Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utveckling av tandhälsa Om Folktandvården Fullmäktiga 20130228.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utveckling av tandhälsa Om Folktandvården Fullmäktiga 20130228."— Presentationens avskrift:

1 Utveckling av tandhälsa Om Folktandvården Fullmäktiga

2 Folkhälsa - munhälsa Folkhälsa betecknar det allmänna hälsotillståndet i en hel befolkning Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och där fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom. Denna syn anknyter till WHO's definition

3 Tandhälsa, munhälsa eller oral hälsa är begrepp som används på ett flertal olika sätt av olika aktörer. •Ett allt mer accepterat synsätt utgår ifrån den definition som koncensuskonferensen om oral hälsa 1992 ledde fram till vilket innebär en mer holistisk syn på begreppet. •Det innebär att sjukdom är diagnostiserade begrepp som exempelvis karies och parodontit medan upplevd hälsa respektive ohälsa inte behöver ha något samband med sjukdom. •Sjukdom är inte upplevd ohälsa men tenderar att leda till det. På samma sätt tenderar upplevd ohälsa att leda till sjukdom. Båda delarna finns representerade i begreppet munhälsa. •Oral hälsa är alltså en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialtvälbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom. •Denna syn anknyter väl till WHO's hälsodefinition: ”Health itself should be seen as a resource and an essential prerequisite of human life and social development rather than the ultimate aim of the life. It is not a fixed endpoint, a product we can acquire, but rather something ever changing, always in the process ofbecoming”.

4 Att se hälsa som ett tillstånd under ständig förändring

5 Utveckling – en liten historielektion Tandbehandling i äldre tid handlade framför allt om att dra ut trasiga, värkande tänder och var i många fall en bisyssla för kirurger, fältskäre eller barberare. Dessa var ganska fåtaliga och fältet låg därför öppet för det man med den tidens språkbruk kallade fuskare av olika slag: urmakare, guldsmeder, smeder, kloka gubbar och gummor. År 1668 utfärdades nya medicinalordningar som gav Collegium Medicum rätt att kräva utbildningsintyg för den som ville ägna sig åt tandbehandling, så kallade testimonia. Kollegiet kunde därefter utfärda venia practicandi, ett slags yrkestillstånd. Ett litet fåtal operateurer begärde och fick sådant tillstånd. Nästa reglering med inverkan på tandvårdsverksamhet dröjde till år 1797, där Collegium Medicum enligt kunglig instruktion fick uppdraget att övervaka hela medicinalväsendet i riket, tandoperatörerna inkluderade. Citat ur I väntan på tandvård Hur tandrötan blev politik av Christer Lindblom

6 Va´ då Folktandvård? 1904 framlagde Edvard Wavrinsky den första riksdagsmotionen med krav på offentligt organiserad tandvård för barn, ungdomar och värnpliktiga (det fanns 328 tandläkare i hela landet) första skoltandkliniken i privat regi öppnas i Köping 1913 fanns 35 kliniker på 24 orter i landet – på 16 orter i skollokaler 1920 tandrötan blir socialpolitik kommer den första folktandvårdsutredning 1938 beslutas om inrättande av en folktandvård med syftet att i första hand ge fri tandvård till barn mellan 3 och 15 år Folktandvårdens kansli, , Jette Lehrmann Madsen leg tandläkare/vårdutvecklare

7 Folkhälsopolitiska planen Beslutad: Landstingsstyrelsen Landstingets prioriterade mål: 1, 3, 6, 11

8

9

10 ANDEL FYLLNINGSFRIA PATIENTER PER KOMMUN INOM FOLKTANDVÅRDEN i KALMAR LÄN 6 åringar 12 åringar 19 åringar 69% - 88% 47% - 71% 14% - 40%

11 6 åringar 12 åringar 19 åringar ANDEL FYLLNINGSFRIA PATIENTER INOM FOLKTANDVÅRDEN i KALMAR LÄN 2011 Sverige: 79% 65% 32% Landsting: 80% 64% 26% kommuner: 69-88% 47-71% 14-40%

12 1. delaktighet och inflytande i samhället Länets medborgare ska ha ökad möjlighet till delaktighet och större inflytande i sin kontakt med landstingets alla verksamheter. För att detta ska förverkligas ärdet av största vikt att samverkan sker mellan landstinget och andra samhällsinstitutioner. •Forskningssamarbete med odontologiska fakulteten Malmö högskola •Info-insatser inom alla områden t ex riskbarn/vuxna, SFI- grupper mm •Samarbete primärvården - fånga upp riskbarn •tobaksFRI duo •Internt FTV/landstinget: jämställdhetsgrupp Landstingets prioriterade mål

13 Va´ är det här? Samarbetet med odontologiska fakulteten i Malmö Ett unikt material med kartläggning av munhälsan i hela länet Ca 3800 har svaret på enkät Ca 360 har genomfört en omfattande undersökning Fråga 12. Hur många egna tänder kvar? Pearson Chi-Square. Kommunindelning. Asymp. Sig. (2-sided)0,007 N of Valid Cases3688 Slutsats: signifikant skillnad mellan kommunerna

14 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar •Frisktandvården •Alla är välkomna till FTV •Arbete med barn för att stötta föräldrar, vara på plats t ex ”Frisk vikt – Friska tänder” •Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård – omhändertagande av äldre och personer som inte själva kan sköta sin munhygien/munhälsa

