt-Olof Knutsson Björn Sundström 1

2 Vår grundanalys -Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? -Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? -Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar? -Förbättringsmöjligheter? ”Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder.” 2

3 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Samtliga uppgifter är hämtade från

4 Kommunal skattesats 2011 i jämförelse En skattekrona, cirka 55 mkr.

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 Finansiering av investeringar - Årliga överskott i resultaträkning - Försäljning av tillgångar - Omdisponering av finansiella reserver - Ökad upplåning Hög grad av självfinansiering leder på sikt till lägre kostnader. 17 Självfinansiering

18 Finansieringen, frågeställningar  Hur stor andel av investeringarna ska självfinansieras. - kan ni frigöra befintliga tillgångar nya investeringar  Kan man resonera olika runt finansieringen av återinversteringar och ”tillväxtinvesteringar”  Ska ni sätta upp ett lånetak  När ska ni börja amortera låneskulderna 18

19 Fyrfältare Lomma (år: genomsnitt , definition: skärningspunkt mellan eget kapital och nettokostnadernas andel av skatter och bidrag, gruppering: 20 kommuner i varje grupp, 14 grupper per axel) 19 ”Fattig” ”Rik” ”Förbruka” ”Spara”

20 Sammanfattning har kommunen en stark ekonomi - trots låg skatt har ni en stark balansräkning. - Bokslutet brukar bli bättre än budget, fortsätt med det…… - Finansiellt mål ger en årlig självfin. av investeringar på ca 85 mkr. - Utmaningen är att rymma ökade tillväxtkostnader inom de ekonomiska ramarna. - lokal- avskrivnings- och räntekostnader riskerar att ta en större andel av driftbudgen i anspråk. - Ni behöver både bygga ut verksamheten och effektivisera den befintliga, eller bortprioritera vissa verksamheter. 20

21 Verksamheterna 21

22 Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, 2011

23 Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2006 – 2011

24 Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2011 i jämförelse

25 Infrastrukturella kostnader som avviker mest från övriga kommuner (kr/inv.) 25

26 Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 2011 i jämförelse

27 Några verksamheters nettokostnader 2006 – 2011 avvikelse mot standardkostnad (%)

28 Några verksamheters nettokostnader 2011 avvikelse mot standardkostnad

29 Förskola Totalt, 2011 i jämförelse

30 Förskola Andel inskrivna, 2011 i jämförelse

31 Pedagogisk omsorg (familjedaghem) Totalt, 2011 i jämförelse

32 Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, 2011 i jämförelse

33 Fritidshem Totalt, 2011 i jämförelse

34 Fritidshem Andel inskrivna, 2011 i jämförelse

35 Förskoleklass Hemkommun, 2011 i jämförelse

36 Grundskola Totalt, 2011 i jämförelse

37 Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2011 i jämförelse

38 Grundskola Lärartäthet, 2011 i jämförelse

39 Grundskola Meritvärde, 2011 i jämförelse

40 Gymnasieskola Totalt, 2011 i jämförelse

41 Gymnasieskola Andel per huvudman, 2011 i jämförelse

42 Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2011 i jämförelse

43 Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2011 i jämförelse

44

45 Äldreomsorg Årsarbetare per brukare, 2011 i jämförelse

46 Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2011 i jämförelse

47 Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2011 i jämförelse

48 Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2011 i jämförelse

49 Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2011 i jämförelse

50 Funktionshinder – LSS Per typ av verksamhet, 2011 i jämförelse

51 Den ekonomiska utvecklingen (2024) Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning

52 Kalkylen består av två delar  En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser.  En prognos av det kommunalekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.

