Klimatsäkra samhället

En presentation över ämnet: "Klimatsäkra samhället"— Presentationens avskrift:

1 Klimatsäkra samhället
- En utmaning även för vattentjänsterna! Klimatförändringarna kommer att drabba oss alla, och för vattentjänsterna drabbas vi på flera sätt till följd av varmare klimat, stigande vatten nivåer i sjö/hav och vattendrag samt kraftigare regn och ändrade regnmönster. Därför…. (nästa bild)

2 Svenskt Vatten deltog i Klimat och sårbarhetsutredningen som presenterades Svenskt Vatten bidrog med 2 kapitel som dessutom har publicerats I tvåSvenskt Vattenskrifter, M134 om överbelastning i avloppssystemen och M135 om risker för dricksvattenförsörjningen, kan laddas ned gratis från Svenskt Vattens hemsida.

3 Påverkan på dricksvatten
Utdrag ur sammanfattningen M135: 2007: Sverige har varit gynnat ur vattenförsörjningssynpunkt, det har varit relativt lätt att finna bra vattentäkter med tillräcklig kapacitet. Hälften av Sveriges kommunala vattenförsörjning kommer från ytvatten som sjöar och rinnande vattendrag. Den andra hälften kommer från grundvatten, där ofta infiltration av ytvatten utgör en viktig del i nybildningen av grundvatten. En god kvalitet på råvattnet från dessa vattentäkter har gjort att beredningstekniken i Sverige är relativt enkel. Cirka 8 miljoner av Sveriges invånare försörjs från en allmän vattentäkt och 1,2 miljoner har en enskild/privat vattenförsörjning, där grundvatten utgör den dominerande delen. I de scenarier som finns för klimatförändringar kommer Sverige även fortsättningsvis att vara gynnat ur vattenförsörjningssynpunkt, vattentillgångarna kommer att öka på många håll, förutom i de sydöstra delarna där tillgångarna minskar med viss risk för vattenbrist. Men för att kunna tillgodogöra oss den fördel ett modernt samhälle har av en fungerande vattenförsörjning måste vi hantera några hotbilder. Det gäller såväl dagens hotbilder, som kan förstärkas i ett förändrat klimat, som nya hotbilder eller nya förutsättningar. Klimatförändringarna kommer att ge sämre tillgång på råvatten av bra kvalitet! Riskerna beror på typ av vattentäkt, ytvatten är mer utsatt är grundvatten. På bilden visas en grundvattentäkt som översvämmats till höljd av höga nivåer i närliggande vattendrag. Orenat vatten kan då strömma ned i grundvattenmagasinet. Man räknar med att halterna av organiska föroreningar kommer att öka, detta kan bero på exempelvis ökad urlakning från naturmarksområden, särskilt risk med avvattning/översvämning av strandbetesängar, ökad bräddning och nödavledning, ökade dagvattenbelastningar. Ökad risk för förorening från mikroorganismer, virus och parasiter samt risk att giftiga ämnen löses ut om vattennära, ofta äldre gamla, industritomter översvämmas. Detta innebär att antalet processer i vattenverken kommer att, på många håll, behöva byggas ut. Samtidigt behöver insatser genomföras för att förbättra råvattenkvaliteten i vattentäkter. Lite mer detaljerad förklaring av varför svenskka vattenverk måste uppgraderas för att klara ökade föroreningar i forma av organiska föroreningar och mikrobiologiska föroreningar som virus och parasiter: Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier. I ytvattenverk är kemisk fällning och filtrering som avskiljningsbarriär, samt klor som desinfektion vanligast. I grundvattenverk används ofta klor (ibland UV-ljus) som desinfektion eller som desinfektion i beredskap. Under senare år har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras både genom ökande kunskaper och faktiska förändringar. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus bedöms som större och kommer sannolikt att öka ännu mer på grund av successiva klimatförändringar och kraftig nederbörd. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Avskiljningen via kemisk fällning/ filtrering är då den enda barriären i många ytvattenverk och den är inte fullständig. För grundvatten är avskiljningen av virus i marken starkt beroende av olika klimat- och grundvattenförhållanden, som snabbt kan förändras vid extremväder. En annan del av dagens hotbild är risken att kemiska föroreningar av olika slag kan hamna i en vattentäkt. Vid exempelvis extrem nederbörd, skyfall eller översvämningar finns stor risk att föroreningar på olika sätt mobiliseras och sprids. Det finns skäl att tro att dessa hotbilder ökar på grund av klimatförändringar. I enkätsvaren från svenska kommuner bedömer ansvariga för vattenförsörjning att risken ökar för en allvarlig förorening i samband med översvämningar och/eller skyfall, från många olika föroreningskällor, för 86 % av vattentäkterna. Skydd av vattentäkter/dricksvattenförekomster blir således ännu viktigare i samband med klimatförändringarna. Vår relativt enkla beredning (behandling) av råvatten (yt- eller grundvatten) till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i ett förändrat klimat. Förutom de mikrobiologiska riskerna kommer många svenska vatten successivt att få en ändrad kemi/ biologi, till exempel finns tydliga trender att humushalterna och algblomningarna ökar redan idag i många svenska ytvattentäkter. Även distributionen av dricksvatten i ett ledningsnät kan på olika sätt få större påkänningar i ett klimat med större variationer. Stor risk för kontaminering av dricksvatten sker om vattenverket / grundvattenbrunnen översvämmas om de är belägna i anslutning till sjö eller vattendrag, se bilden!

