Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

I LUSTANS TECKEN Temadag om sexuell hälsa 13/2 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "I LUSTANS TECKEN Temadag om sexuell hälsa 13/2 2014."— Presentationens avskrift:

1 I LUSTANS TECKEN Temadag om sexuell hälsa 13/2 2014

2 9.00– – – – – – –13.15 Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne Carl-Johan Sonesson och Leif Persson Prata sex med patienterna Gunnel Brander Sexuell hälsa inom vården Mats Sundbeck Fika Trygg relation = bättre sex Tommy Waad Lust att ha lust Helena Cewers Lunch

3 12.25– – – – – –16.00 Lunch Är kärlek bara till för friska? Eva Borg När underlivet brinner Ulrika Johnsson Fika Mannens lust Ulf Håkansson Fittfakta och kukkunskap Robert Jakobsson

4 Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne Carl-Johan Sonesson

5 Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne Leif Persson

6 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter - SRHR

7 SRHR - World Health Organisation 2013 Reproduktiv och sexuell hälsa inbegriper allt som har med sexualitet och fortplantning att göra. WHO definierar sexuell och reproduktiv hälsa som ett: ”Tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, med möjlighet till njutningsfulla upplevelser, i allt som gäller det reproduktiva systemet och dess funktioner"

8 Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter •RFSU Elise Ottosen-Jensen •Cairo 1994 •Beijing 1995 •Skåne: SRHR-strategi 2011, - handlingsplan 2013 •Skånsk satsning på SRHR 2014

9 Nationellt - Regionalt •Nya Folkhälsomyndigheten färdigställer Nationell SRHR strategi 2014, pågående arbete •SRHR-råd i regioner och landsting

10 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne •Region Skånes insatser inom området sexuell och reproduktiv hälsa är inriktade på att åstadkomma en: •adekvat och jämlik tillgång till förebyggande insatser och information samt •adekvat och jämlik vård/behandling.

11 Handlingsplan – SRHR 2013 SESAM- Sex- och samlevnadsmottagningar i Skåne

12 Handlingsplan – SRHR 2013 Utveckla tillgängligheten för unga män (23-35 år) med behov av STI/hiv rådgivning/ testning vid vårdcentraler, genom ökad samverkan mellan VC/BMM/STI-mottagning inom resp. förvaltning.

13 Handlingsplan – SRHR 2013 Regionalt Kunskapscenter SRHR

14 Sexologmottagningar Ökade möjligheter att bedriva sexologmottagningar genom förändring av ersättningssystemet för sexologbesök.

15 Enheten för Folkhälsa och Social Hållbarhet Leif Persson, projektutvecklare SRHR,

16 Prata sex med patienterna Gunnel Brander

17 Att prata sex med patienterna?! Gunnel Brander Leg psykolog/leg psykoterapeut Specialist i klinisk sexologi (NACS) Specialist i klinisk psykologi Auktoriserad sexual educator/sexual health promoter (NACS) Adjunkt socialt arbete, inriktning sexologi, Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola Psykoterapeut, Sexualterapeutiska mottagningen Skåne (RFSL-rådgivningen Skåne och RFSU Malmö)

18 Sexuell hälsa  Sexuell hälsa är en betydande del av vår fysiska och psykiska hälsa. Det är en nyckelaspekt av vår identitet som mänskliga varelser, vid sidan av de grundläggande mänskliga rättigheterna att ha ett privatliv, ett familjeliv och ett liv fritt från diskriminering. Väsentliga element i god sexuell hälsa är jämställda relationer och sexuell tillfredsställelse med tillgång till information och rådgivning för att undvika risken för oönskade graviditeter, ohälsa eller sjukdom. (WHO arbetsdefinition, 2002)

19 Sexualitet/Sexualiteter  Vi föds alla som sexuella varelser -> utvecklas och förändras genom hela livet!  Sexualitetens uttryck: - Sexuella fantasier/drömmar/dagdrömmar - Sexuell identitet – sexuell orientering såväl som sexuell praktik - Sexuell aktivitet – hur en person lever ut sin sexualitet med sig själv eller annan/andra.

20 Sexuellt välbefinnande  Sexualiteten viktig för vårt psykiska och fysiska välbefinnande som helhet! => Vi behöver därmed förhålla oss till sexualiteten såsom till vilken annan del av vårt välmående och vår hälsa som helst.  Utgår ifrån ett helhetsperspektiv på sexualitet.  Fokus på det friska i sexualiteten.  Sexualitet som individuell unik möjlighet!

21 PLISSIT-modellen Intensiv terapi Särskilda förslag Begränsad information Tillåtande hållning Behandlingsstrategier Sexologisk klinik Rådgivningsmottagning Sjukvård/Institutioner Hälsovård/Socialtjänst/Omsorg Population Institutioner Utbildningsnivå Klinisk specialistutbildning Rådgivarutbildning Informationsförmedling Grundutbildning Få Några Många Alla (Fritt efter Almås & Hildebrand, 2003)

22 Sexologisk behandling  Första mottagningen i Sverige Sexualrådgivningsbyrån i Lund. Information och sexualrådgivning inom sjukvården, tvärsektoriell.  Läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och psykoterapeut från kvinnoklinik, urolog och psykiatri. Nedlagd juni Sexologisk mottagning med tillhörighet psykiatri.  Sverige idag: SESAM-mottagningar, Sexualmedicinska Centrum och Sexologiska och Sexualterapeutiska mottagningar.