53 Förutsättningar för kalkylen (1) • Vi utgår från räkenskaperna 2011 • Vi räknar med oförändrad servicenivå, dock tillägg för LSS • Skatteunderlag, löner samt priser utvecklasenligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning. • Vi antar samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort • Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntor baseras på uppgifter från kommunen

54 Förutsättningar för kalkylen (2) • Vi antar att statsbidragen är värdesäkras • Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar. • Utöver demografi finn ett extra pålägg på 1 procent årligen för LSS-kostnaderna från • I genomsnitt skrivs 74 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 26 procent med prisutvecklingen (KPI). • AFA pengarna 2012 har lagts in som en extraordinär intäkt • Föreslagna förändringar i utjämningssystemet redovisas separat

55 Befolkningsprognos

56 Resursbehov åren 2011 till 2018 (Index där 2011 = 100)

57 Verksamhetens kostnader 2011 och 2018 Exklusive affärsverksamhet miljoner kr, fasta priser

58 Resultaträkning 2011–2024 vid full demografisk anpassning (värdesäkrade statsbidrag)

59

60 Besparingskrav (mkr) utöver behovet av demografisk anpassning vid värdesäkrade statsbidrag Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag.

61 Slutsatser – demografiska framskrivning 1.För att kommunen ska uppnå ekonomisk balans år 2018 krävs att kommunen reducerar sina kostnader med ca 7 mkr exkl. det demografiska betinget inom gymnasieskolan (om statsbidragen värdesäkras) 2.För att kommunen ska leva upp till ”god ekonomisk hushållning” under planeringsperioden krävs att kostnaderna reduceras med cirka 33 mkr (om statsbidragen värdesäkras) 3.Till detta ska läggas det beting på drygt 1 mkr beträffande gymnasieskolan som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning

62 Effekter av föreslagna förändringar i utjämningssystemet 62

63 63

64 Varför barnomsorgsmodellen slår snett

65 Sänkt inkomstutjämningsavgift Principskiss av regeringens förslag (december 2012) Staten skjuter permanent till nya pengar –Cirka 1 miljard kronor

66 Effekter i inkomstutjämningen per kommun och landsting enligt regeringens promemoria jämfört med nuvarande system i 2012 års nivå 66

67 Dag- och nattlönesummor

68 Vem betala till vem? Mkr Danderyd-397Botkyrka1 147 Lidingö-251Huddinge696 Solna-326Södertälje1 085 Täby-315Haninge500 Summa-1 289Summa3 428 Per capita Inkomstutjämning Kostnads- utjämningNetto Kommunerna i Stockholms län

69 Skatteunderlagstillväxt per capita , årlig procentuell förändring 69 Skatteunderlagstillväxten per capita i Stockholm är den näst lägsta i riket, minskar avgiften i inkomstutjämningen per invånare över tiden.

70 Ekonomisk tillväxt

71 Samlade effekter av föreslagna förändringar i utjämningssystemet 71

72 Resultaträkning 2011–2024 vid full demografisk anpassning efter justerad utjämning (värdesäkrade statsbidrag) 72

73 Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?

74 Krav på ett fungerande styrsystem •Tydliga signaler – ekonomin är viktig - Politiken beredd att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram •Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten •Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Se sig själva i helheten - Tydliga uppdrag för politik och tjänstemän •Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning •Transparent och stödjande resursfördelningssystem - anpassa resurserna t ex till befolkningsförändringar 74

75 Några centrala lärdomar - Fokus på pengar viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 75

76 Er utmaning - Att finansiera tillväxten utan att urholka den ekonomiska ställningen. - Ni har ett besparings-/effektiviseringsbeting på ca 10 – 20 mkr en närmaste åren. - Att bibehålla en effektiv verksamhet med hög kvalitet. - Att förädla och ”hålla ångan uppe” i era styrmodeller. 76

77 Hur är ekonomin just nu, vad vår enkätundersökningen visade hos er Infrastruktur Handikapp- omsorg Gymnasieskola Grundskola Kommunen som helhet Förskola, skolbarnoms. Kommunala bolag Kultur & fritid Äldreomsorg Individ- & familjeomsorg Mycket dåligt Varken eller Mycket bra

78 Hur är ekonomin just nu, vad enkätundersökningen visade (annan kommun) Infrastruktur, skydd m.m. Kultur & fritid Gymnasieskola Grundskola Kommunen som helhet Förskola, skolbarnsomsorg Kommunala bolag Äldreomsorg Handikapp- omsorg Individ- & familjeomsorg Mycket dåligt Varken eller Mycket bra

79 79 Er egen bedömning av organisation och budgetprocess: - hur viktig den är (gröna markeringar) vilken betydelse den har för ekonomin - hur den fungerat de senaste åren (röda markeringar) Stämmer: Mycket Bra/viktigt Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt Mycket Dåligt/oviktigt Kommunersorganisation• är av stor betydelse Budgetprocessen är av stor betydelse Realistisk budget är av stor betydelse Planering är av stor betydelse Uppföljning är av stor betydelse Åtgärder vid Budgetavvikelser t Formella regler för hur ekonomin skall hanteras är av stor betydelse Informell styrning av ekonomin är av stor betydelse Organisation Planering Uppföljning Spelregler 79

80 ”Styrningskultur ” vad enkätundersökningen visade hos er Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Realistisk budget Nämndernas budgetdisciplin Tydliga finansiella mål Kommunens bästa för ögonen Vision som styr Bra prioriterings- dialog Förtroende mellan pol & tjm Tydliga verksamhetsmål

81 ”Styrningskultur ” vad enkätundersökningen visade i en annan kommun. Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Tydliga verksamhets- mål Förtroende mellan Pol. & Tjm. Tydliga finansiella mål Nämndernas budget skall hållas Kommunens bästa för ögonen Vision som styr Bra prioriterings- dialog Budgeten är realistisk

82 82

83 83

84 84

85 85

86 Ekonomistyrning – våra iakttagelser -Ni bedömer själva att ekonomi, organisation och styrning är och fungerar bra. Det stämmer enligt oss! -Era styrmetoder är på plats, men dessa måste underhållas och justeras efter hand så att dom är ”levande” i organisationen. -Ni har tidigare haft en ”central budgetreserv”. - nu är dessa medel utfördelade till nämnderna, det - bör innebära att toleransen för överskridanden minskar -” Kommunen har överskott, men nämnderna går med underskott”! - detta förefaller ha varit en medveten strategi - en förändrad strategi innebär en kulturförändring 86

87 När fattas beslut om nya resurser till verk- samheternas driftbudgetar. (”Ram i början” framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan (externa kostnader)) 87

88 88 Funderingar om principer för styrsystemet Lös ram • Skapar oklarhet om var ansvaret ligger • Inbyggs förväntan nya tillskott • Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Central styrning Fast ram • Tydlig ansvarsfördelning • Stabila förutsättning • Ej spekulativ • Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) • Inriktningsplanering Decentraliserad styrning

89 Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ska ni luta er mot central eller decentral modell? - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budgeten vara för verksamheten? Vad innebär det utifrån ett ansvarsperspektiv? 89

90 Roller och ansvar för olika funktioner - När organisation och styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän. - Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut idag, för och nackdelar. Hur skulle ett idealtillstånd se ut? 90

91 Hur gör man decentraliserad verksamhets- budget realistisk och styrande? Gör den enkel och tydlig (exempel att fundera på) - Rambudget/resursfördelningsmodeller till olika verksamhetsområden - rimliga omprioriteringar får ske inom ramen. - Alla löpande uppräkningar är med från början - ansvaret för osäkerheter läggs på verksamheten att hantera. - Inga tilläggsanslag ges under verksamhetsår - endast vid extraordinära situationer kan TA ges. - Budgeten ska vara realistiskt beräknad - vissa verksamhetsområden är dock mer ”konjunktur- eller väderberoende” än andra. - Seriös utvärdering av ekonomi och verksamhetsmål - ansvarsprövning med både ”ris och ros”! 91

92 Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1.Fastställ finansiella mål som även visar på hur investeringarna ska finansieras. 2.Ge nämnderna stabilare/fastare budgetramar. Mindre tolerans för överskridanden. 3.Ni är redan duktiga, men fortsätt med att förädla era styrmodeller. 4.Fortsätt med ert arbete med resultat och kvalitets- mätning och gör dom viktiga i uppföljningen. 5.Stimulera nytänkande och effektivisering i verksamheterna. 92


Ladda ner ppt "Lomma kommun Analysgrupp den 17/24 april 2013 Bengt-Olof Knutsson Björn Sundström 1."

Liknande presentationer


Google-annonser