4 Viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen:
Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten? Finns tillräckligt ”barriärsskydd” på era vattenverk? Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden som kan påverka dricksvatten-försörjningen? För att säkerställa en god kvalitet på dricksvattnet behöver man genom arbeta ett antal viktiga frågeställningar, Mycket av problemställningarna vi står inför beskrivs i M135 ” Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat - Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen” (2007). Dessa viktiga frågor har också aktualiserats av de sjukdomsutbrott som inträffat i bl.a Östersund. Många projekt pågår för att säkra dricksvattenförsörjningen och ta fram lämpliga åtgärder. Särskilt kan nämnas: 1. Workshops i hur de mikrobiologiska riskerna på vattenverket kan utvärderas, de sk GDP* resp MRA**-verktygen 2. En säkerhetshandbok med råd till dricksvattenproducenter har tagits fram 3. Nyckeltal för att värdera dricksvattenförsörjningen tas fram som en VASS-undersökning Därutöver bedrivs ett antal forskningsprojekt kring mikrobioella risker som virus samt brunifiering av råvatten. *GDP = god desinfektionspraxis ** MRA = Mikrobiologisk risk analys

5 Samhällenas avvattning ”kläms från två håll”
Mer intensiva regn och ändrade regnmönster Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag Våra samhällen behöver avvattnas och hantera både fastigheternas dräneringsbehov och avledningen av regnvatten från gator och mark, det vi kallar dagvatten, men här kläms våra samhällen från två håll. ”Uppifrån” Vi räknar med häftigare extremregn i framtiden, vi upplever redan idag stora problem med återkommande extrema sommarregnen (Ju varmare desto mer energi driver fram ökade intensiteter). Det är kraftiga sommarregn som hittills varit ”dimensionerande”, vid projektering av avloppssystem. I ett framtida förändrat klimat bedöms nederbörden att öka under de kalla årstiderna, dels ökande regnmängder samt att nederbörden i mindre omfattning faller som snö. Vid långa regn, då marken är mättad och träden inte suger upp något, kommer tillslut allt vatten att avledas – då kan ett relativt ”måttligt regn” ge översvämningar…. ”Nerifrån” kommer samhällena att drabbas av höjda vattennivåer i sjö / hav och vattendrag. Dessa höjda nivåer kommer att drabba samhällena på två sätt, dels genom att lågt belägen bebyggelse sätts under vatten och dels genom att kapaciteten i dagvattenledningarna blir mindre. För att samhällena ska kunna avvattnas måste vattenytan ha en lutning så att vattenet har möjlighet att rinna ned mot recipienten. Recipienten kan vara havet, en sjö eller bara en liten bäck. När vattennivån i den recipient dit dagvattnet avleds höjs minskar lutningen för vattnet och därmed drivkraften i transporten, för att till slut bilda en gradvis stigande vattenspegel som i värsta fall kan översvämma bebyggelse. I detta läge har inte dimensionen på rören någon betydelse eftersom de vattenfyllda rören inte kan avleda något vatten. Kapaciteten i högre liggande dagvattenledningar riskerar också att minska till följd av den nedanför liggande dämningen och därmed sämre lutning för vattnet. Samhällena kan också drabbas av överbelastade uppströms liggande ”dikningsföretag”, överbelastningar kan medföra att områden utanför samhället avvattnas mot samhället… De befarade klimatförändringarna medför också att dagvattenledningssystemen kommer att bli mer belastade vilket i sin tur leder till mer källaröversvämningar och bräddningar. Problembilden visar med all tydlighet att ”Dagvattenet inte är en smal teknisk rörfråga – utan måste se som en samhällsplaneringsfråga.”

