Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

BILD 1 Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "BILD 1 Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin."— Presentationens avskrift:

1 BILD 1 Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin Björn Ljung Dag Norén HCM Health Care Management 13 mars

2 BILD 2 Från insatsstyrning till individstyrning; ett paradigmskifte för vården och omsorgen? Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg HCM Health Care Management 13 mars 2014

3 Insatsstyrning - den etablerade produktionsformen

4 Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader ILLUSTRATIVT EXEMPEL Studie i samarbete med SKL

5 Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader ILLUSTRATIVT EXEMPEL Studie i samarbete med SKL

6 Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader ILLUSTRATIVT EXEMPEL Studie i samarbete med SKL

7 Individstyrning - en ny produktionsform

8 Resultat individstyrning Patient/Individexempel – Översikt av skifte från insatsstyrning till individstyrning Källa: Närvård västra Skaraborg, 2012 Röda markeringar = sjukhusvård Blåa markeringar = ordinär team- verksamhet i västra Skaraborg  Reducering av antalet vårddagar med 92%  Reducering av antalet mottagningsbesök med 89%  Reducering av antalet akutbesök med 80%  Reducering av antalet undvikbara inläggningar med ca 88%.

9 Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov Grundbult 1: Personcentrering Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen

10 Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov Grundbult 1: Personcentrering Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen Grundbult 2: Förmedling Tjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation) – leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer

11 Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov Grundbult 1: Personcentrering Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen Grundbult 2: Förmedling Tjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation) – leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer Grundbult 3: Medskapande Tjänsten planeras och utförs löpande i samspel med patienten/brukaren (och ev. anhöriga) med syfte att involvera dennes resurser, förmågor och förståelse – från passivt objekt till medskapande subjekt

12 Resultat av piloter inom det nya paradigmet Piloter som har lyckats med tre grundbultarna visar på stora kvalitetslyft i kombination med resurseffektiviseringar från 50% och uppåt PERSON- CENTRERING FÖRMEDLING MEDSKAPANDE Referensexempel: Projekt NISSE, Malmö stad/Prim.vård Region Skåne/SUS Malmö (HCM) Höftfrakturer, Ortopedkliniken Sahlgrenska (GPCC) Gastroenterologi, Mag- och tarmkliniken Höglandssjukhuset JLL (Harvard Business School)

13 PotentialHögsta evidensGodtagbar evidens Mindre antal dagar i vårdenStrax under 50%Tonvikt på 75-47% Mindre involvering av sjukhuspersonalMellan 40-30%Tonvikt på 49-31% Minskade inläggningar vid sjukhusTonvikt på 50-25%Tonvikt på 49-20% Minskat behov av primärvårdTonvikt på 45-10%Tonvikt på 47-21% Minskad användning av akutsjukvårdStrax över 40%Tonvikt på 39-29% Förbättrade hälsoresultatTonvikt på 30-9%Tonvikt på 75-9% Totala vårdkostnaderTonvikt på 20-5%Tonvikt på 50-6% Källa: ”The Business Case for People Powered Health”, Nesta/Innovation Unit/PPL Resultat från införandet av nya vårdformer baserat på medskapande arbetsformer - Kartläggningar från Storbritannien

14 PATIENT INSATS 1INSATS 2 INSATS 3 INSATS 4 INSATS 6 INSATS 5 PERSON TJÄNSTEKONCEPT 1 TJÄNSTEKONCEPT 2 Insatsstyrning Individstyrning Paradigmskiftet: Från insatsstyrning till individstyrning

15 Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrningKompetensen och insatsenHälsosituationen och förmedlingsformen

16 Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrningKompetensen och insatsenHälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningenSammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser

17 Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrningKompetensen och insatsenHälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningenSammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser Främsta värdeBedömning och genomförandeKvalitet för individ i av respektive insats kombination med effektivitet för vårdsystemet

18 Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrningKompetensen och insatsenHälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningenSammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser Främsta värdeBedömning och genomförandeKvalitet för individ i av respektive insats kombination med effektivitet för vårdsystemet IncitamentEgna insatsenEffektiv samverkan

19 Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrningKompetensen och insatsenHälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningenSammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser Främsta värdeBedömning och genomförandeKvalitet för individ i av respektive insats kombination med effektivitet för vårdsystemet IncitamentEgna insatsenEffektiv samverkan KvalitetDen specifika insatsenGrad av löpande matchning mellan behov och kompetens

20 Paradigmskiftet! Vad krävs för att ett skifte ska ske? Kommer vi att se ett skifte?

21

22 Hur har västra Skaraborg utvecklat vården och omsorgen till grupper med stora behov? Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg HCM Health Care Management 13 mars 2014

23 Individer med stora vård- och omsorgsbehov - målgrupper som kräver nya arbetssätt

24 Individer med stora vård- och omsorgsbehov - målgrupper som kräver nya arbetssätt Mobil hemsjukvårdsläkare Mobilt närsjukvårdsteam Mobilt palliativt team

25 • Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1)

26 • Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid. • Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1)

27 • Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid. • Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i. • Ett arbetssättet som är situationsanpassat tack vare den uppsökande och mobila förmedlingsformen Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1)

28 Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2) • Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade vårdlogiken.

29 Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2) • Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade vårdlogiken. • En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.

30 Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2) • Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade vårdlogiken. • En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg. • Matchningen mellan en väl avgränsad målgrupps behov och förmedlingsformen för tjänsterna skapar hög resurseffektivitet, parallellt med mycket hög kvalitet i tjänsterna till patienter/brukare.

31 Från insats till individ - Närvård västra Skaraborg 3. Mobil hemsjukvårdsläkare Basal kommunal hemsjukvård 1. Mobilt Närsjukvårdsteam 2. Mobilt Palliativt team SkaS Medicin SkaS Kirurg De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten 1.Närsjukvårdsteamet 2.Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg 3.Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun

32 Närsjukvårdsteamet Närsjukvårdsteamet vänder sig till patienter med komplexa behov där det krävs en samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård Arbetssättet är symtomorienterat i stället för diagnosorienterat, situationsanpassat i stället för systemorienterat. Inklusionskriterier: • Tre eller fler kroniska diagnoser (huvudsakligen frånsett cancer). • Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna. • Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.). • Klarar ej sin personliga vård. • 75 år eller äldre (yngre patienter förekommer också). • Inskriven i hemsjukvården. Minst fyra av dessa kriterier måste uppfyllas för att bli inskriven i teamet.

33 Närsjukvårdsteamet  Teamet består av en läkare (geriatriker) och två specialistsjuksköterskor, som arbetar måndag till fredag kl  Två ST-läkare (geriatrik) knutna till verksamheten.  Arbetar intensivt under en begränsad period där hela livssituationen beaktas, dvs. alla sjukdomar. funktionsnedsättningar och omsorgsbehov samtidigt.  Patienterna besöks i hemmet eller, i enstaka fall, också vid vårdavdelning där patienten vistas tillfälligtvis.  Har omkring 24 patienter inskrivna samtidigt.

34 Det Mobila palliativa teamet Det Mobila palliativa teamet finns för alla vuxna i västra Skaraborg med behov av palliativ vård och insatser, vilket innefattar personer i eget boende och särskilt boende (SÄBO). Inklusionskriterier: • Patientens eget önskemål. • Obotlig cancersjukdom. • Brytpunktssamtal skall vara genomfört, d v s patienten skall vara informerad av behandlande läkare om att patientens sjukdom inte är möjlig att bota. • Besvärande komplexa symtom. • Förväntad kort överlevnad veckor-månader.

35 Det Mobila palliativa teamet  Teamet består av två läkare (en heltid) och tre sjuksköterskor (två heltider). Kurator och präst konsulteras vid behov.  Teamet samarbetar med kommunens hemsjukvård, primärvården, Hospice Gabriel och huvudsakligen kirurgkliniken vid SkaS Lidköping och är tillgänglig dygnet runt.  Teamet ger också fortlöpande utbildning och rådgivning i palliativ vård till kommunens hemvård (hemtjänst och hemsjukvård).  Teamets arbetssätt har reducerat återinläggningarna (s.k. "öppen retur") vid kirurgkliniken med drygt 50 procent för sin patientgrupp

36 Den mobile hemsjukvårdsläkaren Den mobile hemsjukvårdsläkaren vänder sig till patienter inskrivna i hemsjukvården i Lidköpings kommun Inklusionskriterier: • Inskriven i hemsjukvården

37 Den mobile hemsjukvårdsläkaren  Har mellan patienter listade (ca halvtidstjänst).  Patienterna är inskrivna i den kommunala hemsjukvården i Lidköpings kommun och har sammansatt vårdbehov och nedsatt autonomi (definierat som tre eller flera medicinska insatser inom hemsjukvården).  Finansieras av två vårdcentraler samt av Lidköpings kommun.

