Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Internationella Hälsokommunikatörer Ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Malmö Stad (Stadsdelarna Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Internationella Hälsokommunikatörer Ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Malmö Stad (Stadsdelarna Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden)"— Presentationens avskrift:

1 Internationella Hälsokommunikatörer Ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Malmö Stad (Stadsdelarna Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden)

2 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund •Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda. • Personer av utomnordisk härkomst med hälso- och sjukvårdsutbildning är en outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet. • Sjukvården upplever ibland svårigheter att nå ut med information till utomnordiska språkgrupper.

3 Internationella Hälsokommunikatörer Syfte Ökad jämlikhet i hälsa för individer och familjer i aktuella etniska grupper, genom att dessa kan påverka sin hälsa i positiv riktning. Mål 1.Förebygga ohälsa inom utvalda språk/etniska grupper 2.Utveckla nya metoder för förebyggande folkhälsoarbete 3.Att tydliggöra mångfaldens vinster för samhället och för hälso- och sjukvårdspersonal. 4.Främja integrationen. Språk Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, kurdiska, persiska & polska

4 Internationella Hälsokommunikatörer Metod • Modersmålsbaserad hälsoinformation på individ och gruppnivå. • Behov och efterfrågan hos såväl målgrupp som institutioner bestämmer innehållet i informationen. Grundteman Sjukvårdens organisation, egenvård, virus/bakterie, stress, sömnlöshet, psykisk hälsa, kost, motion, tobak, alkohol, droger, tandhälsa, sex och samlevnad.

5 Internationella Hälsokommunikatörer Målgrupp Barnfamiljer, blivande barnfamiljer och ungdomar (16-24 år) som är i behov av hälsoinformation på sitt modersmål. 3 läkare – Irak, Afghanistan 2 sjukgymnaster – Bosnien & Kurdistan 1 tandläkare - Irak 1 sjuksköterska - Kosovo 1 laboratorieassistent – Afghanistan Yrkesbakgrund Språk Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, kurdiska, persiska & polska

6 Internationella Hälsokommunikatörer Utbildning av hälsokommunikatörer Samarbete med bl.a. Socialmedicinska enheten, Malmö högskola, UMAS, Primärvården och Röda Korset. Kontinuerlig fortbildning efter behov. Kvalitetssäkring Genom ständig dialog i arbetslaget samt feedback från personal inom hälso- och sjukvården.

7 Internationella Hälsokommunikatörer Etniska aspekter på hälsoarbete

8 Internationella Hälsokommunikatörer • Varje person som en unik individ • Människan som bio-psyko-sociala varelse. • Det social livets förändring i samband med flytt till ett nytt land. • Psykosociala processer i samband med migration • Familjen dess struktur och roll i det nya landet • Psykisk hälsa • Migration och sexualitet Att tala om vid migration

9 Internationella Hälsokommunikatörer Varje person är unik oavsett varifrån de kommer. När personen flyttar till ett nytt land reflekteras alla konsekvenser av denna flytt i allt han eller hon gör och tänker.

10 Internationella Hälsokommunikatörer BiologiskaPsykologiska Sociala Vill jag Får jag Kan jag Miljö & samhälle Människa som bio-psyko-social varelse. Interrelationen mellan olika faktorer som präglar människan.

11 Internationella Hälsokommunikatörer X ? Det nya landet/området historia Varför emigrerar /flyttar vi? Orsaker: Ekonomi, krig, familj, politik, religion Erfarenheter under flytten Nya situationer Nya normer Nya regler Ny miljö Nytt klimat etc Lämna allt! Varför flyttar man?

12 Internationella Hälsokommunikatörer Psykosociala processer i det nya landet Att… …känna främlingskap …uppleva ensamhet …uppleva saknad …tappa sin identitet …känna rotlöshet …vara maktlös i tillvaron

13 Internationella Hälsokommunikatörer Familjens betydelse Traditionellt samhälleModernt/industrialiserat samhälle Relationer mellan familj & samhällsstruktur (skatter) Ta hand om sjuka, äldre etc. Statenskatter service Präglar familjen Roller, relationer mellan olika generationer Kärnfamilj

14 Internationella Hälsokommunikatörer • Mannen:-Viktiga beslut tas av mannen; -Bättre jobb och bättre betalt än kvinnan; • Kvinnan:-Ansvar för hemmet och hushålls- göromålen; -Ansvar för barnen och uppfostran; • Barnen:-Accepterar föräldrarnas normer, regler och beslut så länge de bor hemma; Familjestrukturen

15 Internationella Hälsokommunikatörer Barnen:-Lär sig snabbt språk. Normer och regler i det nya samhället Kvinnan:-Har samma status i familjen -Har kontakt med samhället genom barnen, skolan och hälso- och sjukvården Mannen:-Kan inte längre försörja familjen och tappas status och makt Kris i familjen! • Förändringar i själva familjestrukturen • Andra rollförändringar • Annorlunda relationer inom och utom familjen • Integrering i det nya; värdesystem, aktiviteter, normer, regler osv. Flytten till västvärlden kan innebära:

16 Internationella Hälsokommunikatörer Processen påverkar: Individen Parrelationen Barnen

17 Internationella Hälsokommunikatörer Hälsan försämras - gör något åt det tidigt!

18 Internationella Hälsokommunikatörer Historisk process i Sverige Varje individ har ansvar för sina egna handlingar Andra länder Familjens ”heder” drabbas av varje enskild individs handlingar

19 Internationella Hälsokommunikatörer Sjuk- och Hälsovård Här och Där -Om skillnader i sjukvårdssystem och synen på hälsa i olika länder.