6 ”De områden som väljas för bebyggelse böra först och främst ligga så högt,
att marken icke kan tänkas komma att översvämmas. Mot denna självklara regel felas icke så sällan.” (Alfred Jerdén, 1927) I samband med en konferens 1927 vid SKTFs 25 års jubileum hölls ett mycket insiktsfullt inlägg av Alfred Jerdén, vattenverkschef i Malmö, om vikten av en hållbar höjdsättning av bebyggelsen men också ett inspel om att detta inte är så lätt att alltid få till i praktiken. Samma budskap är högaktuellt i det begrepp som vi kallar ”Hållbar dagvattenhantering”. Om samhällsplaneringen, inklusive utformningen av hur våra städer och samhällen skall avvattnas, hade genomsyrats av Alfreds budskap så hade läget givetvis varit mycket bättre. Dessa tankar har dock tillämpats på många håll – dessa erfarenheter har sammanställts av Svenskt Vatten, se nästa bild. Kuriosa: Alfred Jerdén, född 14 april 1886 i Järns församling, Älvsborgs län, död 18 januari 1974 i Malmö S:t Johannes församling, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör. Efter studentexamen i Vänersborg 1906 avlade Jerdén avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolans i Stockholm avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst 1910 och företog studieresor i Europa och USA. Jerdén var ingenjör i AB Vattenbyggnadsbyrån 1910–12, rörnätsingenjör vid Malmö stads vatten- och avloppsverk 1912–21 och vattenverkschef i Malmö 1921–51. Han var redaktör för Svenska kommunaltekniska föreningens statistiska uppgifter 1922–35 och vice ordförande i denna förening från Han var även tjänstegrenschef för tekniska tjänsten i Malmö, medarbetare i Svensk uppslagsbok samt svensk delegat vid Nationernas Förbunds studiebesök i Storbritannien 1926.

7 Svenskt Vatten har samlat mer än 30 års erfarenheter om hållbar dagvatten-hantering i P105!
Hösten 2011publicerades P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering – Råd vid planering och utformning”. Publikationen tar upp hela kedjan från första planeringsmötet till drift och underhåll av utförda anläggningar. Publikationen byggs upp av många praktiska exempel från Svenska kommuner. Många kommuner har förverkligat detta i olika dokument såsom kan ladas ned, Googla på dagvattenstrategier. Som några exempel kan nämnas: Malmö, Växjö, Landskrona, Göteborg, Stockholm Utgavs 2011

8 Framgångsfaktorer för hållbar dagvatten:
Samverkan över kompetensgränserna (Plan, park, gata, VA m.fl.)! Brett förankrad dagvattenstrategi! Brett förankrad lägsta byggnivå mot stigande recipienter! Följ upp och kontrollera genomförande av exploateringen! Glöm inte bort drift underhåll av öppna dagvattenlösningar OBS: Dagvattenfrågan är ingen smal ”teknisk rörfråga” som kan lösas efter planprocessen – utan ”Dagvatten” är en samhällsplaneringsfråga! Det är av stor vikt att Dagvattenfrågan kommer in tidigt i processen. I en tidig dagvattenutredning klargörs förutsättningarna och principerna för en hållbar dagvattenhantering. Det är ju otroligt viktigt att alla anordningar, grönstråk utjämningsområden mm får plats och kan placeras på rätt ställe! Det underlättar i hög grad om det finns en väl förankrad strategi om hur dagvattenfrågan skall lösas och lägsta tillåtna byggnivåer mot angränsande sjöar, Vattendrag eller hav. I samband med planarbetet är det också viktigt att komma överens om vem som sköter och bekostar drift underhåll av dessa öppna gröna dagvattenlösningar. P105, bilaga 1 finns en mall över vilka frågor som man bör komma överens om för drift och underhåll av dagvattenanläggningar.

9 Håll undan bebyggelsen från låglänta områden
Håll undan bebyggelsen från låglänta områden! Ge plats åt avrinningsstråken! Det första som behöver göra är att identifiera var vattendelarna till området finns, dvs hur stort är uppström ligga avrinningsområde. Dessa kommer också att kunna medföra avrinning som kan komma att behöva tas sig igenom ett bebyggelseområde vid extrema regnsituationer. Markera tydligt vilka områden som måste hållas borta från bebyggelse i lågstråken. Dessa områden kan göras som mycket attraktiva grönområden för rekreation. Ex Geoteknisk undersökning, Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.7, P105

10 (jr 5 m3/s utan fördröjning vid 20-årsregn)
Ex Södra Åsum, Sjöbo kommun, fig 6.2, P105 Illustrationskarta till detaljplan Krav ut från området: max 100 l/s vid 20 års-regn (jr 5 m3/s utan fördröjning vid 20-årsregn) Den valda lösningen för dagvattenhanteringen måste tydligt styras upp i planprocessen och förutsättningarna, ramarna, även vara inskriven i detaljplanen. Visst gör det skillnad! I exemplet Södra Åsum hade en dagvavttenlösning med hög hårdgörningsgrad och ingen fördröjning medfört att dagvattenflöde ut ur området skulle kunna uppgå till l/s vid ett 20-årsregn. Med den valda lösningen blir motsvarande flöde max 100 l/s , dvs en reduktion på 98%!!! OBS Man bör undvika att bara ha allmänt hållna beskrivningar av dagvattenhanteringen, exempelvis ”Dagvatten skall hanteras med OLD” utan att tydligt ange på vilket sätt och hur mycket får flödet, dämningsnivåer etc får bli vid olika återkomst tider. Självklart måste man i dagvattenutredningen visa att den valda utformningen är genomförbar iförhållande till de ställda kraven. Begreppet LOD ”Lokalt omhändertagande av dagvatten” skapades på 70-talet och har tyvärr ibland misstolkats som att allt dagvatten, om förutsättningarna finns, och därmed finns inget vatten att ta hand om…. i normala fall, läs mer i P105 kap 1.3 LOD-ett ibland missförstått begrepp”. Vi har därför valt att istället för LOD använda begreppet ”Hållbar dagvattenhantering”. Exempel på förutsättningar Södra Åsum: Begränsa största byggnadsarea till 50 % av fastigheten samt att 15 % skall vara infiltrationsvänlig

11 Öppna avvattningsstråk i lågzoner Öppna diken har mycket större flödeskapacitet än ledningar
Principsektioner för breda avvattningsstråk, fig 9.32, P105 Ex Mariastaden, Helsingborg, fig 9-.3, P105 En stor fördel med öppna grönstråk som också är utformade som ”svack-diken” för dagvattenavledning är att flödeskapaciteten vid samma vatten djup är mycket större än i rörsystem. Här har man möjlighet att skapa rejäla marginaler både inför dagens och framtidens extremregn. Vattens hydraulik kan vara svårt att ta till sig för ”icke-hydrauliker”. För att underlätta dialogen mellan olika kompetensområden finns det i P105, Bilaga 3 en ”kortkurs om hydrologi och Hydraulik”. Där framgår även med alla önskvärd tydlighet vilken flödeskapacitet som erhålls vi olika typer av öppen avledning jämfört med avledning i rör, se Fig B3.3.

12 ”Upp med husen – ned med gatan”
Vikten av en säker höjdsättning mellan fastighet och gata kan aldrig nog understrykas. Här måste man också tydligt ange säkra dämningsnivåer för anslutande ledningar, samt att bygglovgivningen baseras på att säkerställa att byggnaderna ej drabbas av översvämningar. Läs mer om höjdsättning för anslutning av dag- och dränvatten från privat mark i kap 9.2, P105. Säker höjdsättning kan leda till stor nivåskillnad gata – färdigt golv. Lös tillgängligheten med en ramp.

13 Den stora utmaningen är de befintliga områden där de yttre förutsättningarna redan är skapade.
Vi står inför stora utmaningar att hantera översvämningsproblemen i befintliga områden i samband med extremväder, redan i dagens klimat, och inför framtida klimatförändringar. Hur olika områden kommer att drabbas beror helt på de lokala geohydrologiska förutsättningarna samt hur bebyggelsen och avloppsystemen utformats. Det är otroligt viktigt att snarast genomföra sårbarhetsanalyser för den befintliga vid extrema nederbördssituationer. Ett viktigt hjälpmedel är s.k. höjdscanning, läs mera om Lantmäteriets nya höjd databas för Sverige, ww.lm.se. Med detaljerade höjduppgifter kan man bygga upp en 3-dimensionell höjdmodell för ett område, detta kompletterat med hydrauliska modeller för avloppssystemen göra att man kan identifiera riskområden INNAN katastrofregnen kommer. Då har man möjligt att proaktivt utreda vilka möjligheter som finns för att minimera konsekvenserna vid kommande översvämningar. De utmaningar som vi står inför beskrivs i M134 ”Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem - Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen” vilken kan laddas ned från Ett kort utdrag från sammanfattningen: ”Åtgärder för en mer översvämningstålig dagvattenhantering bygger på att man klarlagt varför vissa delar av samhällena är mer utsatta än andra. Här går det inte att tillämpa enkla generella lösningar. Åtgärdspaketen måste skräddarsys allt efter de bakomliggande lokala förhållandena. Detta förutsätter en helhetssyn omfattande hela kedjan från uppströms liggande markområden, samhällets höjdsättning, val av avloppssystem ned till de nedströms liggande recipienterna där dagvattnet måste kunna ha ett fritt utlopp. Detta arbete måste ske i nära samarbete mellan alla berörda parter. Översvämningar från spillvattenledningen i duplikata avloppssystem har en helt annan problembild då dessa spillvattenledningar inte är byggda för att avleda dagvatten och normalt sett inte ska avleda detta vatten. Utredningsarbetet måste här inriktas för att hitta de källor som gör att spillvattennätet belastas med kraftiga flödesökningar i samband med regn. Även här krävs ett helhetstänkande omfattande både privata och allmänna spillvattenledningar vad gäller undersökningar och åtgärdsförslag.”

14 Källorna till ”tillskottsvatten” måste hittas för att minska översvämningsrisker
Helhetssyn krävs för att åtgärda problem med tillskottsvatten! Felaktigheter måste rättas till oavsett om de finns på privat eller allmän mark! Den vanligaste avloppssystemet i Sverige bygger på olika varianter av duplikatsystemet, dvs en ledning för spillvatten och en för dagvatten. Dräneringsvatten från fastigheter har under årens lopp avletts på olika sätt, Idag vill vi inte avleda rent grundvatten till rening, men historiskt så har många dräneringar tillåtits anslutas till den lägsta belägna spillvattenledningen. Tyvärr så blir normalt en ökning av flödet i spillvattenledningen i duplikata system samband med regn, trots att inget regnvatten borde leta sig in där. Detta beror på olika typer av fel och brister i avloppssystemen, se figuren ovan. Även medvetet på kopplade dräneringsvattenflöden kan i vissa områden ha blivit mycket större än beräknat. Här måste man ha en helhetssyn omfattande såväl privata servisledningar som det allmänna avloppssystemet!!! Man kan få en viss känsla för vilka utmaningar vi står inför att om man beaktar att det Svenskt Avloppsnätet sträcker sig ca 2,5 varv runt ekvatorn, därtill kommer 1-2 varv (Ingen vet) med privata servisledningar. Arbetet med att se till att vattnet avleds i ”rätt ledning” och att inte spillvattenledningen överbelastas med källaröversvämningar till följd. Svenskt Vatten Utveckling finansierar nu ett projekt om utvärdering av ”metoder för att identifiera källor till tillskottsvatten” Med tillskottsvatten avses vatten som utöver spillvattenflödet från hushåll, industrier mm, belastar den spillvattenförande ledningen. Våra avloppsledningar har också en STOR utmaning i form av ökat förnyelsebehov. Även här måste man ha ett väl genomtänkt strategiskt angreppssätt. Svenskt Vatten Utveckling har finansierat ett omfattande projekt om strategisk förnyelseplanering, vilket har resulterat i 3 SVU-rapporter, nr , 13 och nr 14, kan laddas ned från Utmaningen: Att kombinera VA-nätens konditions-mässiga förnyelsebehov med ändrad avrinningsfunktion med klimatperspektiv!! Här är fastighetens dränering kopplad till spill

15 Ta vara på alla tillfällena till förbättringar i befintliga områden!
Det finns möjligheter att avlasta befintliga avloppsnät och tröga upp / minska avrinningen. En vanlig åtgärd är att koppla bort takvatten som istället kan ledas ut på gräsmattor. På den allmänna marken kan stora dagvattenflöden skapas genom att kantstenar hindrar vattnet att nå ex grönytor. Grönytan kan behöva sänkas för att vattnet skall kunna ledas dit. Det gäller att ta vara på alla tänkbara möjligheter – låt kreativiteten flöda!

16 Tre viktiga frågor om översvämningsrisker:
Har Ni en dagvattenstrategi, som är brett förankrad? Tillämpas hållbar dagvattenhantering i samband med all stadsplanering? Har Ni genomför en sårbarhetsutredning för att identifiera översvämningsområden och åtgärdsmöjligheter? Dessa tre frågor är viktiga för att få ”koll på läget” vad gäller risker i befintliga områden och förhindra att nya problemområden bebyggs. Frågorna bör hanteras i förvaltningsövergripande seminarier / projekt så att alla kan arbeta mot samma mål, dvs verka för ett klimatsäkrare samhälle.

17 Påverkan på avloppsreningen
Längst ned i avloppssystemen ligger avloppsreningsverken, i vissa fall med en dålig säkerhet mot höjda nivåer i recipienten. Översvämmade reningsverk innebär att reningen helt slås ut och belastningen av patogener, syreförbrukande ämnen och näringsämnen blir stor på recipienten. Den mest akuta problemet är om recipienten nedströms det översvämmade reningsverket också fungerar som dricksvattentäkt. Även reningsverk med god säkerhet mot översvämning kommer drabbas av ökad tillrinning som kan störa processerna och när de dimensionerande flödena för reningsverken överskrids ökar föroreningsutsläppen via bräddning vid reningsverken. Dessutom ökar bräddmängderna från avloppsledningsnäten till recipienterna. 1. Begränsad eller helt utslagen rening hos lågt liggande reningsverk 2. Mer vatten att behandla

18 Reningsverken kan bidra till minskad klimatpåverkan genom biogas som uppgraderas till fordonsgas
135 anläggningar över hela Sverige Reningsverken står för drygt 70 % av den totala anläggningsvolymen Snabb omställning till klimatsmart användning av biogas Nära 8 miljoner personer är anslutna till kommunala reningsverk, varav ca 6,4 miljoner med produktion av biogas Ca 40 % uppgraderas till fordonsgas

19 Snabb omställning till klimatsmart användning av biogas från reningsverk
Den största förändringen hos reningsverk de senaste åren är att en kraftig ökning av andelen biogas/rötgas som uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Detta har bland annat möjliggjorts genom att fjärrvärme och värmepumpar ersätter gas för att täcka reningsverkens egna värmebehov. Stor klimatnytta fås i fordon med många körmil per dag t.ex. bussar, taxi, avfallsbilar etc var det över 60 % av den producerade biogasen som uppgraderades till fordonsgas.

20 Biogas från reningsverk –utvecklingsmöjligheter
Mer gas per mängd substrat - kräver FoU Effektivare användning av biogas - Fjärrvärme till rimligt pris och hög tillgänglighet - Ändrade skatteregler för egenproducerad el Nyttja befintlig rötkammarkapacitet, dvs tillför mer substrat och samröta olika substrat Drygt en tredjedel av energin i det substrat som kommer in till reningsverket via avloppsvattnet blir biogas. Andelen kan med FoU kanske öka till 50 %. Det gäller då att titta på hur hela reningsverket fungerar, exempelvis behövs det organiska materialet idag både till kväverening (denitrifikation) och gasproduktion. För att kunna frigöra gas för produktion av fordonsgas (eller el) behövs ersättningsenergi. Viktigt att Energibolagens vinstmaximering inte bidrar till suboptimering ur samhällets synpunkt. Beträffande skatteregler har Svenskt Vatten tidigare pekat på tröskeleffekt när det gäller installerad effekt och skatt. När det gäller mer material till rötning så är nyckelfrågan användning och nyttiggörande av växtnäring i rötrest.

21 Viktiga frågor för avloppsvattenrening:
Finns det risk att höjda nivåer i sjöar, vattendrag eller hav kan dränka reningsverken? Hur påverkas miljöutsläppen från reningsverk och ledningsnät i samband med extremregn? Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas?