15 Va´ är det här? Frisktandvård •Frisktandvård är regelbunden tandvård till fast pris. En smart modell där tanken är att din friska mun ska fortsätta vara frisk eller att din tandhälsa ska förbättras om det behövs. •R2 •Vårdprogram

16 3. Barns och ungas uppväxtvillkor ….krävs samverkan kring deras uppväxtvillkor bland annat genom familjecentraler och ökad samverkan med olika samhällsaktörer samt genom att stödja hälsofrämjande metoder inom skola och barnomsorg. För att få till stånd en kraftsamling ska ett helhetsgrepp tas kring barns och ungas hälsa. •FTV´s externa verksamhet •Frisktandvård •Tobaksanamnes samtliga patienter •tobaksFRI duo •Frisk vikt Friska tänder •SFI •FTV´s externa verksamhet (barn 6-8 mån, 1 år, 18 mån BHV, information till föräldragrupper, undervisning i 6-års grupper och skolor, särskolor). Indikatorer i Folkhälsopolitiska planen: Anslutning till tobaksFRI duo, Tandstatus hos barn Landstingets prioriterade mål

17 Va´ är det här? tobaksFRI duo tobaksFRI duo – för en tonårstid utan tobak I årskurs 6 får eleverna utbildning om tobak Därefter erbjuds ungdomen att tillsammans med en tobaksfri vuxen bilda en duo – där den vuxna stöttar eleven fram till skolavslutningen i klass 9 I kontraktet lovar duon att inte röka, snusa eller på annat sätt använda tobak de kommande 3 år Att det tobaksförebyggande arbetet syns och följs upp i skolan är viktig för ungdomarna Uppföljning

18 4. Hälsa i arbetslivet •Massage •Ergonomiskt stöd •Hälsoservice •Friskvårdsbidrag •Hälsoprofiler •Utbildning i teamledarskap •Mobil tandvård – vi kommer till länsinvånarna •Hälsobokslut. Indikatorer i FHP-planen: Uppföljning av ohälsotal mm

19 5. Miljöer och produkter •En certifierad klinik, övriga kliniker diplomerade •Bättre munhälsa medför minskad miljöpåverkan t ex kemikalier •Minskat resande med hjälp av mobil tandvård •Miljövänlig upphandling •Minskad elförbrukning •Minskat antal cancerogena / mutagena / reproduktionstoxiska kemikalier CMR •Årlig miljöutbildning för miljöombuden Indikatorer i FHP-planen: Antal miljöcertifieringar och diplomeringar. Antal enheter med evidensbaserad hälsodesign

20 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Kalmar län ska tillämpa hälsofrämjande och förebyggande arbete. Livsstilsmottagningar och hälsoundersökningar är verktyg i detta arbete, vilket också sätter fokus på jämlik och jämställd hälsa. I alla verksamheter, både inom sjukvård, tandvård och utbildning, ska hälsofrämjande perspektiv tillämpas. Landstinget ska dessutom bedriva ett strukturerat arbete för att minimera patientskador och olycksfall i vården. Samverkan med andra samhällsaktörer är av yttersta vikt för att få till stånd förutsättningar för hälsosam livsstil. •Frisktandvård •Tobaksanamnes samtliga patienter (barn och vuxna) •tobaksFRI duo •Frisk vikt Friska tänder •SFI •FTV´s externa verksamhet (barn 6-8 mån, 1 år, 18 mån BHV, information till föräldragrupper, undervisning i 6-års grupper och skolor, särskolor). •Tandhälsoundersökning i samarbete med odontologiska fakulteten Malmö högskola •Uppsökande verksamhet Indikatorer i FHP-planen: Antal frisktandvårdsavtal mm Landstingets prioriterade mål

21 Va´ är det här? Folktandvårdens externa verksamhet •Hälsofrämjande åtgärder, som syftar till att hjälpa individen att utveckla och bibehålla en god munhälsa. Hit hör information om attitydpåverkan vad gäller individens livsstil, kost- och tobaksvanor. •Sjukdomsförebyggande åtgärder, som syftar till att förhindra att tandsjukdom uppstår. Exempel på sådana åtgärder är fluorprofylax och munhygieninstruktion

22 7. Skydd mot smittspridning •Utarbetad hygienpärm finns på varje klinik •Info till alla nyanställda på klinik samt vid introduktionsdagar •Rapport av tillbud 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa • Informationsmaterial till MVC finns

23 9. Fysisk aktivitet •Barn o vuxna: kost och livsstilsinfo i samarbete med primärvården •Medarbetare FTV: hälsoprofiler genomfördes 2011 med uppföljning 2012 där krav ställs på eget ansvar 10. Matvanor och livsmedel • Frisk vikt Friska tänder • Tandhälsoundersökningen i samarbete med Malmö fakulteten

24 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel •tobaksFRI duo •Tobaksanamnes •Rökavvänjningsprojekt Specialisttandvården Västervik Indikatorer i FHP-planen: Andel rökare/snusare i länet mm Landstingets prioriterade mål

25 Uppföljning och nuvarande situation Vision Syfte Framgångsrecept och värderingar Målbild Mål och aktiviteter: Medborgare/kund Verksamhet/process Lärande/förnyelse Medarbetare Ekonomi Genomförande Uppföljning och nuvarande situation Fokusområden Frågor? Service och tillgänglighet Kvalitet- och patientsäkerhet Hälsofrämjande insatser

26


Ladda ner ppt "Utveckling av tandhälsa Om Folktandvården Fullmäktiga 20130228."

Liknande presentationer


Google-annonser