20 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund Internationella Hälsokommunikatörer Efterfrågan på information Intervjuserie Empirisk studie Transkulturell sjukvård?

21 Internationella Hälsokommunikatörer PrivatStatlig Sjukvårdssystem Hälsoministerium Mobila vårdteam Semi-statlig

22 Internationella Hälsokommunikatörer Vart vänder man sig när man blir sjuk? • Vårdcentral • Privatläkare • Sjukhus

23 Internationella Hälsokommunikatörer Akut - akut är akut ”På akuten behöver man aldrig vänta, man får träffa en läkare på en gång” ”Till akuten går man då det är riktigt illa” ”…när situationen handlar om liv eller död”

24 Internationella Hälsokommunikatörer Läkare • Utbildning • Förtroende • Könsskillnader Skillnader på utbildning och yrkesroller • Utbildning – allt från gymnasieutbildning till krav på 4 års universitetsutbildning. • Varierande arbetsuppgifter, handlar ofta om att serva doktorn • Förtroende Sjuksköterskor

25 Internationella Hälsokommunikatörer Diagnos Vem? Läkaren ställer i allmänhet diagnos, variationer finns i vem som kräver provtagning. När? Undersökning, preliminär diagnos, provtagning – fastställd diagnos. I fattiga länder ställs ofta diagnos utan provtagning.

26 Internationella Hälsokommunikatörer Behandling Sprutor eller tabletter? • Många föredrar sprutor med motiveringen: ”sprutor verkar snabbare” ”det hjälper bättre att få en spruta” ”sprutor är mer skonsamt för magen” • Risk för återanvändning av sprutor. • Korrekt behandling till avsedd patient.

27 Internationella Hälsokommunikatörer Folkhälsa Nationella kampanjer – statliga eller i organisationers regi HIV/AIDS Vaccinationskampanj Anti-tobak Malaria Preventivmedel Rent vatten

28 Internationella Hälsokommunikatörer Apotek Generellt är utbildning för apotekare hög världen över. Servicen på Apotek är god och informativ. Det finns alltid minst en utbildad apotekare. Vad som är receptbelagt på apotek varierar kraftigt mellan olika länder.

29 Internationella Hälsokommunikatörer Egenvård Lindriga besvär naturläkemedel, huskurer och värktabletter Ej förbättring söker läkare (på landsbygden väntar man vanligtvis längre) Allvarligt sjuk söker läkare direkt I länder med Malaria söker man läkare direkt vid feber. Det samma gäller när barn blir sjuka.

30 Internationella Hälsokommunikatörer Alternativ behandling Alternativmedicin Medicinman Häxkraft/magi Andliga ledare

31 Internationella Hälsokommunikatörer Missbrukare Alkoholmissbruk oacceptabelt Drogmissbruk anses värre Hela familjen får dåligt rykte Dålig tillgång till behandling

32 Internationella Hälsokommunikatörer Graviditet Från normaltillståndsjukförklarad Från regelbundna besök hos barnmorska eller gynekolog inga besök & födsel i hemmet. Nyttig mat.

33 Internationella Hälsokommunikatörer Förlossning Oftast på sjukhus eller privatkliniker beroende på familjens ekonomiska situation. På landsbygden är det vanligare att förlossningen sker i hemmet med hjälp av en kunnig kvinna. Efter förlossningen anses kvinnan ofta vara oren ett visst antal dagar.

34 Internationella Hälsokommunikatörer Ansvar för sjuka och äldre Delas mellan familj och släktingar, i allmänhet bär kvinnor större ansvar.

35 Internationella Hälsokommunikatörer Handikapp Tabu Handikappade göms i hemmet Långsam förbättring Särskilda institutioner

36 Internationella Hälsokommunikatörer Upplevelser Här……och där Tidsbokning + långa väntetider Akut = lång väntan Patienttrygghet Läkare är okunniga, använder FASS Får inte alltid medicin Öppen mottagning, bättre tillgänglighet. Akut är akut, vård direkt. Ingenstans att klaga. Läkare är mer kompetenta Får alltid medicinsk behandling


Ladda ner ppt "Internationella Hälsokommunikatörer Ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Malmö Stad (Stadsdelarna Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden)"

Liknande presentationer


Google-annonser