23 Tillåtande hållning  Basen för allt annat sexologiskt arbete!  Bör utvecklas på varje klinik, mottagning, institution etc där man möter hjälpsökande individer eller grupper.  Kan initieras genom exempelvis utbildningsdagar som denna och/eller fortbildning för personalen på enheten exempelvis HBTQ-certifiering.  Viktigt att alla i personalen är delaktiga!

24 Begränsad information/Sexualupplysning  Förebyggande av sexuell ohälsa i olika sammanhang till exempel vid diabetes eller annan kronisk sjukdom.  Begränsa spridning av könssjukdomar, minska antalet oönskade graviditeter och aborter.  Riktas företrädesvis till ungdomar endast undantagsvis till vuxna.  Sexualitets- och välbefinnande perspektiven viktiga men får ofta stå tillbaka!

25

26 Rådgivarfunktionen  Rådgivning förhåller sig till en välfungerande livsfunktion som många kan behöva hjälp med att utveckla och förvalta inte minst i samband med livskriser av skiftande slag.  Rådgivare kan finnas i många olika sammanhang i samhället, i skolan, på institutioner, i hälsovård, på internet, privatpraktiserande.  Hänvisar vidare till specialister vid behov. (E. Almås, 2004)

27 Klinisk sexologi  Svårigheter i utvecklings- och åldrandeprocessen, social belastning och somatiskt lidande.  Utgångspunkt i utvecklingsprocessen och omfattar både kroppsliga, psykiska och sociala processer.  Terapeutfunktionen träder in för att underlätta självutvecklingsprocessen vad gäller sexualitet/kön/kropp. (E. Almås, 2004)

28 Handledning  Mötet med människors sexualitet i arbetet kräver ett klimat där man avsätter tid till reflektion kring egna reaktioner i personalgruppen.  Det är mycket viktigt när man som behandlare arbetar med fokus på sexualitet att även närma sig sin egen sexualitet i både handledning och egenterapi.

29 Utbildning  Fristående kurs Sexologi I (HS125A), 15 hp  Fristående kurs Sexologi II (HS160A), 15 hp  Fristående kurs Ungdomar och sexualitet (HS191A), 10 hp  Fristående kurs Migration och sexualitet (HS639A), 7.5 hp  Sexualitet och funktionshinder (SX632B),7.5 hp  Sexualitet och rusmedel (SX633B), 7.5 hp  Masterprogrammet i Sexologi (SASXM), 120 hp.

30 Sexuell hälsa inom vården Mats Sundbeck

31 Grundförutsättningar • Alla människor, från vaggan till graven, har en sexualitet. • Nästan alla människor tycker om sex. • Oavsett ålder, handikapp eller sjukdom vill människor behålla sin sexualitet.

32 Vad kan påverka patienters sexualitet? Stroke, Bipolaritet, SSRI, Vulvacancer, Hjärtinfarkt, Ångest, Parkinson, Testikelcancer, Multipel skleros, Reumatism, Hypertoni, Framfall, Alkohol, Morbus Chron, Salpingit, Epilepsi, Prostatacancer, Diabetes, HIV, Leverinsufficiens, Kol, Cervixcancer, Depression, ALS, Nedsatt hörsel, Förlossningar, Prostatahyperplasi, Sjögrens syndrom, Bröstcancer, Skalltrauma, Heroin, Hjärntumör, Alzheimer, Larynxcancer, Cancer Penis, Njurinsufficiens, Äggstockscancer, Fetma, Fibromyalgi, Rökning, Oro…

33 “Icke sexuella sjukdomar” Skelett- o ledsjukdomar Blås- och tarminkontinens Fetma/avmagring Depression Demens Hjärtinfakt Oro

34 Varför inte sjuksköterskor/barnmorskor pratar sex? Kunskapsbrist. Ämnet finns inte i grund- eller specialistutbildningar Saknar policys, riktlinjer, manualer eller uppföljningsverktyg Ont om tid, hög arbetsbelastning, inga avskilda samtalsplatser Antagande om patienten är mer intresserad av sjukdom och botande Pinsamt ämne – vet inte hur man skall föra samtalet Rigid definition av sexualitet i förh. ålder, sex identitet, kön etc. Homofobi, negativ syn på sex ö h t

35 Policies, riktlinjer och lagar Kairo 1994, Peking 1995 WHO 1996 om sexuella rättigheter (“samtycke”) HoS, Patientsäkerhetslagen LSS SoS Kompetensbeskrivning för ssk SSF:s värdegrund

36 Vad att göra? Förbättrad utbildning för grund- och specialistnivåer Struktur; vem, var, när etc. Samtalsteknik Stort antal arbetsmodeller t.ex. BETTER, PLEASURE Otal frågeformulär som rör kön, sjukdomar etc. BSFI, EMAS, FSFI, IIEF

37 PLISSIT Intensive Therapy Specific Suggestion Limited information Permission Jack Annons tes var att mycket få behövde terapi – säger inget om innehållet. Fler sexologer behövs – handledare, arbetsutvecklare, lärare Största insatsen måste ske nedanför Intensive Therapy

38 TACK Kontakt:

39 Fika –10.50


Ladda ner ppt "I LUSTANS TECKEN Temadag om sexuell hälsa 13/2 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser