Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förändringsarbete för att stärka SLU. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förändringsarbete för att stärka SLU. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa."— Presentationens avskrift:

1 Förändringsarbete för att stärka SLU

2 SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa

3 Varför behövs ett förändringsarbete? •Omvärlden förändras; andra universitet konkurrerar i ökad omfattning inom ”våra” vetenskapliga fokusområden, om anslag och om studenter. Dessutom minskar studentkullarna den kommande 10-års perioden, vilket ytterligare ökar konkurrensen om studenterna. •SLU har unika och viktiga uppdrag som behöver förtydligas både internt och externt. Ett samlat SLU behövs för att möta de stora nationella och globala utmaningarna. •Prioriteringar ska alltid utgå från SLUs samlade intresse särskilt i tider av ansträngd ekonomi. •Vi har interna strukturer och rutiner som kan förbättras för ett effektivare internt samarbete.

4 Vad vill vi uppnå? •Skapa bättre förutsättningar för att åstadkomma kraftsamling och prioritering – och därmed konkurrenskraft – inom strategiskt viktiga områden, inte minst vad gäller utbildningar •Skapa tydlighet internt och i omvärlden om vad SLU står för •Öka effektiviteten i resursutnyttjandet •Underlätta och öka intern samverkan över organisatoriska och geografiska gränser, bl.a. genom att vidareutveckla universitetsgemensamma principer och rutiner •Utveckla det kollegiala ledarskapet (där prefekter och dekaner utses på förslag från medarbetarna) så att det blir mer beslutsfört och kan fatta välunderbyggda beslut även i svåra frågor

5 Fyra delprojekt •Fakultetsstruktur •Ledningsstruktur/Utbildningsstyrning •Utbildningsutbud •Harmonisering av administrativa rutiner

6 Fakultetsstruktur: förutsättningar •Varje fakultet ska ha möjlighet att fatta övergripande beslut inom hela sitt verksamhetsområde •Ge bättre förutsättningar för strategisk styrning och handlingskraft inom fakulteten •Ge förutsättningar för en ökad kostnadseffektivitet och ökad samverkan mellan tillämpad och grundläggande forskning •Stärka konkurrenskraften om studenter, forskningsmedel, och stärka förutsättningarna för samverkan med samhället och sektorerna •SLU ska vara en organisation utan ogynnsam intern konkurrens •Utveckla intellektuell närhet mellan verksamhetsorterna

7 Fakultetsstruktur: förutsättningar, forts •Ingen omplacering av personal mellan orter •Principiellt ingen ändring i institutionsstrukturen •Dekaner i Alnarp, Ultuna, Umeå •Fakulteterna ska ges tydligare verksamhetsprofiler •Centrumbildningar, kompetenscentra, tvärgående forsknings- och samverkansplattformar m.m. är viktiga och kvarstår •Institutioner som ingår i två eller flera fakulteter ska ges resurser för att stimulera verksamheten inom dessa fakultetsgemensamma tillväxtområden o Generellt menar hela ledningsrådet att de institutioner/verksamheter som har uppdrag från flera fakulteter kommer att utgöra viktiga centra för SLU:s framtida utveckling

8 Verksamhetsområdesindelning Fakultet 1 Fakultet 2 Fakultet 3 Fakultet 4 Veterinärmedicin Djur SkogJordbrukLandskap Trädgård Hälsa Livskvalitet Livsmedel Miljö Produktion Vatten ”SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa” Växtskydd och växtförädling inom trädgård och jordbruk

9 LTJS NLVH LTJS NLVH Biosystem och teknologi Landskapsark., planering och förv. Växtskyddsbiologi Växtförädling Arb.vet., ekon. och miljöpsyk. Skoglig genetik och växtfysiologi Skogens ekologi och skötsel Biomaterial och teknologi Skoglig fältforskning Skogsmästar- skolan Skogens produkter Sydsvensk skogsvet. Skogsekonomi Biomed. och veterinär folkhälsovetenskap Husdjurens miljö och hälsa Husdjursgenetik Husdjurens utfordring och vård Anatomi, fysiologi och biokemi Kliniska vetenskaper Artdatabanken Ekonomi Stad och land Växtbiologi och skogsgenetik Växtproduktionsekologi Mikrobiologi Energi och teknik Mark och miljö Akvatiska resurser Vatten och miljö Molekylär- biologi Norrländsk jordb.vet. Kemi Livsmedels- vetenskap Centrum för bio. mångfald Movium Skoglig resurshushållning Vilt, fisk och miljö Skoglig mykologi och patologi Ekologi