22 Viktiga frågor på kommunal nivå:
Finns det en väl förankrad strategi för hållbar dagvattenhantering? Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten? Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden, risker för dricksvattenförsörjningen samt avloppsvattenreningen? Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas? Hållbar dagvatten: Svenskt Vatten publicerade 2011 P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utformning”. Där redovisas över 30 års erfarenheter av hållbar dagvattenhantering i Sverige. En hållbar dagvattenhantering kännetecknas av en ”trög” avrinning, infiltration så långt som möjligt, stor flödeskapacitet för extremsituationer och en höjdsättning som skyddar bebyggelsen från översvämningar. Det är viktigt att dagvattenstretegin förankras över alla kompetensområdena i den kommunala organisationen, (Plan, Miljö, gata, park och VA mm). Det är också viktigt att den fastställs i kommunfullmäktige så att det blir ett övergripande styrande dokument. Säkert dricksvatten: Det är viktigt att skydda vattentäkterna genom att fastställa deras skyddsområden. Eftersom råvattenkvaliteten, dvs vatten in till vattenverken, gradvis kan försämras är det viktigt att analysera och identifiera trender. En försämring av råvattenkvaliteten innebär att man behöver överväga utökade reningsprocesser. Sårbarhetsutredningar: Det är viktigt att få ”koll på läget” för hur pass utsatt man är i olika bebyggelser – först då kan man se vilka möjligheter som finns för att minska konsekvenserna av extremregn. Biogasproduktion VA-branschen är den största biogasproducenten.

23 Vad behöver göras nationellt
En nationell strategi för klimatanpassning Tydliga mål för vad som ska göras Finansiering Styrmedel Boverket måste uppdatera skriften ”Vatten i detaljplan” SMHI ska fritt tillhanda hålla högupplöst nederbördsstatistik och bedömning av framtida klimatpåverkan Medel för forskning och utveckling måste avsättas En nationell strategi behövs Mål för klimatanpassningen för att få en tydlighet i vad kommunerna ska göra behöver fastställas. Finansiering: Åtgärder för att bygga om och anpassa befintliga byggnader och infrastruktur till ett förändrat klimat är mycket kostsamma. Det måste utredas hur samhällskostnaderna ska fördelas då åtgärderna går över administrativa och geografiska gränser. Det kan behövas ekonomiskt stöd för att stimulera kommunernas förebyggande insatser för planering av infrastruktur och nya bostadsområden (jmf stöd till fördjupade översiktsplaner för vindkraft). Styrmedel: I nya PBL tydliggörs kommunernas ansvar för att planera med hänsyn till klimatförändringen, vilket är mycket bra. Men för att klara det måste myndigheterna vägleda kommunerna i arbetet och ta fram underlag. En viktig och svår fråga är hur klimatanpassning av befintlig bebyggelse ska hanteras. Det behövs tydliga vägledningar hur PBLs ambitioner skall översättas i praktisk handling. Två viktiga punkter för att myndigheterna ska stödja kommunerna i detta arbete är: Boverket måste uppdatera, exempelvis, skriften ”Vatten i detaljplan” så att den tydligt kan stödja planprocessen. Idag kan olika bedömningar göras i olika kommuner om vad som är tillåtet eller inte att reglera i detaljplan. Om detaljplanerna inte får den skärpa som är nödvändig kan detta leda till ökade översvämningsrisker. Anvisningarna bör också ge råd om klimatsäkring av områden med äldre detaljplaner där konsekvenserna och åtgärderna utifrån klimatförändringen inte beaktats. SMHI måste kunna tillhandahålla nederbördsstatistik med hög upplösning av nederbördsdata i såväl tid som rum. Detta kan åstadkommas genom samarbete mellan SMHI och VA-huvudmännen. SMHIs nederbördsnät är relativt glest och har normalt en upplösning i tid som ej är tillräcklig för urbana tillämpningar. I Sverige finns mer än 400 högupplösta nederbördsmätare hos VA-huvudmännen men resultaten lagras endast lokalt. Resultaten bör bearbetas och lagras på nationell nivå, lämpligen hos SMHI. Så sker sedan 20 år i Danmark. Finansiering och tillgänglighet av nederbördsdata bör ske på motsvarande sätt som när lantmäteriet bygger upp den nationella höjddatabasen, se vidare