38 Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader

39 Resultat individstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader

40 Närvård västra Skaraborg – slutsatser och rekommendationer Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg HCM Health Care Management 13 mars 2014

41 3. Mobil hemsjukvårdsläkare Basal kommunal hemsjukvård 1. Mobilt Närsjukvårdsteam 2. Mobilt Palliativt team SkaS Medicin SkaS Kirurg De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten 1.Närsjukvårdsteamet 2.Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg 3.Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun Från insats till individ - Närvård västra Skaraborg

42 Viktiga framgångsfaktorer 1.Samverkande mikrosystem; mobilt närsjukvårdsteam, mobilt palliativt team och mobil hemsjukvårdsläkare som skapar en hävstångseffekt i värdeskapandet:  Patienten/brukaren är medskapare, ej passiv mottagare  En sömlös samverkan mellan vård- och omsorgspartners  Situationsanpassat och flexibelt arbetssätt tack vare uppsökande och mobila förmedlingsformer i nära samverkan  Försvinner ett mikrosystem kan det särskilda värdeskapandet gå förlorat

43 Viktiga framgångsfaktorer 2.God överensstämmelse mellan en avgränsad målgrupps behov och förmedlingsform  Vårdformerna/tjänstekoncepten vänder sig till en väl avgränsad målgrupp  Patienter/brukare behöver kontinuerligt situationsanpassade insatser från teamens unika kompetens  Patienten/brukaren blir delaktig bl.a genom att man utvecklar en optimal förmedlingsform av vård- och omsorgstjänster  När förmedlingsformen av tjänsterna överensstämmer väl med behoven och patientens delaktighet uppnås väsentligt bättre resursanvändning

44 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet

45 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet  Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet

46 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet  Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar  Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga

47 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet  Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar  Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga  Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet

48 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet  Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar  Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga  Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”  Från systemtillvänt till personcentrerat

49 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet  Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar  Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga  Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”  Från systemtillvänt till personcentrerat  Från mottagningslogik till mobil logik

50 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet  Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar  Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga  Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”  Från systemtillvänt till personcentrerat  Från mottagningslogik till mobil logik Avgränsad vårdform.  Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp - som man vågat prioritera högt

51 Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen”  Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet  Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar  Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga  Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”  Från systemtillvänt till personcentrerat  Från mottagningslogik till mobil logik Avgränsad vårdform.  Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp - som man vågat prioritera högt  Mycket god överensstämmelse mellan målgruppens behov och tjänsterna

52 ”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna  En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i rätt tid Rekommendationer (1)

53 ”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna  En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i rätt tid  mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att patienter/brukare blir kvar för länge Rekommendationer (1)

54 ”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna  En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i rätt tid  mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att patienter/brukare blir kvar för länge Möjliga utvecklingssteg  Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av sjukdomstillstånd Rekommendationer (1)

55 ”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna  En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i rätt tid  mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att patienter/brukare blir kvar för länge Möjliga utvecklingssteg  Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av sjukdomstillstånd  Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell Rekommendationer (1)

56 ”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna  En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i rätt tid  mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att patienter/brukare blir kvar för länge Möjliga utvecklingssteg  Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av sjukdomstillstånd  Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell  Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller (utifrån liknande angreppssätt) Rekommendationer (1)

57 ”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna  En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i rätt tid  mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att patienter/brukare blir kvar för länge Möjliga utvecklingssteg  Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av sjukdomstillstånd  Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell  Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller (utifrån liknande angreppssätt)  Förflyttning nedåt i vårdbehovstrappan – ex. arbeta systematiskt med riskgrupper Rekommendationer (1)

58 Rekommendationer (2) Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen  Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs

59 Rekommendationer (2) Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen  Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs  Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning

60 Rekommendationer (2) Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen  Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs  Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning  Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och resurseffektivitet i vården och omsorgen

61 Rekommendationer (2) Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen  Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs  Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning  Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och resurseffektivitet i vården och omsorgen  Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en spridning och breddning

62 Rekommendationer (2) Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen  Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs  Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning  Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och resurseffektivitet i vården och omsorgen  Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en spridning och breddning  Nya vårdformer som kan passa in i vårdvalssystem eller motsvarande för deltagande av övriga (privata) vårdgivare

63 Rekommendationer (2) Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen  Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs  Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning  Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och resurseffektivitet i vården och omsorgen  Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en spridning och breddning  Nya vårdformer som kan passa in i vårdvalssystem eller motsvarande för deltagande av övriga (privata) vårdgivare

64 Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin Björn Ljung Dag Norén HCM Health Care Management 13 mars

65 BILAGOR

66 Kliniskt mikrosystem Ett kliniskt mikrosystem: • är ett litet team som arbetar tillsammans för att ge vård och omsorg till en definierad grupp patienter, • arbetar kliniskt och ekonomiskt rationellt och delar med sig av sin information, • utvecklas kontinuerligt och når resultat, • är komplexa system som dels ska genomföra sina arbetsuppgifter, dels möta behoven bland den egna personalen samt också överleva som team i systemet.

67 Sverige Förståelseseminarier Ersättningssystem Samarbete Vinnova Fler vårdgivare SKL Landsting Regioner Mission och spridning: från insatsstyrd till individstyrd vård och omsorg


Ladda ner ppt "BILD 1 Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin."

Liknande presentationer


Google-annonser