10 Vilt, fisk och miljö Mark och miljö Skoglig resurshushållning Biosystem och teknologi Biosystem och teknologi Landskapsark., planering och förv. Växtskyddsbiologi Växtförädling Arb.vet., ekon. och miljöpsyk. Skoglig genetik och växtfysiologi Skogens ekologi och skötsel Biomaterial och teknologi Skoglig fältforskning Skogsmästar- skolan Skogens produkter Sydsvensk skogsvet. Skogsekonomi Biomed. och veterinär folkhälsovetenskap Husdjurens miljö och hälsa Husdjursgenetik Husdjurens utfordring och vård Anatomi, fysiologi och biokemi Kliniska vetenskaper Artdatabanken Växtbiologi och genetik Växtproduktionsekologi Mikrobiologi Energi och teknik Akvatiska resurser Vatten och miljö Molekylär- biologi Kemi Livsmedels- vetenskap Centrum för bio. mångfald Movium Skoglig mykologi och patologi Ekologi Norrländsk jordb.vet. Ekonomi Stad och land

11 Ansvar och mandat linjeorganisation •Fortsatt kollegialt ledarskap •Ledningsgrupp på varje chefsnivå med kontrakt o Rektor – universitet o Dekan – fakultet o Prefekt – institution •Hur ingår den framtida styrningen av utbildningen i linjestyrningen?

12 Principer för styrningsmodeller •Ansvar för innehåll och ekonomi inom GU ska samlas •Hela SLU ska gynnas •Beslutsvägar från Landsbygdsdepartementet till institution ska vara tydliga •Modeller baseras på vision och förtroende •Modeller ska öka öppenhet och gynna samverkan inom SLU •Ramar för uppdrag och resursfördelning ska vara -grovmaskiga -transparenta -långsiktiga -utvecklingsgynnande •Systematiskt uppföljningsbara

13 Förslag till ställningstaganden •Utbildningen är en del av universitetets kärnverksamhet och ska ingå i samma linje som forskning vad gäller planering, beslut, genomförande och uppföljning. •Beslutsnivåer ska vara få och tydliga, beredningen organiseras pragmatiskt. •Resurser för utbildning fördelas efter fleråriga uppdrag. •Programmen ska vara planeringsbasen, i kurserna genomförs undervisning och examination.

14 Styrelse /Rektor Fakultetsnämnd Institutions ledning CUN PN Beslut om uppdrag och ramar (svart) Beredning av underlag för kostnads- kategorisering (blå)

15 Programnämnders ansvarsområden, förslag baserat på vilka yrkesexamina SLU får ge enligt förordningen Agronom L Lantmästare Master m Hortonom Trädgårdsingenjör Master m Jägmästare Skogsmästare Master m Landskapsarkitekt Landskapsingenjör Master m Veterinär Djursjukskötare Agronom djur Hippolog Master, m m En programnämnd

16 Utbildningsutbud •Reviderad tidsplan Delprojekt C – beslutsförslag för behandling i styrelsen •Gemensamma aktiviteter: o 26/4 Workshop om gemensamma principer i utbildningen; studierektorer, administratörer, studentrepresentanter o 15/5 Utbildningskonferens om framtida utbildningsutbud; externa intressenter, lärare, studenter •Debattforum om utbildning på webben •Arbetsgrupper ledda av vicedekaner inom olika områden; djur, skog, jordbruk resp. landskap & trädgård

17 Motiv Underlätta samarbete inom universitetet Möjliggöra institutioner med delat huvudmannaskap Öka transparensen i anslags- och kostnadsfördelning

18 Harmonisering – ingen nyhet Processkartläggning – administrativa roller: gemensamma arbetssätt Gemensamma regelverk (ex forskarutbildning, docentantagning mm) SUHF-modellen Övergripande processer för byggnation och investeringar IT-området – ex gemensamt e-postsystem Dokument- och ärendehantering Översyn serviceorganisation (SLU Service, intendenturer)

19 Anslagsfördelningen Gemensamma principer i anslagsfördelning från fakultet till institution med fokus på FO/FU. GU-fördelningen ingår i delprojekt B. Mål: Färre och mer övergripande principer för att beräkna en budgetram för varje institution – kopplas till ett verksamhetsuppdrag. Prefekter: önskemål om en modell som stödjer långsiktighet och förutsägbarhet samt möjlighet att styra medelsdisposition vid institutionen. Anslaget delas upp i: 1.Basanslag 70-80% (huvudsakligen ämnesstöd) 2.Prestation 10-20% (publicering och externa medel) 3.Tidsbegränsade satsningar ca 10%

20 Overheadkostnader Bakgrund Stor variation i OH-påslag när institutioner samarbetar i projekt Syfte Att ta fram ett enhetligt regelverk om vad som ska och inte ska finnas med i de olika OH-påslagen, så att alla gör lika inom universitetet Att ta fram rutiner för köp/sälj av tjänster inom universitetet Jämförelse med andra lärosäten är på gång

21 Rekrytering till högre anställning Bakgrund Processen för rekrytering av professorer och lektorer – en rad formella beslut med många parter inblandade. Ser något olika ut mellan fakulteterna. Syfte att enas om en gemensam process Förenkla processen med ett bra IT-verktyg som stödjer arbetsflödet – digitalisering

22 Analysarbete: Hur tas fördelarna med institutioner med delat huvudmannaskap tillvara? Hur hanteras delat huvudmannaskap praktiskt – konsekvenser?

23 Frågor

24 Förankring av och diskussion kring förslag fakultetsindelning v17v16v15v14v18v19v20v21v22v23v24v25 2/4-19/4 Enskilda möten med berörda prefekter 15/4 Org.utskott 22/4 Stormöte för alla medarbetare Efter mötet: Artikel på medarbetarwebb med fakultetsindelning och feedbackprocess 24/4 Styrelse 23/4-13/5 Förankring och diskussion enligt gemensamt upplägg 13/5 Feedback på förslaget skickas till projektet 20/5 LR Bearbeta förslag utifrån feedback 20/5 LR 20/6 Styrelse MBL 27/5 Org.utskott 20/6 Beslut fakultets- indelning Konsekvensanalys

25 23/4-13/5 Förankring och diskussion enligt gemensamt upplägg Syfte: att ge alla medarbetare möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget till fakultetsindelning •Förslaget diskuteras på institutionen •Prefekt ansvarar för att synpunkter dokumenteras och skickas till projektet, gärna via dekanerna •Feedbacken skickas senast måndagen den 13/5 till

26 Förankring av utbildningsstyrning och utbildningsutbud 24/4 Styrelse 20/5 LR 20/6 Styrelse 27/5 Org.utskott 18/6 GUR rapportering från arbetsgrupper 20/6 Beslut utbildningsstyrning 15/5 Utb.konf. Framtida utbildningsutbud, externa intressenter, lärare, studenter Maj Arbetsgruppsmöten Utbildningsstyrning Genomförande: Från 1/ är organisation för utbildningsplanering och beslut etablerad. Där sker de slutgiltiga besluten om utbildningsutbud och resursfördelning inför /9 Beslut riktlinjer utbildningsutbud, genomförandeplan 25/9 Styrelse v20v19v18v17v21v22v23v24v25v39 26/4 Workshop Principer i utbildningen; studierektorer, administratörer, studentrep.

27 Förankring av Harmonisering av administrativa rutiner v17v16v15v14v18v19v20v21v22v23v24v25 15/4 Org.utskott 24/4 Styrelse 25/4 Referensgrupps- möte 28/5 Referensgrupps- möte 20/5 LR 20/6 Styrelse 27/5 Org.utskott Avstämning med prefekter: 9/4 VH, 10/4 NL, 18/4 LTJ, 23/4 S 20/6 Beslut anslagsförd.- modeller, beräkning av oh-kostnader, rekrytering till högre anställningar Arbetsgruppsmöten: Anslagsfördelningsmodeller, Overheadkostnader, Rekrytering till högre tjänster

28 Medarbetarwebben •Projektplats för Framtidens SLU •En sida per delprojekt med deltagare i olika grupper •Möteskalendarium •Nyheter, artiklar och debattinlägg •Frågor & svar •Diskussionsforum för utbildning •Frågeformulär https://internt.slu.se/framtidens-slu/

29 Förändringsarbete för att stärka SLU


Ladda ner ppt "Förändringsarbete för att stärka SLU. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa."

Liknande presentationer


Google-annonser